|
Åke Lundgren i Norra Västerbotten 01-09-19 En ondska utan slut
Är det slut nu med all ondska i världen?
Så lyder slutraderna i Ralf Lüddeckens nya bok "Ondskans halvsekel" - en antikrigsskildring om krigets och nazismens vansinne.
Och svaret vet vi ju redan: Ondskan finns kvar. Den nöjer sig inte med ett halvsekel och den följer oss också in i det nya årtusendet.
Det är nästan så att 1900-talets två världskrig börjar framstå som enklare och mer okomplicerade; enklare för att människorna då visste vem fienden var, för att man då åtminstone visste vem man skulle bekämpa. Men krig är förstås alltid krig och alltid lika obegripliga. Ralf Lüddeckens, född 1931 i Berlin, växte tillsammans med sina fem syskon upp under andra världskriget. Han upplevde flyglarmen, bombangreppen och hungersnöden. 1952 kom han till Sverige och i dag är han bosatt i Ullbergsträsk. I trilogin "Minnen" "Krigsbarn" (1996), "Irrfärder" (1997) och "Drömlandet" (1999) har han berättat om den långa resa som hans eget liv inneburit. Hans nya bok är något annat. "Ondskans halvsekel" är berättelsen om Robert Hahr, en verklig person som verkade på många platser i Europa. Genom honom speglar Ralf Lüddeckens en rad skeenden under det gångna halvseklet.
Ett problem, som jag ser det, är dock att jag svävar i ovisshet om jag läser en roman eller en dokumentär bok. Jag upplever den som både ock! Ralf Lüddeckens styrka är nog främst att han vet vad han talar om. Han lämnar inget åt slumpen. Han går grundligt tillväga, ibland kanske väl grundligt. Med hjälp av huvudpersonen Robert målar han upp vad som hände på en rad olika fronter, främst då andra världskrigets.
Robert var en vanlig tysk, visserligen född och uppvuxen i Ryssland, men ändå tysk. Och liksom många andra lät han sig förföras av nazismen. Liksom många andra kom han sedan att tvivla.
|
Drastisk galghumor och suveränt språk!
BOKEN Gefle Dagblad 02-06-26 Kärnan i berättelsen handlar om hur denna grupp av officerare bestämmer sig för att manifestera sin kritiska inställning genom att medelst ett kallblodigt uppror - sedan de blivit tillfångatagna av ryssarna - ordna med en ståndrätt mot den höge tyske officer, som för dem främst av alla hade representerat det krigiska vanvettet genom att offra ett stort antal soldater i en meningslös manöver i krigets slutskede. Skildringen utmärks av en drastisk galghumor och ett suveränt språk. Den verklige huvudpersonen i boken är kanske majoren Jakobsen, som inte hade de övriga officerarnas förmåga att se skogsrået nazismen bakifrån men som i alla lägen visade mod och hederlighet. MARGIT KINANDER ---------------------------------- BTJ 2002:06 Hc Lüddeckens, Ralf. Ondskans halvsekel. Eget förlag 271s. BN 44275-91-D6
500205 021-06-192 Maj plastad mjuk pärm 205:- --------------------------------------------------------
Den tyske textilfabrikören Robert Hahr föddes och växte upp i Ryssland, hamnade i Lettland efter revolutionen, och evakuerades "hem" till Tyskland 1939. 1940 blev Robert chef för en av den polska staden Lódz textilfabriker, vars judiska ägare och arbetare förvisats till getton och 1941 blev han, 35 år gammal, inkallad som tolk och tjänstgjorde på östfronten. Större delen av boken ägnas åt hans upplevelser i armén, som fr.o.m. 1943 är på ständig reträtt. Vid krigsslutet blir hans förband Röda arméns fångar. Robert låter sig värvas av ryssarna för att spåra upp några mördare i de egna leden. Det lyckas och Robert kan med gott samvete återförenas med sin familj i västra Tyskland. Författaren berättar rappt och flytande, människo- och miljöskildringen är god, bokens antimilitariskiska tendens sympatisk. Boken är behäftad med några sakfel* som dock inte drar ner det allmänna omdömet: En idylliserad verklighetsskildring från det förra, onda seklet. Av Ralf Lüddeckens har tidigare utkommit trilogin Krigsbarn (1996), Irrfärder (1997) och Drömlandet (1999). - Arvid Rundberg. *Anm. enl. A. Rundberg: Amerika gick med i 1:a världskriget i april 1917 (och ej i augusti). --------------------------------- Min äldsta syster Marion Wiborn i e-mail 01-10-16 Jag har läst ut boken med lite huvudbry. Ska strax förklara mig, den är ju helt och hållet en "krigsskildring". Christa* blir nog förtjust, själv måste jag erkänna att jag har svårt med det ämnet. *Förf. anm: en av mina yngre systrar som är präst. |
|