Nedan har jag tagit upp samtliga släktnamn som jag hittills stött på bland mina anor genom egen och genom andras släktforskning. De presenteras översiktligt med kända förgreningar i bokstavsordning nedan.

Inom parentes i slutet av varje släktpresentation finner ni en länk till den ana som släktnamnet berör.

Barre

Släkt från Vallonien. Stamfader för mig okänd. (farmors antavla)

Brun

Urgammal patriciersläkt från Westfalen i Tyskland som stundom skrev sig Brune eller Broen. Äldsta kände stamfader är Gerhard B. nämnd som vittne i Münster 1227. Hans ättlingar har i hög grad varit verksamma som köpmän både Tyskland och Nederländerna. Gerhard B:s sonsons son köpmannen och redaren Heinrich B. d.ä. (omkr. 1300-1360) fick tillsammans med sin kompanjon Andries van Hale av greve Wilhelm III en urkund som ställde deras handel inom Hennegau, Holland och Seeland under särskilt skydd och förvärvade förutom skeppsandelar flera fastigheter i Danzig, vilken stad blev centrum för släktens handelsverksamhet. Hans son Heinrich B. d.y. (1300-talets mitt) fortsatte faderns verksamhet och utökade handeln till staden Putzig. Heinrich B. d.y. sonsons sonson Hans B. (omkr. 1500-1572) flyttade han via Köln till Spanska Nerderländerna 1544 där han kallade sig Broen. Som varande katolik tvingas hanr övergå till den reformerta kyrkan och lyckades endast ett år innan Hertingen av Albas massaker på borgare i Antwerpen 1567 fly det religiöst oroliga Nederländerna. Både hans son Thilemann B. (omkr. 1530-1574) och sonson Henrik B. (1574-1631) fortsatte dock faderns verksamhet som köpmän i Nederländerna. Henrik B:s ena son Claes B. (1629-1697) kom som ung till Sverige där han återtog sitt ursprungliga tyska släktnamnet Brun. Notarie 1658 blev han slottskrivare och ränte- och proviantmästare på Bohus fästning 1667, rådman 1680 samt slutligen borgmästare i Kungälv och stamfader för den vittutgrenad släkten Brun i Sverige. Hans ena son kyrkoherden i Säve och Skepplanda pastorat Peter Claudi B. (omkr. 1662-1704) sonson Olof B. (1724-1791) blev student i Uppsala 1741, häradsskrivare i Sundals fögderi, auskultant i Göta hovrätt, vice häradshövding och slutligen hovsekreterare. Han ägde bl.a. Gullesby säteri. (farfars anor)

Dandenell

Släkt från Vallonien. Stamfadern för mig okänd. (farmors antavla)

de Pré

Släkt från Vallonien. Stamfadern för mig okänd. (farmors antavla)

Douhan

Släkt från Vallonien. Stamfadern för mig okänd. (farmors antavla)

Francois

Släkt från Vallonien. Stamfadern för mig okänd. (farmors antavla)

Hallberg

Släkt härstammande från Lund i Skåne vars äldsta med säkerhet kända medlem är åbon Nils Svensson, född i Lund 1803 vilken 1846 flyttade till Hardeberga sn. i Skåne. Han yngste son sedermera banvakten Hans Nilsson (1847-1900) i Hardeberga sn. fick hela elva söner Av dessa söner upptog fem namnet Hallberg. Äldst var grosshandlaren sedermera fabrikören Olof Hallberg (1878-1951), se H. 1) nedan. Den andra brodern, August Hallberg (1884-1966) blev smed och emigrerade till Canada där hans gren fortlever. Den tredje brodern Frans Hallberg (1891-1987) startade en skjortfabrik i Fredhäll utanför Stockholm, se H. 2) nedan. Den fjärde brodern Emil Hansson Hallberg (1894-1982) arbetade som agent i en konfektionsfirma och var även verksam som släktforskare. Den femte och sista brodern som var järnvägstjänstemannen i Malmö Anton Hansson Hallberg (1897-1963). Samtliga deras grenar fortlever.

H. 1) Olof Hallberg (1878-1951) Född i St:Petri i Malmö. Företagare. Arbetade i unga år på Moresco i Malmö som tillskärare. Kom till Stockholm omkring 1905 och verkade här som grosshandlare och grundade under tidigt 20-tal företaget, Olof Hallbergs Skjort & Kragfabrik AB. Han införskaffade en lokal vid St:Eriksterrassen i Stockholm, och blev fabrikör. När firman gick som bäst fanns ca. 75 personer anställda. Man sålde mest i Mälardalen. Konkurrensen i skjortbranschen hårdnade dock under 20-talet bla. från Tjeckoslovakien. Denna konkurrens gjorde att Olofs intäkter minskade, och ett kapitaltillskott blev nödvändigt. En finansiär i form av Nilssons fabriker i Lotorp tillförde kapitalet som behövdes, men Nilssons hade baktankar. Ett par år senare krävde Nilssons sin satsade andel tillbaka, vilken var omöjlig för Olof att betala, då försäljningen fortfarande var dålig. Olof begärde då företaget i konkurs. Troligt är att Nilssons agerande baserade sig på viljan att slå ut en konkurrent och inte att hjälpa till med kapital till en broder i nöd, ett agerande inte alldeles ovanligt i affärsbranschen. Olof var dock långt ifrån uträknad. Han lyckades efter konkursen starta en nya företag som fick namnet "Väst & badkappsfabriken HB" Chef 1929 var min morfar som i novemer 1930 fick lämna posten då värnplikten väntade. Olof fortsatte med minskande försäljning verksamheten innan omstruktureringar var nödvändiga som påverkade arbetssituationen till han gick i pension. Upptog som sin bror namnet Hallberg. Gift med 1:o Lydia Maria Dejdriks 2:o Lisa Almgren. (morfars antavla)

H. 2) Frans Hallberg (1891-1987), den föregåeedes bror. Fabrikör. Född i Malmö. I unga år arbetade han på sin broder Olof Hallbergs företag. Startade sedermera en skjortfabrik i Fredhäll i Stockholm, vars namn var Frans Skjortfabrik. Gift med Hilda Karlsson från Stockholm.

H. 3) Carl Gustaf Dejdricks Hallberg (1911-2001), son till H. 1) Försäljare. Född i Maria förs. Stockholm. Verkade i tidiga år inom faderns verksamhet och var det nybildade företaget Väst & badkappsfabrikens chef 1929-30. I november 1930 tvingades han dock lämna posten för sin värnplikt. Han inskrevs vid det då relativt nya flyget och verkade som mekaniker och avancerade till Korpral. Under denna tid lärde han känna den senare kände flygaren Greve Carl Gustaf von Rosen. Efter militärtjänsten fortsatte han att arbeta hos sin fader innan han själv startade egen firma som sålde hattar och mössor. Gift med Vivan Spång, från Mönsterås sn, Kalmar län. (morfars antavla)

4) Bo Hallberg (1922-1999), halvbror till H. 3) Kyrkoherde. Född i Stockholm. Före detta kyrkoherde i Lerkaka församling på Öland.

Jordan

Släkt från Kalmar län. Äldsta kände stamfadern är regemensskrivare Thomas Jordan (omkring 1680-1738). Hans sannolika dotter var Sara Jordan (1708-1763). Släktnamnet är i mitt tycke märkligt och fascinerande vars uppkomst än så länge är en gåta. Var namntagaren måhända starkt bibliskt intresserad? Ja man kan bara spekulera. I G. Elgenstiernas "den introducerade adelns ättartavlor" nämns två adliga ätter med namnen Jordan samt von Jordan. Med dessa ätter har jag inte funnit något släktskap. (mormors antavla)

Kindström

Släkt från Mönsterås sn. Kalmar län. Äldsta kände medlem är brukaren på Svartö, Mönsterås sn. Jonas Kindström (1710-1762). Han var gift med Sara Jordan en av Vållös mest inflytelserika kvinnor. Min släkt härstammar från en hans son kronolotsen Nicolaus (Nils) Kindström (1743-1789). (mormors antavla)

Lindström

Släkten eller släkterna Lindströms ursprung är än så länge höljda i dunkel. Klart är att mina anors Lindströms-släkter varit bofasta på ön Vållö, Mönsterås sn. Kalmar län sedan 1800-talets första hälft och ända in i våra dagar. Muntlig hörsägen i släkten säger att de skall vara två oskylda släkter varav den ena har sitt ursprung från Finland och den andra från Stockholm. Ett rimligt bevis för det senare har hittats i vigselboken för Johan Lindström (1763-1834) som där omnämns vara från Stockholm, vilket alltså bekräftar släkttraditionen. Om den andra grenens äldste kända stamfader Isak Lindströms eventuella härstammning från Finland finns ännu inget bevis för. Båda grenarna fortlever. (mormors antavla)

1) Stockholmsgrenen

Äldsta kända stamfader sedemera kronolotsen Johan Lindström (1763-1834) som enligt uppgifter i vigselboken skall ha kommit från Stockholm. Han gifter sig med änkan Sara Stina Kindström (1763-1839), dotter av kronolotsen Nicolaus Kindström och hans hustru Sara Stina Persdotter. Johan Lindströms ena son Johan Gustaf Lindström (1806-1844) slutar också som kronlots liksom dennes ena son Claes Viktor Lindström (1832-1896). Hans enda son sjökapten på fartyget Lady Ann Gustaf Emil Lindström (1865-1892) dotter dotter är min mormor. (mormors antavla)

1) Finska grenen

Äldsta kända medlem är kofferdikaptenen sedemera kronolotsen Isaac Lindström (1762-1841). Han skall enligt tradition vara född i Finland och överflyttat till Vållö, Mönsterås sn. 1799. Han gifte sig med en dotter dotter till Nils Rÿdwall som tillhörde en gammal Mönsteråssläkt. Isacs ena son kronolotsen Johan Peter Lindström (1797-1875) dotterdotters dotter är min mormor. (mormors antavla)

Löfman

Släkt från Vårdö sn på Åland vars äldsta kända medlem är Anders Eriksson (1676-1761). Hans son bonden Erik Andersson (1711-1775) från Lövö i Vårdö sn brukade skattehemmanet Södergårds i Lövö från 1734 i bolag med brodern Jöns, men några år senare delade de hemmanet. Hans sonson kyrkvärden och bonden Erik Abrahamsson Löfman (1773-1819) från Lövö upptog släktnamnet. Namnets etymologi syftar på födelseön Lövö och släktnamnets betydelse blir alltså "en man från Lövö". (farmors anor)

Molin

Släkt från Gagnefs socken i Dalarna vars äldsta kända stamfader är Erik Henriksson som levde under 1600-talest andra hälft. Hans sonson son sadelmakaren Erik Eriksson (1747-1818) upptog namnet Molin och flyttade till Kollerö bruk i Väne-ryrs socken, Västergötland. Hans son, sedermera spiksmeden Petter M. (1785-1835) flyttade till Fuxerna socken i Bohuslän. Från honom härstammar flera grenar som varit verksamma som arbetare i Lilla Edets pappersfabrik. Hans ena sonsons sonson Sigfrid M. är min farfar. Släkten fortlever i flera grenar. (farfars anor)

Poulain

Släkt från Vallonien. Stamfadern för mig okänd. (farmors anor)

Pousette

Släkt från Vallonien. Grenen inkom till Sverige från Liége med Godefroi Pousette (Poucet), född omkring 1600. Han hade värvats den 13/4 1627 i sin hemstad Liège, kom till Sverige på ett år som smältarmästare. Sedemera arbetade han 1629-38 på Leufsta bruk, 1640-49 på Forsmarks bruk och från 1651 på Gimo bruk. Från honom härstammar den idag fortlevande ätten Pousette i Sverige. (farmors anor)

Spång

Släkt från Sund socken i Östergötland vars äldsta med säkerhet kände stamfader är livgrenadjären, sedermera kyrkovaktaren Gustaf Gustafsson (1775-1842) som 1808 upptog namnet Spång. Han är trolig son av kronofogden Gustaf Knutsson (1738-1815) från Sunds socken. Från Gustaf Gustafsson, som fick avsked från militärtjänsten 1810 utgrenade sig släkten i tre huvudgrenar varav den äldsta utslocknade 1992 på svärdssidan och 1994 på spinnsidan medan de två övriga fortlever. Av dessa har de flesta medlemmar avlagt släktnamnet men det fortlever genom Gustaf Spångs sonson, skräddarmästaren på A6 i Jönköping Frans Ludvig Spång (1863-1940). Han kallade sig länge endast Svensson men återupptog under tiden på regementet sitt gamla släktnamn. De flesta av medlemmarna är bosatta i Småland. (mormors antavla)