1899: En ungdomsrörelse födsNär Betels Ungdomsförening (senare Luleå SMU) bildades 24 januari 1899 fanns särskilt bland de äldre inom Luleå Brödraförening (nuvarande Luleå Missionsförsamling) till att börja med en viss tvekan till detta. Föreningen var en sammanslagning av de tidigare ynglinga- och jungfruföreningar som arbetat inom församlingen med - "tillvaratagandet av de intressen som kunde gagna de unga troende männen och kvinnorna." Utdrag ur protokoll för Luleå Brödraförenings styrelse:
§ 1: 11 januari 1899
Frågan om bildande av ungdomsförening bordlades ånyo tills distriktföreståndare P Kjellström kunde närvara. En vecka senare var så distriktsföreståndare Kjellström närvarande, och i protokoll kan vi läsa följande:
§ 9: 18 januari 1899
I anledning av bordlagda frågan rörande i frågasatt bildande av ungdomsförening beslöts, att församlingen upplåter lokal å Betel till dess möten på tider som framdeles, derest föreningen kommer till stånd bestämmes, med villkor dock att föreningen i ekonomiska afseende uteslutande tillgodoser församlingens behof, och inhämtar dess råd i afseende på verksamhetens ordnande. Så bildades Betels Ungdomsförening den 24 januari 1899 av ett 25 tal närvarande unga män och kvinnor. Det blev starten på den organisation som så småningom skulle bli Luleå SMU. 1899 - 1924Under de första åren bestod verksamheten oftast av uppbyggelse och vittnesbördsmöten, samt bibelstudier och samtal över andliga ämnen. Frågor som man samtalade om var till exempel:
§ 7: 22 november 1903
Ordf meddelade att föreningens verksamhet möjligen komme att utvidgas så tillvida att föreningen skulle få till uppgift att till mötena medtag sådan ungdom som påverkats av Guds Helige Ande, men som ej kunnat förmå sig lemna sig åt Gud. Men tillfälle gavs också till fest och utfärder av olika slag.
Ur protokoll i augusti 1902
Beslöts om sjömansfest och inbjuda i Luleå hamn vistandes sjömän till den samma. Beslöts att de inbjudna sjömännen skulle hafva fritt inträde och allmänheten i övrigt betala 35 öre. Sjömännen skulle dessutom bjudas på kaffe. Sommaren 1907 får Luleå besök av professor David Nyvall från Amerika och ett stort ungdomsmöte hölls. I augusti ordnas också en månskenstur på Luleälven och priset för detta är 50 öre. Tidigt i föreningens verksamhet påbörjades ett socialt arbete.
§ 4: 5 februari 1907
Beslöts om bildandet af kommitte för besök av sjuka och fattiga i utkanterna av staden. En kommitté med uppgift att bekläda fattiga barn varje jul fanns i föreningen fram till 1940-talet. 1910 begärde föreningen anslutning till ett "under bildande ungdomsförbund kallat Svenska Missionsförbundets Ungdom." Under något av 1900-talets första år inrättades ett bibliotek i Betel. Ett boklån kostade 5 öre och utlåningstiden var högst 2 månader. 1924 hade biblioteket ca 300 böcker till utlåning. Biblioteksverksamheten upphörde först i mitten på 1950-talet. Förutom ungdomsföreningens verksamhet fanns sen 1890-talet en livaktig söndagsskola i Betelkyrkan. År 1900 hade söndagsskolan ca 500 elever. Söndagsskollärarna träffades varje vecka för planering och under åren 1910-1914 protokollfördes sammanträdena. Ur det första protokollet kan läsas:
§ 5 1 januari 1910
Syster Hildur Sandström väckte förslag om att då skolans ekonomi det medgiver sparbössemedlen skola utgå för hednamissionen. Frågan bordlades t.v. Senare beslöts om att ge ett bidrag på 25 kr. Söndagsskolfesterna var stora händelser som lockade många besökare. 1911 var sommarfesten förlagd till Gäddvik dit man tog sig med båt och pråm. 1913 samlades man vid Lulsundet. Vid jul hölls festerna i Betel och att dessa var välbesökta framgår av följande beställning:
§ 3 Protokoll 8 dec 1910
Förslag från kommitten för söndagskolfesten: Härmed föreslås följande, att samma sorters bröd användes åt både barnen och de äldre; att det beställes för 575 personer av följande sorters bröd.
1913 anskaffades för första gången ett åskådningsmaterial till småbarnsklassen i form av en svart tavla. Samma år tvingades söndagsskolan i Bergviken på grund av difteriepidemi stänga för en tid. I söndagsskolan började man vid 4-5 års ålder, och fortsatte tills man var 13-14 år. Steget över till ungdomsföreningen var sen lite för stort och många barn försvann ur verksamheten. Försök gjordes med att starta en särskild ungdomsklass, och 1918 bildades en juniorförening för åldrarna 13-18 år. Mission hade tidigt en viktig plats i ungdomsföreningen. 1910 beslöt man att stödja i ett upprop från Västerås om att ålägga medlemmarna en skatt på 5 öre per månad för att bygga en missionsstation i Kina. 1918 stod så missionsstationen i Kishu i Kina färdig. 1924 beslöts om en s.k. födelsedagskrona, vilket innebar att varje medlem vid sin födelsedag gav en gåva till missionen. Medlen skulle användas till missionsförbundets sjukvårdsverksamhet i Kongo, Kina och Ost-turkistan Prenumeration av tidningar gjordes till olika inrättningar i staden för att sprida evangelium. Ett exempel är detta från 1920-talet:
- att prenumerera på 13 ex av tidn Ungdomsvännen till följande platser
1924 firade ungdomsföreningen 25 år jubileum. Medlemsantalet hade då minskat från att som mest varit 75 medlemmar till 21 medlemmar. Betelförsamlingens pastor Gottfrid Löfgren, som också var ungdomsföreningens ordförande, skriver i årsberättelsen följande: Vår bön till Gud är att en väckelsens vind må draga fram över de unga i vår stad och att flera må bli villiga att ställa sig i Herrens tjänst. Våren 1924 besökte evangelisten och pastorn August Åström Luleå för att hålla möten i staden. En väckelsens vind drog fram och till ungdomsföreningen anslöt sig nya medlemmar.
§ 3: 29 maj 1924
Ungdomsföreningen hade den stora glädjen att få intaga 62 nya medlemmar av vilka de flesta kommit till tro på Gud under den senaste tiden. Sen följer en uppräkning i protokollet av namnen på de nya medlemmarna.
Efter ett kort välkomsttal av ordf. knäböjde alla de nyintagna vännerna varunder Guds
välsignelse nedkallades över dem. Det var en allvarlig och gripande stund.
En av dessa nya medlemmar var Naemi Boman. Idag 2001 är hon, 95 år gammal, fortfarande medlem i Luleå Missionsförsamling. 1930 - 1940 talet1930-talet innebar ett ökat intresse för samhällsfrågor. Samtalsmöten hade teman som "Mitt kristna ansvar". 1934 deltog man i ett opinionsmöte tillsammans med de flesta ungdomsorganisationer i staden mot den "kolorerade faran." 1938 deltog man i ett kulturellt möte mot skadlig litteratur. Vid årsmötet 1936 tillsattes en kommitté- som skulle övervaka möjligheterna till anskaffande av ett sommarhem. Kommitté blev pastor Nordgren, Sven Nilsson och Nils Boman. Kommittén lämnade på hösten två förslag till nytt sommarhem, dels A Wahlbergs stuga i Börstskär, dels Palms villa i Mjölkudden. Palms villa på Mjölkudden inköps och invigningen sker sommaren 1937.
§6: 1 juni 1937
Sedan vidtog röstning om namn till sommarhemmet. Namnet Solborgen fick flesta anhängarna. Vi hoppa, att vårt hem må göra skäl för det vackra namnet. Den lycklige pristagaren blev Nils Boman. Under många år kom sedan verksamheten under sommarmånaderna att vara förlagd till Solborgen. Tidvis fanns även en husmor anställd. Exempel på programverksamhet 1937-38:
1945 påbörjades arbete med att bygga en kyrka på Solborgen. Arkitekt Samuel Fränne utarbetade ett förslag, vilket innebar att en ny kyrkobyggnad skulle byggas norr om sommarhemmet. 1949 invigdes den nya kyrkan vid Solborgen. I slutet av 1940-talet startades scoutverksamhet för 10-13 åringar, under namnet våra pojkar- VP- och våra flickor -VF. Friluftsliv, lek och bibelkunskap fanns på programmet. 1950-1960-taletPå 1950-talet kom möjligheten att söka statliga bidrag till ungdomverksamheten.
§8: 15 november 1954
Uppdrogs åt Karl-Axel Karlsson att insända ansökan till SMU med anhållan om statliga bidrag för fritidsverksamhet och idrottssektioner.Det förra beträffande musik, sång och slöjd, det senare beträffande badminton, bordtennis och fotboll. 1956 erhöll föreningen statsbidrag med 180 kronor. Diskussioner om verksamhetens innehåll har alltid förekommit, 1955 kan följade läsas i protokollen:
§ 13: 7 januari 1955
En längre diskusion följde betr. nödvändigheten av förströelsemoment i vår kristna verksamhet, särskilt med tanke på julfester och andra ungdomsaftnar. Någon enighet kunde ej uppnås betr. riktlinjer för denna speciella mötesform. 1955 öppnades det nya Shoppingcentret i Luleå, där förut Betelkyrkan legat. Ungdomsföreningen beslutade då att några söndagkvällar anordna offentliga möten där. Fram till att nya Missionskyrkan invigdes 1961 höll föreningen och missionsförsamligen till i en barack som fick namnet Be 1957 slogs de olika delarna av barn och ungdomsverksamheten samman och bildade SMU - Svenska Missionsförbundets Ungdom i Luleå. Det nya SMU leds av ett ungomsråd med representanter från de olika verksamhetsgrenarna. 1962 deltar ett 25-tal scouter och ledare från Luleå i rikslägret Vättenriks tillsammans med ca 5000 andra scouter. 1962 anställs för första gången ungdomsledare i SMU arbetet, två sk "ettåringar". Året därpå anställs Stig Backe som ungdomspastor. 1966 fanns i SMU följande verksamhet:
1967 startar på försök arbete för 7-9 åringar sk nyingar på Källgården 1970-1990-taletUnder 1970-talet söktes nya vägar för barn och ungdomsarbetet, Barntimmegrupper för förskolebarn startar först vid Källgården, hösten 1973,och året därpå påbörjades barntimmearbete på Hertsön. I det arbetet deltog under en tid Pingstförsamlingen i Luleå.
I början av 1990-talet gjordes försök med studentarbete vid Högskolan. Småbarnsmusik startas under 1992, en uppskattad verksamhet för småbarn och deras föräldrar. Året därpå startar de sk skolveckorna, där barn från daghem och skolor inbjuds till påskvandring i Missionskyrkan. Med hjälp av församlingens pensionärer dramatiseras påskens budskap på ett för barnen begripligt sätt. Något år har temat varit andra bibelberättelser. Vissa år har fler än 1000 barn och lärare deltagit. Genom 100 år av barn och ungdomsarbete har söndagskolan funnits med, mer eller mindre aktivt. 1999 finns ca 40 barn i söndagskolan som numera samlas under gudstjänsttid på söndagarna. Ett viktigt inslag i söndagsgudstjänsterna är barnens minuter, ett upskattat inslag av ung som gammal. |