gVälkommen till min rosensida har ett stort intresse för rosor

lite fakta om rosor hur man sköter dem mm.

Växtplats

Rosor mår bäst om de står i ett öppet, soligt och varmt läge. Blåst tycker de inte om, ej heller en plats tätt intill en södervägg där det blir för varmt. Öster eller västerläge är att föredra. Jorden skall vara kraftig och näringsrik, gärna lerhaltig. Enbart lera eller sand är ej lämpligt. Bäst är att blanda in minst 1/3 välgödslad plantjord. Dessutom trivs rosor med högt pH i marken så du bör även kalka. Har du frågor om jorden, rådgör med någon på plantskolan.

Plantering.

Den bästa planteringstiden för barrotade plantor är senhösten, oktober - november eller i april - maj. Krukodlade rosor kan planteras under hela den tjälfria delen av året. I Sveriges kallare delar är vårplantering minst riskabel.
Det första man bör göra om planteringen inte skall ske omedelbart är att jordslå barrotade rosor - gräv en grop eller ränna där plantorna läggs, täck sedan rötterna med jord. Krukodlade plantor sätts i en hink med vatten under en halvtimma före planteringen. Även de eventuellt jordslagna rosorna skall behandlas på samma sätt före planteringen.
Gräv en ordentlig planteringsgrop så rötterna verkligen får plats. Är rötterna långa kortas de in till ca 20 cm med en sekatör. Sätt ner plantan så förädlingsstället (den lilla "knölen" strax ovanför rotsystemet) kommer ca 10 cm under markytan. Bred ut rötterna väl och fyll gropen till 3/4 med jord. Blanda gärna upp jorden med 1/3 planteringsjord eller fuktig torv. Tryck till jorden ordentligt runt plantan och vattna rikligt. När vattnet sjunkit undan påförs resten av jorden. Stamrosor förses med ett stöd.

Skötsel.

Rosor gödslas en gång på våren och en gång omkring 1 juli. Gödsla med s k fullgödselmedel (innehåller alla näringsämnen), speciell rosgödsel eller hönsgödsel. Följ doseringen på förpackningen.
Beskärning av rabattrosor görs när björken slår ut.
Då tas svaga skott bort och övriga skärs ned till 10-20 cm. På klätterrosor skärs sidoskotten in till 10-15 cm och man tar bort svaga grenar, så småningom måste de tunnas ut genom att äldre grenar tas bort. För stamrosor gäller detsamma som för rabattrosor. För samtliga rosor gäller att s k vildskott som kommer fram nedanför förädlingsstället måste tas bort. Klipp inte bort dem utan försök att rycka bort dem, då kommer de inte tillbaka så lätt.
Sent på hösten kupas den omgivande jorden upp kring rosplantan. I februari - mars läggs några grangrenar över som skydd mot vårsolen. Stamrosor skyddas genom att en vit plastpåse träs över kronan och binds om nedtill, skär upp påsen i ovandelen, fyll med torr torv och knyt till den.

Lite om Daggrosen.

Daggros är en storväxt rikt, grenig buske med rödbrun stam som har svagt böjda taggar. Årsskotten är blådaggiga och tagglösa eller med mycket få taggar. Bladen är parbladiga med två eller tre par smalt elliptiska småblad som är matt blågrå med rödanlupna nerver och enkelsågad kant. På undersidan är småbladen blekare än på ovansidan. Stiplerna är smala. Daggros blommar i juli, blommorna är ganska små och sitter ensamma eller upp till fem tillsammans på kala blomskaft. De har långa, smala, hela foderblad utan flikar och mörkt rosa kronblad. Nyponen är rödbruna och runda med framåtriktade foderblad.
Daggros är lätt att känna igen på bladverkets blågrå och mer eller mindre rödanlupna färg och de relativt små mörkrosa blommorna. Arten kan knappast

förväxla med andra rosor en mycket vacker art som växer vild i fleresädes i södra Europa.

Japansk Klätterros.

 

 

Japansk klätterros är en storvuxen buske med nästan taggfria, bågböjda, gröna till brunröda grenar. Bladen är friskt gröna och har två till fem bladpar med smalt elliptiska småblad. Stiplerna är stora och ihopvuxna med bladskaftet, kanten är fransig och har långa körtelhår. Japansk klätterros blommar i juni, blommorna är förhållandevis små, omkring två centimeter breda, och sitter samlade i mångblommiga klasar. Foderbladen är korta och blir med tiden nedböjda mot nyponet. Kronbladen är rundade och vita. Nyponen är mycket små, bara en knapp centimeter långa, röda, nästan runda och kala.
Japansk klätterros ser mycket speciell ut med sina bågböjda och nästan tagglösa grenar. Genom att blommorna inte sitter enstaka utan i klasar påminner de mycket om dem hos björnbär (Rubus subg. Rubus sect. Rubus), vilka dock har stora fingrade blad och sammansatta, saftiga, svarta frukter.

 

SKÖTSELRÅD

SNITTBLOMMOR

Bukett som är färdigbunden
Lös inte upp buketten, som är bunden i affären.
Skär en ny sned snittyta på alla stjälkarna
Korta ev. av dem till lämplig längd för vasen
Rensa ev. bort de blad som hamnar i vattnet
Sätt blommorna så snabbt som möjligt i
ljummet vatten med snittblomsnäring
Fyll på vatten varje dag
Placera vasen svalt nattetid
Undvik stark sol
Ställ inte blommorna i närheten av äpplen

Snittrosor
Fyll en vas med varmt vatten, 40-45 grader
Häll snittblomsnäring i vattnet
Skär nya långa sneda snittytor på stjälkarna
Använd en vass kniv
Ta bort bladen som kommer i vattnet
Ställ rosorna i vattnet omedelbart
Ställ inte vasen i drag, stark värme eller sol
Ställ inte vasen nära frukt, tex äpplen
Sätt rosorna svalt över natten
Fyll på vatten i vasen regelbundet
Nickande rosor
Skulle någon ros börja hänga så
kan det bero på att stjälken är för
mjuk eller att den inte kan suga upp vatten,
Gör så här:
Slå in den översta delen av blomstjälken i papper
så att blomman får stöd
Håll stjälken under ljummet vatten
och skär en ny sned snittyta
Låt rosen suga upp vatten några minuter
Sätt rosen i varmt vatten, 40-45 grader,
med snittblomsnäring och låt papperet
vara kvar några timmar

Arrangemang i oasis,(stickmassa)
Placera arrangemanget svalt nattetid
Fyll på vatten varje dag i skålen eller fatet

Västkustrosen.r

Västkustros är en buske som kan bli en till två meter hög. Stammen har stora böjda taggar men saknar fina raka taggar. Bladen är mörkgröna, körtelhåriga och svagt äppeldoftande, småbladen har en något avsmalnande bas. Västkustros blommar i juni-juli. Blommorna är ljust rosa med foderblad som saknar körtelhår. Stiftsamlingen är ganska gles och bukettformig. Nyponen är röda och foderbladen sitter utspärrade eller nedböjda. I Sverige förekommer endast underarten västkustros (ssp. inodora (Fr.) Schwertschl.) som bofast, medan huvudunderarten tyskros (ssp. elliptica) kan påträffas kvarstående efter odling.
Västkustros liknar mest äppelros (R. rubiginosa), men den senare har både kraftiga och fina raka taggar på stammen, småblad med mer rundad bas, mörkrosa blommor, körtelhåriga foderblad, samt en mycket påtaglig äppeldoft. Hybrider mellan västkustros och hartsros (R. villosa) är kända.

Stockros.

Stockros är en två- till flerårig, högväxt ört med loberade till flikiga blad och mycket stora blommor. Stjälken som kan bli över tre meter hög är vanligen ogrenad och klädd med sträva hår. Bladen är grunt till djupt handflikiga, med tre till nio lober, bladkanten är tandad. Stockros blommar från juli till september, blommorna kan vara enkla eller fyllda och de är vanligen omkring en decimeter breda. Fodret har ett sex- till sjuflikigt ytterfoder vars flikar är sammanväxta vid basen. Kronbladen kan bli upp till fem centimeter långa och de kan vara vita, gula eller rosa till mörkt purpurröda. Ståndarröret är kalt och femkantigt Frukten har klyftformade delfrukter.
Stockrosens stora blommor gör att den knappast kan förväxlas med några andra malvaväxter (Malvaceae). Den något snarlika arten läkemalva (Althaea officinalis L.), som ibland kallats stockros, har mindre blommor, mjukhårig stjälk, samt runda och håriga ståndarrör. Arten gråmalva (Lavatera thuringiaca), har också den mindre blommor, samt treflikat ytterfoder och kala delfrukter.

Rosenrot.

Rosenrot är en flerårig ört som kan bli upp till tre decimeter hög och som ofta växer i täta tuvor. Stjälkarna är ogrenade med ganska tätt sittande blad. Bladen är ljust grågröna, köttiga, platta och bladkanterna är hela eller glest småtandade. Rosenrot blommar i juni-juli med gula blommor som sitter i en tät flocklik samling. Arten är tvåbyggare och har enkönade blommor som sitter på olika plantor. Hanplantor har vanligen glesa blomställningar och blommor med åtta ståndare. Honplantor har tätare blomställningar och blommor med fyra pistiller som utvecklas till röda baljkapslar. Sällan förekommer också plantor med tvåkönade blommor.
Rosenrot kan knappast förväxlas med andra arter. Arterna i släktet fetblad (Sedum), vilka har tvåkönade, vanligen femtaliga blommor.

Stenros.

Stenros är en storväxt buske som kan bli upp till fyra meter hög. Stammarna och grenarna är klädda med grova böjda taggar. Bladen är parbladiga, oftast kala och saknar körtelhår. Stenros blommar i juni-juli, blommorna är vita eller ljust rosa, med flikiga, nedböjda och snart avfallande foderblad. Nyponen är ovala, kala och ganska hårda. De utskjutande stiften är kala eller gleshåriga och bildar en ganska gles, bukettformig samling, stiftkanalen är smal. Stenros är mångformig och delas i två underarter, kal stenros (ssp. canina) med kal bladundersida och hårig stenros (ssp. dumetorum (Thuill.) Parm.) med finhårig bladundersida.
Stenros kan lätt förväxlas med nyponros (R. dumalis), den senare har dock mörkrosa blommor och mjukare nypon, samt täthåriga stift som bildar ett tätt huvud och dess stiftkanal är dessutom bredare.

Vresros.

Vresros är en storvuxen, rikt grenig buske med tätt och vasst taggig stam med en blandning av både korta och långa taggar. Taggarna är raka och som unga korthåriga. Arten skjuter talrika rotskott och bildar med tiden nästan ogenomträngliga snår. Bladen är blankt mörkgröna med ganska kraftiga grovt nerviga, rynkiga småblad, de är kala på ovansidan och täthåriga på undersidan. Vresros blommar från juni till september. Blommorna är stora och väldoftande, ungefär fem centimeter i diameter och har mörkt rosa eller ibland vita, något rynkiga kronblad och hela, oflikade foderblad. Nyponen är röda och något tillplattade, med mjukt köttig, nästan saftig vägg. Frukterna i nyponen är ganska stora och har en tjock vägg bestående av runda luftfyllda håligheter, som dock endast syns i stark förstoring. Denna luftfyllda vävnad gör att frukterna flyter bättre och kan spridas med vatten.
Vresros känns lätt igen på sina stora blommor, mjuka och tillplattade nypon och kraftiga, blankt mörkgröna bladverk.

Hur man lyckas med rosor 2
Växtplats

Rosor mår bäst om de står i ett öppet, soligt och varmt läge. Öster eller västerläge är att föredra.
Jorden ska vara krafig och näringsrik, gärna lerhaltig. Dessutom trivs rosor med högt pH i marken så man bör även kalka.

 

Plantering

Krukodlade plantor kan planteras under hela odlingssäsongen, medan den bästa planteringstiden för barrotade plantor är oktober-november eller april-maj. I de kallare delarna av landet är vårplantering säkrast.
Om man inte skall plantera rosorna omedelbart bör man jordslå dem. Man gräver en grop där plantorna läggs och täcker över rötterna med jord. Före planteringen sätts plantorna i en hink med vatten under en halvtimme .
Gräv en ordentlig grop. Är rötterna långa kortas de in till ca 20 cm med en sekatör. Sätt ner plantorna så att förädlingsstället kommer ca 10 cm under markytan. Bred ut rötterna väl och fyll gropen till 3/4 med jord. Tryck till jorden ordentligt runt plantan och vattna rikligt. När vattnet sjunkit undan fyller man på med resten av jorden.

Daggros.

 

 

Daggrosen odlar man mest för det dekorativa bladverket. Det har en blådaggig färg som passar bra som färgkontrast mot andra buskar. Den får också massor av nypon. Blommarna är små och enkla med mörkt rosa färg.Busken är härdig och lättodlad, egenskaper som jag gillar.
Zon 6

Vill visa upp bilder på rosor jag tycker om som är väldigt vackra.

Blanche de belgique (1817)

Leander (1882)

Iceberg(1958)

Agatha(1818)