Resan ned

Vi åkte buss. Många timmar tog det.... Det var nog bara Tomas J:s kasse med kvalitetsfilmer från 70- talet som räddade oss (Vem kan säga nej till titlar som "First Blood", "Upp i rök", osv.?). 
Dessutom fick vi som inte sett den förut se den berömda Globen- filmen och Skås triumf där. Videospelaren gick för högtryck nästan hela tiden.
Onsdagen den 11/4 åkte vi Ekerö - Malmö, övernattning på hotell.
Torsdagen fortsatte vi söderut över bron och sedan med färja Rödby- Puttgarten. Ruskigt väder, var vi verkligen på väg söderut? Vädret blev dock bättre och bättre. En bit ned i Tyskland kunde man börja ana den ankommande våren.
Kari, vår chaufför körde lugnt och fint och efter c:a tolv timmars resa var vi faktiskt framme. En snabb incheckning och sedan iväg till MacDonalds för att åstadkomma ett tillfälligt lugn i vargflocken.

Boendet

Fredag

Nästa match spelades 17:00 mot skottarna, Paisley. Dom kände ganska snart att dom inte hängde med i spelet och började använda "till buds stående medel" för att få stopp på Skå- spelarna. Skå- grabbarna gav igen, vilket ledde till att utvisningsbåset var ganska välbesökt på båda sidorna. Segern blev till slut 6 - 0 till Skå (Periodsiffror 2 - 0, 4 - 0, skottstatistik 6 - 0, 7 - 1).

Sista matchen för dagen var mot Tilburg Trappers, ett holländskt lag. Dom försökte nog, men hade väldigt svårt att hänga med i tempot. Efter första matchen hade vi fått bra fart på spelet, och det här gänget hängde inte alls med. Periodsiffror 3 - 0, 3- 0 (Skott 12 - 0, 14 - 0).

Lördag

Nu var vi klara för slutspel och fick möta Paisley igen i kvartsfinal. Skottarna hade nu insett att dom egentligen inte hade någon chans så vad gör man då? Ja, skottarna kom fram till att om alla fem utespelare ställer sig framför mål så kanske dom hade chans på 0 - 0 och sedan straffar. Dom gick inte ens ned och hämtade pucken vid egen sarg! Det såg ut ungefär som 3 - 5 - spel, men dom var faktiskt lika många som Skå på banan. Som tur var fick vi hål på dom redan efter 5 minuter, och sedan rann det iväg. Men en märklig match var det. Har sällan sett ett lag med så stor respekt för sina motståndare. Den ganska koleriska skotska coachen stod hela matchen i båset och försökte få sina femma tätare framför mål! Seger med 6 - 0 igen (Periodsiffror 3 - 0, 3 - 0, skott 15 - 0, 8 - 3).

Söndag

Så var det "bara" finalen kvar. Mot Guildford, ett regionslag från England. Det här gänget tycktes i alla fall ha bestämt sig i omklädningsrummet för att göra vad man kunde, och då blir det ju roligare att titta på. Engelsmännen var klart snabbare på skridskorna än tidigare gäng och de hade en mycket duktig målvakt (Den första duktiga vi sett. Våra egna fick liksom aldrig chansen att visa sin förmåga som ni kan ana på skottstatistiken). Skå hade dock ett ganska klart spelövertag så det kändes aldrig speciellt oroligt. Till slut vinst med 3 - 1 (Periodsiffror 2 - 1, 1 - 0, skott 13 - 3, 11 - 2).
Engelsmännen var trots detta mycket nöjda och jublade över att man var enda laget som gjorde mål på de svåra svenskarna (Målet kom till genom ett missförstånd i Skås försvar, pucken gled ut till en fri engelsman som snabbt och snyggt satte den i nättaket- Otagbart för Robban). I finalen spelade alla (Dock bara två målvakter), två femmor per period.
Och tro det eller ej, Skå har supportrar i Haag också. Framför mig i finalen satt en holländare i 35-40- årsåldern som jublade mer än vi föräldrar när Skå gjorde mål. Dessutom hade han skrivit ut ALLT från våra webb- sidor. Han satt under matchen och bläddrade i A4- papper; En per spelare med bild och allt. Fascinerande!

Och sedan var det dags för prisutdelning. Förutom första pris och en kopia av vandringspriset modell större fick Skå med tre man i All Star Team- Calle, Zacke och Markus. Strålande! Det kunde ha varit fler...

Hur var det då?

Man spolade mellan var tredje match så isen var sträv och svåråkt emellanåt.
Domarna då? Ja, jag fick intrycket av att dom nog försökte, men att dom inte riktigt hann med alltid, speciellt inte när Skå- grabbarna trampade gasen i botten. Dessutom ganska "snälla" ibland. En skotte som (Inte mot oss) hoppade ut ur utvisningsbåset för att delta i det stora slagsmålet på isen fick ingen påbackning utan behövde bara gå och sätta sig igen för att sitta av resten av sin 1- minuts- utvisning. Så hade nog inte en svensk domare gjort... 
Alla klarade sig från skador vad jag vet. Våra tidigare skadade spelare Markus och Hampus kunde också spela och det var väl ingen riktigt säker på (Markus åkte ju på en bentackling bara en vecka innan, och Hampus gips över tummen togs bort bara någon dag innan vi åkte).

Vädret blev bara bättre och bättre- På slutet hade vi över 20 grader- Vi satt ute och åt middag sista kvällen!

Som man  kan se på spelschemat hade vi bra speltider, t.ex. inga tidiga morgonmatcher. Dessutom ganska mycket fritid för fotboll, sol, tennis m.m. mellan matcherna.

Måndag

Resan hem

Tror att alla som var med har haft väldigt roligt- 21 spelare (Alla utom Bergekrans som bröt foten veckan innan), lagledningen- Henke, Marie, Tomas och Mats samt svansen- Jag, Kinna, Oskar (Konrads lillebror), Tomas Lindberg och Birgitta Rittner.
Det känns nästan lite vemodigt att grabbarna nu går upp i BJ- Det är ett väldigt trevligt gäng som verkar ha roligt mest hela tiden. Men det blir säkert kul i BJ också!

Till sist ett stort tack till Stefan Nygren som skötte uppdateringarna på webben hemma (Efter en av matcherna kom en av grabbarna ut efter duschen, tog upp mobilen, ringde hem för att berätta om segern och möttes av beskedet att det visste dom redan- Så snabbt gick det ibland!).