|
 |
Hur många var de tre vise männen? |
 |
Svaret är kort - hur många som helst. Men förklaringen är betydligt längre och svårare. För att förklara detta så måste jag matematiskt härleda att alla tal är lika. Detta gör jag på följande sätt:
Vi skapar variablerna A och B som kan ha vilket värde som helst. Därefter skapar vi en ekvation med den okända variabeln C.
C=A-B
Sedan multiplicerar vi båda sidorna om likhetstecknet med A-B.
C(A-B)=(A-B)(A-B)
Detta utvecklas till
AC-BC=2A-AB-AB+2B
Genom att flytta om lite så får jag följande ekvation
AC-2A+AB=BC+2B-AB
Och sedan bryter jag ut A respektive B och får följande
A(C-A+B)=B(C-A+B)
Jag dividerar båda sidorna med C-A+B och får
A=B
Se där, A är lika med B. Faktiskt för alla tänkbara värden. 4=8, 23=54, 14=0, osv. Alltså kan de tre visa männen ha varit 12 eller 2 eller 457 eller var f-n som helst. Men dom kan ju faktiskt också ha varit just tre, vem vet. |
|
Varför känner man sig smartare efter några öl? |
|
Det där är ju något som många funderar på. För att förstå hur det fungerar så måste jag dra en parallell med hur det fungerar i djurvärlden:
En buffelhjord kan inte förflytta sig fortare än hjordens långsammaste buffel. När ej hjord blir jagad så är det de långsammaste och svagaste djuren längst bak i hjorden som blir dödade först. Detta naturliga urval är bra för hjorden som helhet, eftersom hjordens fart och hälsa förbättras genom det regelbundna dödandet av hjordens svagaste medlemmar.
Ungefär på samma sätt kan den mänskliga hjärnan bara fungera så snabbt som de långsammaste hjärncellerna tillåter. Konsumtion av alkohol dödar, som vi alla vet, många tusen hjärnceller. Självklart attackerar alkoholen de sämsta hjärncellerna först. På detta sätt eliminerar regelbunden konsumtion av öl dom svagaste och långsammaste hjärncellerna och gör att hjärnan kan fungera både snabbare och effektivare. Det är därför du alltid känner dej smartare efter att då druckit några öl. |
|
Varför går tiden fortare när man blir äldre? |
|
Det beror helt och hållet på att vi har två konkurrerande tidsbegrepp. Dels den verkliga tiden, eller naturens tid, som mäts i timmar, dagar, månader, år, etc. Dels den mänskliga eller naturliga tid som är relaterad till tiden mellan viktiga händelser i våra liv. Detta tidsbegrepp saknas sort, som timmar och dagar, så vi blir tvungna att uppfinna ett. Låt oss kalla den genomsnittliga tiden mellan två viktiga händelser för en händ. Som människa upplever vi alltid en händ som lika lång mätt i verklig tid. Problemet när man åldras är att den verkliga tiden mellan viktiga händelser blir längre och längre ju äldre man blir. Då man är 7 år så inträffar det kanske flera viktiga händelser per dag. Man äter en glass, man ser en igenkott, man badar, etc. När man är 40 år så är det betydligt glesare mellan viktiga och minnesvärda händelser då man ju redan har upplevt det mesta. Och detta är nyckeln till att tiden går fortare med stigande ålder. En händ är ju alltid lika lång, men för ett barn motsvarar den kanske 3 timmar i verklig tid medan den för en vuxen motsvarar den kanske 2 dagar. Att tiden går fort när man har roligt stämmer alltså inte. Det är i själva verket precis tvärt om. |
|
Varför har golf blivit så populärt? |
|
Det är inte golf som har blivit populärt, det är ett symptom på samhällsutvecklingen. Låt oss gå tillbaka ett 30-tal år. På den tiden gjorde man en massa saker helt spontant för att man tyckte det var roligt. Efter skolan sprang alla små pojkar ner till närmaste fotbollsplan och spelade fotboll. På söndagarna klädde alla svenska familjer upp sig och gick söndagspromenader. Och var det en vintersöndag så kanske man tjärade skidorna och tog en rejäl skidtur på några timmar. Men på 70-talet så hände det plötsligt någonting. All spontan aktivitet upphörde. All fritid skulle organiseras. Istället för att spela fotboll varje dag efter skolan, tvingades alla små pojkar in i fotbollsskolor och knattelag men träning två gånger i veckan. Spontana skidturer vid Hellasgården byttes ut mot organiserade fjällresor eller skidresor till alperna med Snöresor. Här har vi också nyckeln till golfens popularitet. För vad är golf om inte en form av organiserad söndagspromenad. Och söndagspromenader är något som människor fortfarande tycker är himla roligt. |
|
Hur fort kan en människa springa? |
|
Redan 1952 fastslog Albert Einstein - en människa kan inte springa fortare än ljuset för då svartnar det för ögonen. Senare forskning tyder dock på att salige Albert hade fel. För så här ligger det till. Och det kanske är lättast att förklara saken med ett praktiskt experiment. Börja med att mäta din löphastighet på två olika distanser t.ex. 1 km och 10 km. Säg att du springer 1 km på 3 minuter och 10 km på 37 minuter och 30 sekunder. Din hastighet på distanserna blir då 5,6 m/sek respektive 4,4 m/sek. Pricka in dessa mätvärden i ett diagram med distans på x-axeln och hastighet på y-axeln. Sammanbind de två punkterna med en rak linje. Om du sedan drar ut linjen tills den korsar x-axeln så kan du avläsa vad som inom den internationella springningsforskningen kallas för den megastatiska punkten. På ren svenska, hur långt du kan springa innan du står still. Med de exempelmätvärden jag nämnt ovan hamnar den megastatiska punkten på cirka 42 km. Se där en förklaring till att ett marathonlopp är just 42 km. Men fortsätter du att dra linjen bortom denna punkt så ser du något väldigt spännande - hastigheten blir negativ, dvs du springer baklänges. Och det mest spännande är att ju längre du springer desto fortare förmår du röra dej baklänges. Svaret på frågan är alltså att en människa kan springa hur fort som helst, och till på köpet baklänges! Då kan man fråga sej varför inte alla sprinters av världsklass använder den här metoden. Jo, sprinters är av tradition starka och explosiva men dom är inte speciellt uthålliga. Dom orkar helt enkelt inte springa så långt så att dom inte orkar springa längre och saknar alltså förmåga att passera bortom den så magiska megastatiska punkten. |
|
|
