 |
Sommaren 1980 var jag tillsammans med några vänner i Danmark.Vi bodde på en kro i en liten by som hette Stoholm. Kroen ägdes och drevs av herr och fru Kofot.(Ja, det är sant. Dom hette så.) Då jag och mina vänner flanerade i byn en dag upptäckte vi plötsligt till vår förvåning att det var väldigt varmt och att vi började bli lite torra i halsen. Vi styrde våra steg till en mataffär och ekiperade oss där med några öl, de flesta av märket Hancock. Det var ett minnesvärt öl då det både var starkt och gott. Det hade också överraskande effekter på den mänskliga naturen. En av mina vänner sparkade t.ex. ner taklampan i det rum vi hyrde av paret Kofot. Så det kan bli. |
|
Sommaren 1975 besökte jag Schweiz tillsammans med en ansenlig mängd orienterare. Vi bodde i en ganska stor stad som jag för länge sedan glömt bort namnet på. Jag har också glömt bort namnet på den öl vi drack på en solig terass vid ett torg i staden varje eftermiddag. Men jag kommer fortfarande ihåg hur den smakade. Den var mörk, söt och vidunderligt stark. Den serverades i små glas och skummet var så kompakt så man först var tvungen att äta upp skummet med sked innan man kom åt att dricka ölet. Att terrassen låg en trappa över gatan var en otrevlig överraskning varje eftermiddag då man skulle ta sig nerför trappan efter några glas av detta öl. |
|
Sommaren 1977 var jag också i Schweiz. Den schweiziska sommar 75 var varm och solig. Det var inte den schweiziska sommaren 1977. En eftermiddag då det hade ösregnat i fyra dagar bestämde oss för att göra livet lite gladare. Vi ställde därför stegen mot det lokala bryggeriet i den lilla schweiziska staden Fauenfeldt. Ett studiebesök kunde ju alltid vara av intresse. Tyvärr så kom vi till bryggeriet precis vid arbetsdagens slut så något studiebesök blev det inte. Däremot blev vi inbjudna till bryggeriets personalbierstube där vi bjöds på bryggeriets produkter i så stor mängd vi önskade. Där stannade vi länge... |
|
På samma resa 1977 kommer jag ihåg ännu en öl, trots att jag inte drack den själv. Det var på resan ner till Schweiz. Vi hade gjort en överrenskommelse med busschauffören om en kisspaus varannan timme. Detta visade sig vara en väldigt bra ordning hela resan ner. Men då det var dags för det sista stoppet innan vi var framme i Schweiz så tyckte chauffören att det var ju en så kort bit kvar så han inställde helt enkelt detta stopp. 'I 45 minuter till kan ni väl hålla er grabbar.' En av grabbarna längst bak i bussen där jag satt hade dock förtärt en öl för mycket. Till slut drabbades han av panik, slet åt sig en plastkasse och lät sitt vatten i denna. Munterhet uppstod givetvis där bak men incidenten hade snabbt kunnat falla i glömska. Om det inte varit så att han placerade plastkassen på bussgolvet vid sina fötter och att vi plötsligt befann oss i en flera kilometer lång nerförsbacke. Plastkassen välte och innehållet rann framåt i bussen. Trist för de passagerare längre fram som placerat ägodelar på golvet som sovsäckar, kläder eller strumpförsedda fötter. Värst var det dock för grabben som låg och sov i mittgången. Hur kul var det uppvaknandet för honom på en skala mellan ett och tio? |
|
På en resa till Prag 1983 så skulle flygplanet mellanlanda i Köpenhamn. Flygplanet var av gammal Sovjetisk modell och piloten var antagligen drogad för han mer eller mindre tappade planet ner på landningsbanan från 50 meter höjd. Sovjetiska flygplan var robust byggde och det enda som inte höll var några av landningsställen som blev något demolerade. Det stod ganska snart klart att reparationerna skulle ta några timmar, så kabinpersonalen bestämde hastigt att vi passagerare skulle serveras mat. Lustigt nog blev vi serverade soppa. Men ännu lustigare var att soppan serverades från en stor soppkittel som bars in och ställdes längst fram i planet. Där framme ställdes också några backar med tjeckiskt öl. Sedan fick man gå fram och servera sig själv. Till flygbolagets försvar måste jag dock framhåll att soppan var gudomligt god och det var det ölet som fick mej att förstå hur ett gott öl egentligen ska smaka. |
