Gösta Posse	"Gösta" var ordförande i Hjo-Stenstorps järnvägs AB . Ägde också Enelund,Vreten,Perstorp,Rossbäck,Ljunghem och Stora Dala i Skaraborgs län.

Ur Korsberga boken:
Ett gammalt original. Petter i Rö'sånn, som han på äkta allmogespråk kallades, var ett original i ordets vidsträcktaste bemärkelse. Han var lantbrukare, jägare, fiskare m.m., men i allt vad han sysslade med framträdde ständigt en viss egendomlighet. Stundom kunde man få höra Petter benämnas Troll-Petter. Detta namn hade han fått därför att många personer trodde, att Petter kunde lite mera än människor i allmänhet. Trolla var nog en sak, som Petter aldrig kunnat, men på grund av hans knepighet och stora förmåga att förklara en hel del mystiska saker var det ej underligt, att den oinvigde, som ej sin hjärna att utforska rätta sammanhanget, helt lätt kom till det resultatet, att gubben kunde trolla.På tal om att framstående personer besökte Petter kan nämnas, att greve Posse på Almnäs ofta besökte honom och hade åtskilliga gånger sina döttrar med sig. Vid ett sådant besök förärade Petter, fröken Posse en käpp, som han själv förfärdigat. Fröken Posse satte stort värde på denna gåva, och sedan hon låtit måla käppen, blev den upphängd i ett av de fina rummen på Almnäs. I sina yngre dagar var Petter med och arbetade när järnvägen mellan Hjo och Stenstorp byggdes. Många äro de historier, som berättas från denna hans rallaretid. Ett par ex. torde förtjäna att anföras: Vid det ställe, där arbetarna rastade, stod en stor ihålig asp. Petter hade sett att där var ett stort getingbo och han ville nu spela sina kamrater ett spratt och frågade dem, om någon vore så djärv att han vågade hålla om aspstammen med näsan framför hålet på densamma. Om någon vågade detta skulle han erhålla en kanna brännvin, i annat fall skulle brännvinet tillfalla Petter. Det var ingen av de övriga arbetarna, som uppmärksammat getingboet i aspstammen och därför var det genast en av dem, som beredde sig att omfamna aspen, men knappt hade han fått näsan mitt för hålet på trädet, förrän Petter med en grov käpp slog ett kraftigt slag på trädstammen och ropade: "Alle man ut!" Detta läto getingarna ej säga sig två gånger, och den som vann vadet var naturligtvis Petter.

 Hjo-Stenstorps Järnväg (H.S.J.)

Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg byggdes åren 1855-1862 och hade 1859 nått Skövde. I början av 1860-talet började man i Hjo på allvar diskutera en järnvägsförbindelse därifrån och till stambanan. I samråd med förespråkarna för järnvägsförbindelser från Lidköping och Skara till stambanan enades man om att Stenstorps station skulle bli anknytningspunkt för båda de blivande banorna.

De mest aktiva förespråkarna för Hjo-banan förutom de ledande i Hjo var grevarna Gösta Posse på Vreten och Gustaf Sparre på Almnäs samt friherre Fredrik von Essen på Kavlås. Dessa förde snabbt järnvägsfrågan mot en lösning. Som framgått av Korsberga-krönikan började man redan 1869 på kommunalstämman att diskutera järnvägsfrågan. 12.1.1871 bildades ett interimbolag i Hjo och inbjudan till aktieteckning utfärdades. 5.4.1871 fastställdes bolagsordningen av Kungl. Maj:t för Hjo-Stenstorps Järnvägs AB, bildat för "att anläggas och med lokomotiv trafikera järnväg från staden Hjo till Stenstorps station å Västra Stambanan" och 19.1.1872 erhölls koncession på järnvägsanläggningen.