|

Theo
Porsche
Toulouse
|
Nangiala
Oavsett
vilken tro eller livsåskådning man har så vill man
nog hoppas att ens nära och kära har det bra när dom
lämnat denna världen. Vi är mycket väl medvetna
om att många tycker det verkar löjligt, eller till och med
stötande, att behandla ett avlidet djur på ungefär samma
sätt som en avliden människa. Dom som resonerar så har
aldrig haft den kontakt med ett djur som vi har haft. Vare sig det är
hund, katt eller något annat husdjur, så får man en
känslomässig relation till ett djur som lever hela sitt liv
i ens närhet. Dom behandlas som en familjemedlem när dom lever
och vi ser ingen anledning att inte göra det när dom går
bort.
På den här sidan tar vi farväl av våra avlidna
katter. Det är mycket text och lite bilder, inte alls som resten
av våra sidor. Det är svårt att visa sina känslor
på ett värdigt sätt men vi gör ett försök
att minnas våra vänner så som dom var. Kanske är
det så att en sån här sida är mer till för
oss som har gjort den än för dig som läser den nu.
Hittade den här dikten på Internet och fick tillåtelse att använda den här.
Regnbågsbron
Det finns en bro som förbinder Himlen och Jorden.
Den kallas för Regnbågsbron på grund av dess många vackra färger.
Alldeles bredvid Regnbågsbron ligger ett land med vattendrag,
kullar och dalar med mjukt, friskt gräs.
När ett älskat husdjur dör kommer det till denna plats.
Där finns alltid mat och vatten, och varmt vårväder.
De gamla och svaga djuren blir unga igen.
De som blivit skadade blir hela igen.
De leker med varandra hela dagarna.
Men det är en sak som saknas. De är inte tillsammans
med den speciella person som älskade dem på Jorden.
Så varje dag springer de runt och leker tills en dag kommer
då de plötsligt slutar leka och tittar upp.
Deras nosar sniffar, öronen spetsas och blicken skärps och plötsligt lösgör sig en från gruppen.
Du har blivit upptäckt och när du och din speciella
vän möts samsas ni i en glädjefylld omfamning som varar för evigt.
Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker det
älskade huvudet och du tittar än en gång in i ögonen
på ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv men aldrig i ditt hjärta.
Sedan går ni över Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas.

|
 |