| BåtBilagan | Färder med BW | Kanalresa till Medelhavet år 2000 | År 2001 - Port Napoléon - Vår | Höstfärd | År 2002 - Medelhavet |
|---|
|
| 30/8 | Efter en skön svensk sommar återkom vi till Frankrike och satte genast igång med att städa båten, som var fullständigt nerdammad av stoff från Sahara. Åke satte upp det nytillverkade skåpet för mikrovågsugnen, som vi hade med oss, samt flera mindre hyllor. Sigges började med att montera den nya propelleraxeln samt sätta fast propellern. Det visade sig inte bli så bra. Axeln var för lång men han ville inte kapa av den eftersom han har planer på att så småningom sätta dit ett annat axellager. Han satte därför tillbaka gamla axeln igen fast med ny axeltätning och vacuumventil. Den läckte emellertid och ersattes därför med en slang upp i sittbrunn. Sedan hissade vi upp honom i masten för att sätta fast vindmätare och ankarlanterna. Sjösättningen bestämdes till den 7/9. I sista minuten kom vi på att det kanske var dags att byta impeller också. En sådan fanns inte på lager i affären varför vi sjösattes utan och fick hjälp med dra båten till kajen. Så sattes seglen trots besvärlig blåst och båten gjordes helt klar för avfärd. Eftersom blåsten bara fortsatte och närmade sig kulingstyrka tog vi en biltur till Aix-en-Provence och promenerade runt i gamla stan under platanernas skugga. Staden är huvudstad i Provence och en betydande universitetsstad. Vi tog också en sväng till Plage Napoléon men vädret inbjöd inte till någon simtur. I stället gick vi en bit efter stranden och Niki fick springa fritt eftersom där var tomt på folk.  |
| 12/9 | Första turen på Medelhavet blev bort till Ile du Frioul, en ö utanför Marseilles, där vi ankrade upp för natten i Port du Pomégues - en liten calanque (bukt). Sigge rodde i land med Niki flera gånger för kisspromenader och bad. Åke och jag tog oss också några snabba dopp. Vattnet var ganska kallt. Hemfärden tillbaka till Port Napoleon gick runt Ile d'If, där Greven av Montechristo satt fängslad enligt Dumas.  Ile d'If Vädret hade lugnat sig något och vi satte genua och mesan för att spara litet på oljan. Tidigt morgonen därpå körde vi Sigge, som måste fara hem, till flygplatsen utanför Marseille. Själva stannade vi kvar några veckor till. Marinan ordnade busstur till Cannes Boat Show en dag och den var vi naturligtvis med på. Där var massor av tjusiga båtar. Många som aldrig kommer till Sverige. Själv fastnade jag för Super Maramu 2000, en 16 meter lång ketch, som hade både kyl, frys, tvättmaskin och till och med diskmskin. Allt till det "facila" priset av €610000!  Efter den långa vandringen runt bland alla vackra båtar bjöds vi på Champagne med tilltugg innan bussturen "hem" igen. Man träffar många svenskar här nere. En dag fick vi besök av besättningen på Primula Veris och några dagar senare återgäldade vi besöket. Vi pratade också med Britt och Lasse på Jo-Jo IX. De planerade att ge sig av till Menorca och var i Port St Louis för att proviantera. Eftersom vi var där med bil erbjöd vi oss att köra hem allt så de slapp ta med alla vattenflaskor och annat på cyklarna. Eftersom det finns dator att låna här har jag mailat till både Mare och Andante som vi hade sällskap med i fjol och Caramba som vi träffade i våras. Det är trevligt att få reda på var alla båtvänner befinner sig. Vädret har varit väldigt blåsigt i stort sett hela hösten. Vi har hört klagomål om att det varit blåsigare än vanligt denna sommar. |
| 19/9 | Som avslutning innan vi tog upp Black Watch, var vi en sväng österut eftersom vi ju inte ansåg oss hinna med Spanien i år, som vi egentligen planerat. Första anhalten blev Vieux Port i Marseille. Där var fullt med båtar.  Vi fick hjälp av ägaren till en stor tävlingsbåt "Sailing Concept" från Jersey att lägga till längs med pontonen vid färjan och fick som tur var ligga kvar där för "Capitaineriet" som kom och hörde sig för vem som lovat oss ligga där. Man ska höra sig för om plats via VHF kanal 9 fick vi höra. Det blåste rejält så det hade nog inte varit lätt att flytta på sig. Sedan for vi vidare till Bandol. På vägen dit blev vi hejdade mitt ute på vattnet av passpolisen som ville se våra båthandlingar. Den ena polisen sträckte över en lång hov åt mig att lägga papperen i. Eftersom vågorna var rätt så höga verkade det riskfyllt så jag skickade över kopiorna men den andre frågade efter originalen så jag hämtade dem också. Det räckte dock med att jag visade upp dem på avstånd. I Bandol hade de en kedja på botten som skulle fiskas upp och sättas fast i båten. Väldigt krångligt tilläggssystem tycker vi. Det är avsett för fransmän som ju lägger till med aktern inåt. Att vi med en lång köl har svårigheter att backa in tycks ingen förstå. Dagen därpå gav vi oss av mot ögruppen Iles d'Hyeres och den västindienliknande ön Ile de Porquerolles. Vi lade oss för ankar i Baie d'Alicastre, den östligaste viken. Åke pumpade upp lillbåten och rodde in Niki till stranden för en promenad. Dagen därpå badade vi och hade det skönt. Den gamla motorn till lillbåten lyckades Åke få igång så turerna in till stranden gick som en dans trots att vi låg ganska långt ut.  På natten vaknade vi vid ettiden av ett förfärligt blåsväder och oväsen. Vi upp och kollade ankaret förstås. Grannbåten började dragga och fick lov att ankra om. Vi vågade inte gå och lägga oss utan satt uppe hela natten och höll koll på alla båtar i närheten så vi inte rörde oss i förhållande till dem. Som mest blåste det 25 sekundmeter i byarna. Blåsten fortsatte hela dagen därpå med styv kuling. Trots blåsten måste ju Niki in till stranden en sväng. Jag försökte gå runt på däcket med henne men det blev inge kissning så till sist tog Åke henne i lillbåten in på långpromenad. Som tur var gick motorn. Sedan blev det inget mer kissat för henne den dagen och inte förrän till middagen dagen därpå (21 timmar) Nästa dag hade det lugnat sig något så vi var uppe tidigt och fick upp ankaret utan problem och gav oss av mot Toulon. Vi hade kraftiga dyningar men blåsten hade avtagit. I Toulon hade de rep på botten att fiska upp och det var mycket lättare än kedja. Vi låg mitt i stan precis vid strandpromenaden och alldeles i närheten av ett stort köpcentrum. Tjusiga miljonärsbåtar låg längst in. Damen på en sådan båt; Megawatt från George Town, Cayman Islands, blev förtjust i vår hund och berättade att hon också härstammade från Nova Scotia liksom Niki. Blåsten fortsatte med ca 15-17 sekundmeter inne i hamnen så vi tog upp ytterligare en bottenlina till aktern. Och stannade också en dag extra. Ytterligare en svensk båt låg vid gästbryggan. Vi pratade med dem och bjöd in dem på fika i vår båt. Det var Yolanda med Ove och Yvonne. De skulle också till Port Napoléon och lägga upp båten för vintern för att till våren åka kanalerna hem. Efter 10 dagar på utflykt vände vi åter mot Port Napoleon. Vi låg en natt långsides i marinan i Port du Frioul, utanför Marseille, på återresan. Åter vid bryggan i Port Napoleon vidtog tvätt och städning av båten. Seglen togs ner och solskydden och gardinerna tvättades. Allt ordnades för upptagning. Åke snickrade skylightskydd och målade de ställen på båten där färgen skavts av. Vädret var rätt soligt men det märktes att det var höst i luften. På morgnarna var det väldigt fuktigt på däck. Myggen hade satt igång ordentligt och en dag kom ett besprutningsplan och lyckdes att ta död på i stort sett varenda mygga. Just nu ligger 11 svenska båtar i Port Napoleon: |
| 8/10 | Måndagen den 8 oktober var det så dags för vår upptagning. Vi hade bokat samma plats som i våras och det fick vi också. Nu ska Black Watch stå på land till i april då vi återkommer för att förhoppningsvis fortsätta söderut. Under vintern ska Stephen Berry lägga på nytt lager giftfärg eftersom vi klagade på hur det såg ut när vi tog upp båten. Färgen hade flagnat bort på flera ställen. Dessutom misstänks krypström i båten och det ska Marine Electronics man, Paul, mäta. Själva tog vi bilen hemåt i långsam takt genom Belgien, Holland över den stora Ijsselmeerdammen till Danmark och lilla och stora Bältbron samt Öresundsbron. Vi var hemma igen den 16 oktober. |
