Brunnsmusiken
Allt sedan Medevi Brunns tillkomst år 1678, fram till våra dagar, har musiken haft stor betydelse för livet på brunnen. 1700-talets perukklädda musikanter musicerade till taffeln i stora matsalen och till aftonens bal i societetssalongen. Men i och med mässingsblåsinstrumentens modifiering (det nya ventilsystemet m.m.) omkring 1820, kom en ny klang att dominera brunnsmusiken. Mässingskvintett- och sextett (oftast förstärkt med trummor) blev ensemblen på modet och har väl mer än någon annan ensembleform blivit synonym för begreppet ”brunnsmusik”.

Omkring mitten av 1800-talet bestod brunnsmusiken företrädesvis av gästande avdelningar ur olika regementsmusikkårer. Småländska Husarkvintetten gjorde t.ex. stor succé då den gästade Medevi under ett par säsonger i början av 1850-talet.

Medevi Brunnsorkester, 1912, uppställd till "Grötlunken". Det hörde till ovanligheterna att musikanterna uppträdde i uniform. För det mesta föredrog man civil klädsel.

Medevi Brunnsorkester
Det var troligen någon gång på 1870-talet som begreppet MEDEVI BRUNNSORKESTER uppkom. Brunnen engagerade nu en kapellmästare som i sin tur samlade musiker från olika regementen, vilka tillsammans kom att utgöra Medevi Brunnsorkester. Musikanterna bestod av militärmusiker som var sommarlediga från sina respektive regementen (tjänstgöringen i det militära var endast en eller ett par månader om året) eller hade gått i pension. Pensionsåldern för dåtidens militärmusiker var ca 50 år. Under likartade former behölls rekryteringen av brunnsorkesterns medlemmar en bra bit in i vårt århundrade och det var först i slutet av 1960-talet, som (i och med höjningen av pensionsåldern) de pensionerade militärmusikerna minskade i antal och därmed uppstod svårighet att finna kompetenta blåsare.

Traditionella instrument
En annan faktor som försvårade rekryteringen var att de för mässingssextett traditionella instrumenten esskornett, althorn, tenorbasun etc utgått ur de svenska militärmusikkårernas instrumentbesättning och ersatts med trumpeter, valthorn och tromboner etc. Det blev helt enkelt svårt att hitta musiker som behärskade de gamla mässingsinstrumenten.

Det är intressant att notera, att Medevi Brunn hela tiden behållit den traditionella mässingssextetten, trots att den redan på 1920-talet blev omodern både inom militär- som amatörmusicerandet. (Det var endast flottan som långt in på fyrtiotalet fortfarande hade sextetter kommenderade på sina båtar).

Numera består Medevi Brunnsorkester av professionella musiker (såväl symfoni- som blåsorkestermusiker), musiklärare och entusiastiska amatörer, vilka på ideell basis för den gamla brunnsmusiktraditionen vidare.
En annan sak som är intressant med Medevi Brunnsorkester är, att man använder sig av gamla, historiska instrument som skiljer sig avsevärt från våra dagars vidmensu-rerade, cylindriskt borrade brassinstrument. Här klingar musiken från exakt likadana instrument som användes när de första mässingsorkestrarna konserterade på 1800-talet.

Grötlunken
Den repertoar som användes vid Medevi under 1800-talet var varierande. Den mest skiftande musik arrangerades för mässingssextett. Där fanns s.k. seriös musik (t.o.m. Beethovens pianosonater!!) tillsammans med opera- och operettfantasier, valser, marscher och slagdängor. Dessutom svarade orkestern också för dansmusiken.
En ifrån Sätra Brunn införd tradition, den s.k. Grötlunken, är i dag precis som då en trevlig avslutning på dagen. Varje kväll marscherar brunnsorkestern med brunnsgäster och besökande till tonerna av Fr. Zikoffs marsch ”Grötlunken” eller ”Defilard- (Defilerings-)marsch”som den heter i original.

Det notmaterial (på över tusen nummer) som används av Medevi Brunnsorkester i dag är mycket omväxlande. Man försöker bevara den musikaliska traditionen genom att framföra melodier från förra århundradet, men naturligtvis blandas konsertprogrammen upp med nyare musik som anpassats till mässingssextettens klangmöjligheter.

Kapellmästare
Kapellmästarna på Medevi har varit många under årens lopp. En som kom att bli legendarisk var esskornettisten Allan Johansson från Karlskrona. Som musikfanjunkare (f.ö. Sveriges yngsta) vid Blekinge Bataljon och sedan Karlskrona Grenadjärregemente kom han efter pensioneringen att ta över ansvaret för Medevi Brunnsorkester. Från början av 1930-talet till en bit in på 1950-talet (de sista åren som althornist) var han ledare för Medevi Brunnsorkester, såväl administrativt som musikaliskt.
Nuvarande kapellmästaren, Lars Eric Andersson, som till vardags är kommunal musikledare i Karlshamn har varit medevimusikant sedan 1969 och kapellmästare sedan 1974.

Medevi Brunnsorkester omkring 1950. T.V. ledaren, esskornettisten Allan Johansson. Längst t.h. basunisten Bertil Hammarström, som sedemera kom att efterträda Allan Johansson som kapellmästare. Bakom trummorna sitter Algot Erwall som innan han slutade 1969, kom att bli Medevi trogen i ca 20 år.