Ett försök att beskriva
Kvinnors och Mäns förhistoria!
Se vidare www.yinsikt.se
Denna text är en sammanfattning om kvinnors och mäns förhistoria, om kunskap som osynliggjorts under årtusenden, och om religionens inverkan på vår identitet.
OBS!!! Detta är ingen uppmaning till att vi ska börja dyrka gudinnan, men däremot ett försök att medvetandegöra grunden till vårt värdesystem. Om vi vet orsaken till vårt tillstånd idag, kan vi angripa symptomen. Utan kunskap ingen frihet. Jag har även gjort en utställning vid namn
"Gudinnor, Mödrar, Döttrar, vart tog ni vägen?" Se här>>
Den
har visats på Arbetets museum i Norrköping, på diverse bibliotek och skolor. Jag håller föreläsningar över ämnet. Här är en bråkdel av vad som finns att säga inom detta ämne. Jag har även tagit upp kvinnors kroppsuppfattning, bl.a. anorexi och bulimi.
Jag bifogar också en litteraturhänvisning i slutet av denna redogörelse, så att du kan forska vidare själv. Det finns hur mycket som helst.
VÄLKOMMEN!
Varför uppfanns religionen?
I KVINNOKROPPEN LÅG LIVSHEMLIGHETEN GÖMD
Naturfolken The goddess worship
Intervju med Michael Tsarion - film
Fruktbarhetsreligion
Våra urålderliga gudinnor i Norden
Nygammal forskning
Hur såg det ut?
Arbetsfördelning Hantverk HUR FÖRSTÖRDES ALLTING???
Den nya gudsbilden - varifrån kom den?
Den verkliga historien
De mörka årtusendena Bibelns kvinnosyn
Adam och Eva
Skapelseberättelsen - en hjärntvätt???!
Jesu kvinnosyn
Korset
Julen Maria blir Madonnan
Kvinnans skuldkänsla uppfinns Myternas makt
Synen på kvinnokroppen
Hur nalkades guden kvinnorna?
Patriarkatets sju förutsättningar
Vad är en FEMINIST?
Diskussion
Överlevnadsstrategier
Varifrån kommer vår kroppsuppfattning?
Gudsbilder är människors bilder Övergången
Jung och arketyperna
Häxprocesserna
Anorexia nevrosa
Våra kroppar, våra jag
Reklamens kvinnobild
Sammanfattning
Dikter
Litteraturhänvisningar
Se vidare denna film>>
Delar av denna framställning är hämtade ordagrant från
Naturen och Kvinnan, med författarens tillåtelse.
Se vidare "Naturen och kvinnan">>>
Där finns mycket mer att läsa.
Ett smakprov från länksidan,
där finns mycket som handlar om förhistorien
Gudinnetro
Awakening to the goddess
Den verkliga historien
Fredagen den trettonde
Gudinnetro i svensk historia
Symboler som bevisar gudinnekulturens existens
UPP Varför uppfanns religionen?
Den härstammar från urkonflikten, som är ett existentiellt dilemma. Människan ska vara medveten, fri och kreativ utan att drabbas av dödsångest eller hamna i en skrämmande avskildhet från andra människor, naturen och världsalltet. Religionen eller vi kan kalla den en tankemodell är ett lösningsförsök för att hjälpa människan att känna sig trygg. Människorna började känna vördnad och ville ha en bild som de kunde hänga upp denna vördnad på. De skapade symboler för sin känsla. Solen var också en oerhört viktig symbol eftersom människorna visste att den var den viktigaste orsaken till fortlevandet. Symboliken utgick från allt detta. T.ex. en konkret och fantasieggande erfarenhet som människan hade att utgå ifrån, när hon ställde frågor om livets fortskridande, om födelse och död, är upplevelsen av kvinnan som en ”skapande moder” vilket är en slående parallell till hur naturen föder fram liv och sedan generöst förser detta med vad det behöver ifråga om föda, värme och skydd.
VÖRDNAD ÄR HELIGHETENS KÄLLA
Vad vördade våra försläkten, vad var heligt?
Jo, LIVET, själva livets anda. Framförallt anses detta vara betecknande för människor som fick sin försörjning från jorden och vattnet. Solen och månen lyste på himlen. Solen på dagen och månen på natten. Livet sköt upp ur marken, i träd och frön och blomster slog det ut, dolde sig i fågelhonans ägg, ilade förbi i djurskepnad, pilade i myriader fram genom vattnets vågor. Himlavalvet lystes upp av fjärran liv - ur nattens mörker växte en stjärnvärld fram, månen tändes och försvann, solen steg och sjönk, väckte dagen och vandrade bort med den. Men det mest mysteriösa, det djupast ofattbara, var….
det liv som sprang fram ur kvinnornas kroppar - i det gåtfulla rum som tycktes som i förbund med universum".
UPP Alltså menade man att
I KVINNOKROPPEN LÅG LIVSHEMLIGHETEN GÖMD.
Den först personifierade heligbilden i människornas historia är feminin, om detta är mytforskare och arkeologer eniga. Det gäller för hela världen. Ty vad kunde väl vara mer naturligt för våra förlevande än att ge bilden för liv kvinnliga drag? Att symbolen för skapelse och urkraft tog form i
Den stora modern - Livmodern - Moder Jord
Den stora
GUDINNAN!
Modern är den första person människan möter i livet och upprättar en relation till, en relation som i allt väsentligt påminner om människans förhållande till den väldiga naturen. Den existentiella rädslan och behovet av trygghet påverkade människan att skapa en bild av Den Goda Modern eller Moder Jord som skyddade och lugnade känslan av ensamhet och död. De spår man funnit visar på att kvinnan hade en högre status än mannen men att inte detta ledde till ett förtryck av mannen. Det hade en naturlig förklaring att det var på detta sätt, kvinnans funktioner var viktigare än mannens i detta samhälle
Förening och samarbete verkar vara viktigare än särskiljande och konkurrens. Man och kvinna kompletterar ju varandra. Tar man vara på detta blir den gemensamma kraften större. De verkade förstå detta bättre än vad vi gör.
Arkeologiska fynd visar att den kvinnliga kroppen dyrkades. Alla kunde se jordens märkliga förmåga att varje vår skapa nytt liv. Att föda barn, att skapa nytt liv, var det närmaste människan kunde komma detta under. Det är naturligt att våra förfäder såg den gudomliga skaparkraften som kvinnlig.
När människorna levde som jägare/samlare var det naturligt med jämlikhet mellan man och kvinna och mellan människa natur. De spår man funnit visar på att kvinnan hade en högre status än mannen men att inte detta ledde till ett förtryck av mannen. Det hade en naturlig förklaring att det var på detta sätt, kvinnans funktioner var viktigare än mannens i detta samhälle
”Och om den centrala religiösa symbolen var en födande kvinna och inte som i vår tid, en man som dör på ett kors, är det inte oresonligt att påstå att livet, och kärleken till livet – snarare än död och rädslan för livet – var dominerande i samhälle såväl som i konst.” (R. Eisler 1988)
En dag ska jorden gråta, hon ska be för sitt liv, hon ska gråta tårar av blod. Du måste göra ett val, om du ska hjälpa henne eller dö, om hon dör, dör du också.
John Ihåliga hornet, Oglala lakota, 1932
Se även mitt försök att i gammaldags text beskriva
Den verkliga historien
UPP
Naturfolken
Naturfolken och övriga ursprungsbefolkningar som t.ex indianerna har ofta en ödmjuk inställning; att allt som växer har liv och själ och skall behandlas med respekt. De ber om lov för att hugga ned ett träd eller skjuta ett djur. På Island har man fått bygga extra sväng på en motorväg eftersom andar bodde där den skulle gå. Detta visar att hos människor som lever i nära kontakt med naturen finns fortfarande rester av denna ödmjukhet. Men den är inte typisk för stadsmänniskan.
En myt är ett verkligt eller fingerat ordnande av det förflutna i mönster som ger uttryck för en kulturs djupaste värderingar och strävanden. Myterna skapar och underbygger arketyper så självklara, så till synes axiomatiska, att de blir obestridda. Myterna är så betydelseladdade att vi lever och dör med dem. De är kartor efter vilka kulturer navigerar genom tiden.
Även om vi medvetet har förkastat dem fortsätter den västerländska kulturens myter att forma och prägla vår nutida syn på världen – inklusive vår uppfattning om vår historia. Många av västerlandets mest grundläggande antaganden om universum – de antaganden som i grund och botten skiljer oss från andra kulturer – är djupt rotade i vår egen s.k. ursprungslegend. Första Mosebok är en berättelse om synd, förvisning och förlust: den säger oss att vi är skapelsens herrar, danade för en bekymmerslös och harmonisk tillvaro i Edens lustgård, men att vi gick miste om paradiset genom vår egen ondska. När Gud märker att Eva har plockat från kunskapens träd förbannar han först ormen som ”frestade” henne, och sedan förbannar han henne… Stor vedermöda när Eva, kvinnan blir gravid, smärtfullt födande, hennes man ska råda över henne och till Adam, mannen för att han var olydig, möda , marken förbannad, arbete i anletes svett…
m.a.o. en katastrof…historien börjar här…
UPP
Fruktbarhetsreligion
Ursprungsbefolkningarna har en helt annan uppfattning som daterar sig från en kultur där livet uppehölls av den Goda Modern. Naturen/materien liknas vid en livgivande moder (latin mater=moder). Det välbekanta kärleksfulla förhållandet mellan mor och barn utgjorde en inspirationskälla och prototyp som reproducerades i hela kulturen. Man tror att detta synsätt började prägla människan synsätt för 40 000 år sedan, kanske rentav för ännu mycket längre sedan. Dessa kulturer anses ha blivit utplånade ungefär vid vår tideräknings början.
Det är dock påtagligt att energi och skaparkraft ägnades åt att göra livet lättare och roligare att leva. Det var långt senare som skaparkraften riktades mot att göra effektiva vapen. Man ser denna förskjutning både på de föremål man hittat och i de bilder man skapat. Förskjutningen från konstruktion till destruktion kom ganska plötsligt, mer om det senare.
"När himlarna ännu icke formats, när jorden därunder icke hade namn, framfödde Tiamat dem båda... Tiamat Gudarnas Moder, alltets skapare. (The goddess of sweet water ")
(The Enuma Elish)
Så lyder den tidigaste upptecknade berättelsen om universums och människans skapelse (ca 2000 f. Kr.)
"Så mycket är klart!
Modersgudinnan
är den arkeologiskt sett först kända gestalten i mänsklighetens panteon."
(Religionsprofessor Åke Hultkrantz)
UPP
Nygammal forskning
har funnit att den 8 000 år gamla civilisationen var en modersorienterad, stillsam, konstälskande, jord- och havsbunden kultur som dyrkade den stora Gudinnan. Mänskligheten levde ekologiskt i harmoni med skapelsen, basnäringen var jordbruk. Alabaster, obsidian, marmor och snäckor användes i en sorts byteshandel. Det var ett oskiktat, jämlikt samhälle, gravarna var gemensamma, gravgåvorna var verktyg och gudafigurer av vilka flertalet var kvinnliga och de fanns i riklig mängd. Det fanns inga hierarkier, inga var rika eller fattiga, inga var förtryckta eller härskare. En spontan jämvikt mellan könen rådde.
Den konstnärliga utvecklingen stod på en mycket hög nivå. Man levde aktivt deltagande i naturens, som de såg, gudomliga kretslopp. Denna civilisation utvecklades bland de folk som levde i nuvarande Irak, Iran, Libanon, Sinai, Anatolien, Mesopotamien, Syrien, Egypten och sydöstra Europa, Turkiet, Grekland, Italien, Kreta, Cypern, Malta och Sardinien. Även Kelterna, som nu omfattar huvuddelen av Irland, tillbad Henne, liksom i Skottland och Wales.
Säkert vet man att Hon tillbads från minst 7 000 f kr till ungefär 300 e Kr, då det sista Gudinnetemplet stängdes, närmare bestämt på Kreta. En del forskare sträcker tiden så långt tillbaka som till 30 000 -20 000 år f Kr. De små Venusfigurerna (små kvinnostatyetter av sten, ben och lera) har förekommit så långt bort i tiden på platser i Spanien, Frankrike, Tyskland, Österrike, Tjeckoslovakien och Ryssland. De har föreställt den stora Modern som var det centrala i neolitisk, den yngre stenålderns, religion.
Dessa arkeologiska fynd visar att det finns alternativ till strid, konkurrens, maktkamp och hierarki. Det finns hopp. Människan är inte ond av naturen utan formas i samspel med det samhälle vi skapar. Det västerländska samhället har uppstått av en minoritets kortsiktiga behov. Det är absurt att påstå att krig orsakas av människans ondska. Det orsakas av ett fåtals maktbehov och vi andra låter oss luras.
Tusen år senare växte den största och viktigaste samhällsbildningen fram längre sydost där Irak och Bagdad nu ligger. Då var där ett bördigt floddelta; Mesopotamien. Folket där uppfann plogen, skriftspråket, hade avancerad social organisation med administration, bibliotek, De ägnade mycket tid till andlig och personlig utveckling och utformade för detta ändamål sofistikerade ritualer. Allt detta skedde långt bak i historien. Det var innan pyramiderna byggdes i Egypten, inget grekiskt tempel var ännu byggt och gamla testamentet ännu inte skrivet.
UPP
Hur kunde det se ut i detta samhälle?
Hur ett matristiskt eller matriarkaliskt samhälle fungerade beskrivs av författaren Evelyn Reed i sin bok Kvinnans Utveckling. Förtryck och sexuell ojämlikhet följer ofta på privat äganderätt och ett samhälle som är indelat i klasser. I det matristiska samhället kunde dessa orättvisor inte existera eftersom ägandet var gemensamt. Det fanns inget mitt och ditt. Individen var inte den framträdande. När någon råkade illa ut i kollektivet så drabbade det alla.
Kvinnorna fick inte sin höga ställning genom att använda vapen, det var männen som bar vapen. De fick sitt inflytande genom att de skapade ett samhälle som var präglat av gemenskap något som alla behövde. Att kvinnorna haft en hög ställning i dessa trädgårdskulturer visas i fruktbarhetsriter och andra seder och i att kvinnorna betraktades som gudinnor. De bar på livet. Det existerade inte något som det vi idag kallar en familj med man, hustru och barn. Istället har barnen tagits om hand gemensamt i kollektivet. De manliga individerna i kollektivet bestod av bröder och morbröder. De män som var fäder till barnen levde i ett annat slags brödraskap.
Tvärtemot antaganden om att kvinnorna ständigt var gravida har man funnit att de i stället födde få barn. När en kvinna blev gravid släpptes inte någon man in till henne igen förrän hon själv gav tecken till det. Barnet ammades också mycket längre än i våra dagar, upp till 8-10 år var inte ovanligt. När barnet var avvant kunde kvinnan låta någon man komma till igen. Detta gav tillsammans en naturlig födelsekontroll. Att arvet gick på kvinnans arvslinje bidrog också till att mannen inte behövde utöva sin makt över kvinnan. Han behövde inte vakta på henne som en ägodel för att vara säker på sitt arv, att barnet var hans. Eftersom arvet var matrilinjärt kunde man aldrig ha någon tvekan om vem som var modern, det syntes tydligt. Vem fadern var hade inte så stor betydelse.
Det kan tyckas konstigt i våra öron eftersom vi är fostrade med en patriarkal syn på familj, barn och arv. Men detta förhållande i den matristiska kulturen bidrog till en mer avspänd, jämlik samvaro mellan man och kvinna.
UPP
Fruktbarhetsreligion
Naturen uppfattades som Modern och människorna och djuren som hennes barn. Människan levde nära naturen och såg hur naturen förökade sig både i växtriket och i djurriket. De hade upptäckt hur ett frö kunde växa upp och ge avkastning, de såg hur hondjuren födde ungar och diade dem och skyddade dem tills de blev stora nog. Kon blev särskilt förknippad med helighet då den gav rikligt med mjölk.
Kvinnans egen kropp sågs som något mycket speciellt. Man lade märke till hur kvinnans kropp följde månens cykler, hon var ett med kosmos. Kvinnans blödningar följde naturens och månens rytm av 28 dagar. Det hände tretton gånger om året och detta resulterade bland annat i att kineserna konstruerade en kalender efter detta med tretton månader, tretton var då ett heligt tal. Nymånen, fullmånen och nedan gav upphov till talet tre som också var heligt.
När blodet upphörde att komma enligt månens rytm skapades ett nytt liv inne i kvinnans grotta efter nio månader. Kvinnan fick livssaft, mjölk i sina bröst för att ge barnet när det var fött. Detta var ett mirakel. Kvinnan var livets bärare. Detta blev en förebild för en skapad gudom, en Gudinna symbolen för liv och en fruktbarhetsreligion växte fram. Genom ceremonier och riter tackades Gudinnan, man gav gåvor till henne och hyllade livet som spirade i människor, djur och natur.
UPP
Arbetsfördelning
I det primitiva samhället existerade inte tvångsarbete, man arbetade gemensamt för att överleva. Kvinnan hade den mest oberoende ställningen och det största inflytandet. Männen föraktade inte kvinnornas arbete. Oftast tror man att männen stått för den största delen av produktionen i det förhistoriska samhället men det har visat sig att det är tvärtom. Mannen jagade och tillförde byte till samhället, men den största produktionen av föda och redskap skedde i ett kollektiv av kvinnor. Alla kvinnor arbetade tillsammans och tillförde sina kunskaper och erfarenheter till sina medsystrar. Barnen var med från tidigaste ålder och erfarenheterna kunde på så sätt föras över naturligt till nästa generation. Genom att prova och experimentera och jämföra varandras resultat kunde kunskapen växa fram till allas nytta. Språket utvecklades också i och med detta. Det krävdes ett språk för att kunna dela med sig av erfarenheter.
En man hade inte lika stort behov av att uttrycka sig då han var ute på jakt. Oftast skedde jakten under tystnad för att han inte skulle bli upptäckt av villebrådet. Där krävdes istället en annan slags kunskap om naturen som att kunna lyssna och iaktta naturen för att se spår efter vilda djur eller höra dem. De lärde sig djurens språk och utvecklade ceremonier som hade samband med jakt.
Det var på grund av de teknologiska framsteg som kvinnan gjorde som mannen inte längre behövde förlita sig på jakten. De kunde nu istället ägna sig åt andra befattningar i kollektivet. När trädgårdsodlingarna utvecklades till jordbruk och boskapsskötsel övergick männen till att bli bönder eller herdar.
Kvinnan har alltid sysselsatt sig med att skaffa fram mat, utöka förråden och när människan blev bofast också lagra föda. Det krävde att kvinnan lärde känna naturen väl runt omkring sig, vad som gick att använda till föda, till redskap eller läkemedel. Det hände att männen kom tomhänta från jakten och då var växterna den mest pålitliga födan.
Det första redskapet var grävkäppen som kvinnan använde för att gräva upp rötter och grönsaker. Det var troligen med hjälp av grävkäppen som kvinnorna så småningom lärde sig att bruka jorden. Uppluckringen av jorden ledde till bättre växtmöjligheter och genom att röra om i jorden spreds frön till andra platser där de slog rot. Kvinnorna iakttog detta och upptäckte hur de kunde få växterna att trivas och föröka sig. Detta ledde till att kvinnan utvecklade enklare redskap som skulle underlätta arbetet med sådd och skörd.
Kvinnorna samlade också insekter, larver, smådjur och fåglar av olika arter och dess ungar. Kvinnan vårdade och skyddade ungarna. Männen hade också med sig levande ungar till de djur som de dödat och dessa tog kvinnan sig an. I fältundersökningar idag bland urbefolkningar har det hänt att kvinnorna gett djurungar di för att rädda deras liv. Detta är troligen en urgammal sed. Kvinnan bar på livet och kunde ge liv och uppehålla liv. Genom att vårda och skydda djurens ungar inleddes domesticeringen. I människornas hushåll ingick nu också tamboskap. Långt senare tog männen över jordbruket och uppfödande av tamboskap.
UPP
Hantverk Födan måste också kunna samlas in i något och bevaras. Det ledde till att det kvinnliga hantverket växte fram. Man behövde kärl att frakta föda i, att koka i och att förvara i. Ur detta behov växte hantverket fram. Till en början användes material som skinn, trä, bark och detta vidareutvecklades till krukor och kärl av lera.
Genom att kvinnan lärde sig att kontrollera elden och testa dess möjligheter växte krukmakeriet fram. Att kontrollera elden är en viktig skillnad mellan människor och djur.
Man tror att det var kvinnan som först upptäckte hur man kunde göra upp eld.
Genom att tillaga maten över eld kunde den bevaras längre. Genom kokning kunde också giftiga naturprodukter göras ätliga.
Vi arbetade fyra timmar om dagen, resten av tiden tillbringade vi med vår storfamilj där vi samtalade, bråkade, sjöng och dansade. Vi åt omväxlande, näringsrik mat som var lätt att få tag på. Vi levde i ekologisk balans med vår omgivning. Där fanns inga komplicerade apparater som krånglade och var svåra att ställa in, vi behärskade alltså vår omgivning. Det fanns inga konstnärer, alla dekorerade själva sina redskap, sina bruksföremål och sig själva.
Balans mellan könen
Den hierarki som fanns var baserad på
kompetens
istället för makt.
Man och kvinna var lika mycket värda.
Man tog hand om sina gamla.
Det fanns inga krig, inga skatter,
inga samlade förmögenheter.
Vi kände mening och tillhörighet.
Detta kan verka orimligt men förmodligen såg det ut så här i Europa för några tusen år sedan. Vi var jägare och samlare och levde glest befolkat och kunde välja boplatser där det fanns gott om vilda djur, örter, bär och färskvatten. Vi valde oftast vackra platser i övergång mellan hav och land, vid flodmynningar eller där floder möts. Det var innan vi blev bortmotade av jordbrukare som ville ha den bästa marken. Det var innan vi behövde välja skyddade boplatser för att undvika att bli plundrade och tagna till slavar. När dessa människor kom fick vi istället flytta till platser som lättare att försvara men egentligen var opraktiska att bo på, ofta invid stup, på en höjd där man har bra uppsikt.
Vi kan ana hur vi hade det om vi tittar på hur de nordamerikanska indianerna levde innan Européerna tog över det stora landet. En som forskat i dessa frågor är docenten i humanekologi Bosse Ljungqvist. Han sammanfattar fångstkulturernas livsvillkor så här:
1. Resurserna finns i överflöd och alla har tillgång till produktionsmedlen.
2. Det finns inga intressemotsättningar mellan människorna eftersom alla med lätthet kan skaffa sig vad de vill ha.
3. Kulturen är självstyrande. Alla har tillgång till värdesystemet och är med om att uttolka det.
4. Delarna som ingår i kulturen samverkar till helhetens bästa, här finns inga ”drakar” som kämpar för sina egna mål på helhetens bekostnad.
(Bosse Ljungqvist 1987)
Ganska säkert hände det att folk bråkade och slog ihjäl varandra. Ganska säkert fick man ofta slita ont. Men innan vi började samla stora förmögenheter på hög fanns grundförutsättningar för ett mer humanistiskt samhälle. Hur gick det då till när människans guldålder tog slut och förvandlades till myten om det förlorade paradiset?
Se längre ner i denna sammafattning under "Hur förstördes allting?"
UPP
Nedanstående har jag hämtat från
Ellinor Carlsson fantastiska forskning.
Se vidare "Naturen och kvinnan">>>
Våra uråldriga Gudinnor i Norden
Freya
Livets Gudinna
Även innan Tor och Oden blev våra nordiska gudar, har en värld med gudinnedyrkan funnits i Norden. Nordens Moder Jord var Gudinnan Nerthus. Nerthus betyder, ”den kraft som våren ska väcka till liv”. Tacitus är en av dem som omtalar den gudinnekult som fanns utvecklad här i Norden. I Germania från år 98 e. Kr. skriver han att de sju germanska stammarna runt Östersjön gemensamt dyrka Nerthus, och anse henne ingripa i mänskliga angelägenheter och färdas omkring bland folken. Gudinnan drogs omkring på en vagn ut på välsignelseresor då åkrarna var nysådda. Vagnen drogs av heliga kor! Kon var ett heligt djur också i nordisk mytologi. I myten slickar kon Audhumla på tre dagar fram den förste guden samtidigt som den förste jätten diar hennes juver ur vilken fyra mjölkfloder väller fram.
På de platser Nerthus besökte ställde man till festligheter. Då förekom inga stridigheter. Alla vapen låstes in.
Nerthus var mor till vanernas gudaätt. Vanerna hade sitt hem på jorden och rikets namn var Vanaheim. Vanerna var befolkningens närmaste gudar i några årtusenden. Folket som dyrkade dem levde i naturen, de var fiskare och jordbrukare och hade stark känsla för jorden och vattnet. Vanerna skänkte liv, gav livskraft. De gav åkrarna växt, haven fyllde de med föda. Djuren förökades genom dem. Barnen som föddes var en gåva från dem.
Sin vishet förmedlade gudarna genom en sierska, en kvinna, valan. Hon var den viktiga länken mellan Gudinnan, Gudarna och människorna. Hon kunde under extas svara på frågor som om regnet skulle komma, om man skulle få tillräcklig skörd eller vilken man skulle gifta sig med. Vanerna var också människans följeslagare på resor till dödsriket. Livet handlade om liv och död och återigen liv och var cykliskt. Men några regler och lagar ställdes inte upp. Det enda som krävdes var att befolkningen sökte gudomarna, och det kunde ske genom ceremonier, orgier och särskilda offerriter.
Man har gjort ett flertal fynd av vagnar som bekräftar en tidig Terra Mater – Moder Jord –dyrkan i vår del av världen.
Dödens gudinna
Man tillbad också en dödsgudinna i norden, gudinnan Hel som bodde i pånyttfödelsens grotta. Från början betraktades hon som en god Gudinna. Gudinnorna gav liv och död och återigen liv så döden var inte då något slutgiltigt utan början på nytt liv. Från början var hon förknippad med elden som höll mörkret och rovdjuren borta, detta förvandlades sedan till helveteselden och Hel omvandlades till de kristnas brinnande helvete.
Kvinnor och gudinnors roll bland samerna
Gudinnorna liksom kvinnorna var viktiga inom den samiska kulturen. Kvinnorna hade en viktig roll både som noaider och i andra sammanhang. Både kvinnor och män deltog i jakt och fiske och de var också båda ägare till renhjordar. I den samiska natursynen är allt i naturen inklusive människan, delar av en helhet. Naturen och livet var både materiellt och immateriellt. Det står inte mycket beskrivet om kvinnliga noaider i gamla källor men det betyder inte att det inte har funnits kvinnlig noaider. Kvinnliga shamaner fanns i indiansk kultur och har fortfarande en dominerande ställning i indianska kulturer än i dag. I nordasiatiska folkgrupper är de kvinnliga shamanerna jämställda med de manliga. De kvinnliga anses ofta vara mäktigare än de manliga och de hade ansvaret för den heliga elden och shamantrumman. I dessa folks traditioner finns berättelser om att kvinnan var den första som fick shamangåvan.
I litteratur från 1600-talet finns kvinnliga noaider beskrivna. Bland samerna kallades den samiska kvinnan guaps , och hon behandlades med stor respekt. Det berättas att kvinnan använde kniven, yxan, stenen eller bältet för att få svar i kontakten med makterna. Noaider noaidekalcko som de kvinnliga kallades använde dessa redskap när de jojkade eller läste runor.
Den kvinnlige noaiden kallas också Kuopas och har tolkats som en kvinna som använder svartkonst, eller en kvinna som sjunger eller använder spåinstrument. Kuopas betyder egentligen mor. Det finns berättat om några av dessa kunniga kvinnor i Myrhaugs bok I modergudinnans spor. Att kvinnor också hade brukat trumman i sin spådomskonst framgår av olika källor.
Att kunskapen om kvinnorna i samesamhället är bristfällig genom historien sägs bero på indelningen av sidan. Kvinnorna hade det huvudsakliga ansvaret för den inre sfären, boplatsen och kåtan. Det var i den yttre sfären utanför detta område som kontakten med andra etniska grupper gjordes, och det var främst männen som hade denna kontakt. De frågor som ställdes var också ställd i ett manligt perspektiv då de flesta arkeologer, missionärer, etnologer, lingvister, präster och folklivsforskare var män.
Samiska gudinnor
Gudinnorna hade en viktig roll inom samisk tro. Gudinnor har haft olika funktioner. De har betraktats som både livgivare och den som orsakar död. Gudinnan tar och ger. Solen Beive betraktas i många kulturer som en manlig gudom men i samisk tro är hon en feminin gudom. Hon är himladrottningen och från henne utgår de fyra strålarna som symboliserar världens fyra hörn och som visar hur solen påverkar allt levande. De viktigaste samiska gudinnorna är Madderakka, Sarakka, Juksakka, Uksakka och Jabemeakka.
När en kvinna föder får hon hjälp av Madderakka och Sarakka. För detta krävs djuroffer och inga män får vara med på denna ceremoni. Efter födelsen utfördes en rit i form av en rituell festmåltid och en rituell dans. Genom denna tackades främst Sarakka. Vid denna måltid spåddes också barnets framtid.
Madderakka
Madderakka betyder i sin ursprungsform urmodern. Madder betyder också jord. Bland samerna i Finland hade hon fler funktioner än i Sverige och Norge. Hon kunde vara till hjälp då man inte hittade förlorade föremål och hon hade kraft och rådde över allt och alla. Hon kunde bota sjukdom. Hennes offeraltare kunde bestå av tre olika stora stenar och inför henne föll kvinnan ned på knä och sjöng offersånger. En offersång löd så här, fritt översatt till svenska. ”Från Modern jag är och till Modern jag kommer. Av Madderakka har jag levat, och till Madderakkas nejder kommer jag. Madderakka är här en bild på den ursprungliga uppfattningen om Moder Jord.
Sarakka
Sarakka är Madderakkas första dotter. Olika tolkningar av namnet finns. Ett är att det kommer från ordet saret som betyder skapa, en annan att det är hon som skapar den fysiska kroppen. Ytterligare en betydelse är helga och gammal kvinna, alltså ”helig gammal kvinna”.
Hon var den viktigaste gudinnan för kvinnan, hemmet och familjen och dyrkades av både män och kvinnor. Hon var en av de käraste gudinnorna som man kontaktade i alla livets olika skeden.
Juksakka
Juksakka var Madderakkas andra dotter. Hennes namn betyder båggudinnan och hon avbildas på trumman med en pilbåge i sin hand. Hennes uppgift var att ge barnet ett manligt kön. Hon kunde också skapa om flickebarn till pojkar om det önskades och för det krävdes offer.
Uksakka
Den tredje dottern var Uksakka. Dörrgudinnan. Hennes uppgift var att vakta barnet så det inte skadades när det var nyfött och hon vaktade dörren så att inte onda andar skulle komma in och skada barnet.
Jabemeakka
Jabemeakka är dödsmodern eller härskarinnan i dödsriket. I dödsriket kommer den döde att bli frisk igen och få en ny kropp. Hon var också symbol för sjukdom och död. För att få ett långt och bra liv offrade man till henne. Föra att få vet vilka offer som krävdes användes trumman. Jabemeakka var speciellt intresserad av de sjukas och döendes själar. För att förhandla med henne for noaiden genom trans ner till dödsriket för att få veta vilka offer hon krävde.
Genom att jämföra olika gudinnor i nordeuroasiatiska och samiska folk ser man att det är två föreställningar som återkommer. De är knutna till kvinnan och hennes livssituation som menstruation, graviditet och födande och till skapelsen och beskyddandet av barnet under hennes första levnadsår. De kallas också moder i någon form och har kontakt med jorden och dörröppningen på boplatsen. Sarakka ses också som en variant av eldgudinnan. Hon skyddar först och främst elden, sedan hemmet och familjen och skyddar när kvinnan är gravid och föder. Även inom samisk tro ser vi den tydliga gestalten av en urmoder, Moder jord.
Se vidare Erik Rodenborgs forskning
Gudinnetro och jämlikhet i svensk förhistoria>>
&
Gudinnetro, Kybele och Çatalhöyük>>
Erik Rodenborgs hemsida>>
Hur förstördes allt?
UPP
HUR FÖRSTÖRDES ALLTING???
Den lila arean är den som antas vara urhemmet,
den röda motsvarar deras troliga utbredning runt 2500 B.C.E,
och den orangea runt 1000 B.C.E.
Den fredliga kulturen i mellanöstern började förändras omkring 5000 f. Kr. Indoeuropeiska nomadiska stammar gjorde intrång och ställde till förödelse och området drabbades dessutom av naturkatastrofer. Det ledde till stora folkförflyttningar. Man började tämja vildhästarna. För första gången kunde man bege sig längre sträckor från sina jaktmarker och man började använda vapen.
Gudinnekulturen började förstöras i och med att dessa folk kom ridande från norr och öster. Det var ett jägar- och fiskarfolk som drog söderöver och invaderade länderna i Mellersta Östern och Främre Orienten. En orsak till att detta hände var troligen att detta välstånd blev lockande för omgivande folk som var primitiva men hade långa vassa svärd. En lång period av våld inleddes. För ca sju tusen år sedan kom de första stora invasionerna, följda av flera med några hundra års mellanrum. De svepte ned från platåerna i Asiens högländer. Det var ett ariskt folk som även så småningom invaderade Indien. De hade med sig det indoeuropeiska språket som blev grunden för de flesta europeiska språk.
Detta kan ses i utgrävningarna då bland annat den målade keramiken försvinner och den blomstrande trädgårdskulturen till slut gick under. Först efter en lång period av 2000 år börjar den egyptiska och sumeriska kulturen blomstra. Så detta var ett samhälle som existerade långt innan Egyptens storhetstid.
Även i Gamla Europa kan man se att förändringar börjar äga rum omkring år 5000 f. Kr. Boskapsskötande folk till häst invaderade det Gamla Europa i tre omgångar. Troligtvis var orsaken att de inte hade tillräckligt med bete till sina boskapshjordar. Dessa överfall förändrade så småningom det de matristiska, agrara samhället. Övergången till den patriarkala kulturen har inte skett plötsligt utan gradvis och man tror att orsaken bakom är ett flertal invasioner av beväpnade nomadstammar från norr och från söder. Första invasionen inträffade runt 4 300 till 4 200 f. Kr, den andra runt 3 400- 3 200 f. Kr, och den tredje omkring 3000 - 2 800 f. Kr. De nomadiska stammarnas ledare var präster och krigare. Dessa kulturer präglades av ett hierarkiskt samhälle, våld och manlig dominans. De levde av boskap och dyrkade krigsgudar där gudarna förknippades bland annat med åska och blixt. Man slaktade hela samhällen, kvinnorna dödades eller togs till fånga som slavar. Synen på kvinnan förändras radikalt. Kvinnan börjar nu bli något som mannen behärskar och råder över. Hon används för mannens syften. Dessa stammar drog sedan åt olika håll och benämns i historien som hettiter i den bördiga halvmånen, arier i Indien, levanter i Anatolien, arkaer och dorer i Grekland och kelter och germaner i Europa.
De hade även med sig en himmelsgud som i Grekland fick namnet Zeus. Han var våldsam och han var manlig, men dock inte lika rigid och auktoritär som en annan himmelsgud som snart skulle dyka upp på arenan.
Söder om det bördiga floddeltat fanns stora öknar. Där bodde ett semitiskt folk, Hebréerna. De leddes av en klan krigsälskande präster som hade upprättat ett auktoritärt, socialt system byggt på manlig dominans, manligt våld. En hierarkisk organisation där de starkaste förtrycker de underlydande, som förtrycker de underlydande, som förtrycker… Längst ned fanns djur och kvinnor. Istället för att bygga samhället på partnerskap byggdes det på dominans.
Prästerna uppmanade dem att erövra stora territorier och förgöra människorna som bodde där tidigare. Detta var guds mening hävdade de. (Undrar vilken gud de syftar på?)Folket gjorde som de var tillsagda, det var inte svårt eftersom de omgivande folken var relativt oskyddade och ovana vid strid. När soldater kom ridande med full stridsmundering in i öppna byar och städer måste det ha påmint om hur det är idag för folk i tredje världens byar när det kör in stridsvagnar.
Deras gud hette Jahve eller Jehova. Judarna blev så rädda att uttala Guds namn så det blev HERREN. Det kan man läsa om i ordförklaringarna längst bak i bibeln under HERREN.
I gamla testamentet kan vi läsa om deras framgångar, här från fjärde moseboken;
Av Israels ätter togs tusen man ut från varje stam, 12 000 stridsutrustade män. Mose sände dem ut i strid…
De dödade alla av manligt kön… kvinnor och barn togs till fånga av israeliterna, och alla dragdjur, all boskap och all egendom tog de som byte. Alla städer brände de ned, liksom alla tältläger…
Men Mose greps av vrede mot härens befäl, de högre och lägre officerare som nu återvände från fälttåget. Han sade till dem: ”Har ni låtit alla kvinnorna leva!… Döda nu alla barn av manligt kön, och döda alla kvinnor som har haft samlag med en man. Men de flickor som inte legat med någon man skall ni låta leva och behålla för egen del…”
Krigsbytet, det som återstod av vad soldaterna hade tagit, utgjordes av 675 000 får, 72 000 kor, 61 000 åsnor och allt som allt 32 000 människor, de flickor som inte legat med någon man.(Fjärde moseboken, 31)
Idag har denne Gud erövrat större delen av jorden. Judendom, Kristendom och Islam vilar på denne Gudsbild. Alla tre religioner har Gamla Testamentet som sin bas. Hur har detta gått till? Hur har de västerländska, österländska samhällenas slingriga väg sett ut och vart är vi alla på väg? Det är givetvis omöjligt att ge ett svar på denna gigantiska fråga. Det är inte heller syftet med denna framställning utan istället att ge en större kunskap och förståelse om myter. Vi skall följa viktiga faser i utvecklingen och titta på hur myterna ser ut i dessa skeenden, hur de återspeglar – och påverkar - utvecklingen i samhället. Förmodligen hjälper detta även att kasta ljus över de stora frågorna ovan - vad som faktiskt har skett och varför.
En ytterligare orsak tros ha varit att insikten om att männen var med i avelsen förändrade männens attityd mot kvinnorna. Fallosdyrkan inleddes och kvinnan började betraktas som ett tomt käril avsedd för mannens säd. Denna invasion var givetvis inte en enstaka händelse utan en serie förflyttningar som ägde rum under en period på åtminstone tusen år. De flesta arkeologer menar att invasionerna började senast 2 400 f Kr.
Dessa halvnomadiserade folk uppfattade sig själva som överlägsna andra folk, detta genom sin förmåga att erövra kulturellt mer utvecklade folk – d.v.s. gudinnefolken. Indoeuropéernas Gud var en manlig Gud, en stormgud, en gud högst på bergens topp, flammande av ljus och eld. Det tyder på att de tillbett vulkaner som en manifestation av sin Gud. Vi känner igen bilderna från Bibeln.
De avsatte drottningarna och ersatte dem med kungar. Ett skickligt sätt att befästa den manlige gudens herravälde. Otaliga myter berättar om en manlig gudom som för det goda ljusets kamp mot en mörk och ondskefull kvinnlig gudom, symboliserad av en orm eller drake. Inkräktarna var fadersorienterade, rörliga, krigiska, ideologiskt himmelsorienterade och likgiltiga för konst. Gudinnorna undertrycktes inte helt utan inlemmades i inkräktarnas religion.
Den Stora Gudinnan blev den underdåniga gemålen till inkräktarnas gudar. Den kvinnliga gudomen berövades sina maktattribut vilka gavs till manliga gudar. Solguden, herre över tiden och universum, var i huvudsak maskulin - de falloslika solstrålarna slog ner på moder jord, en manlighet vars strålar genomborrar jorden och får fröna att gro. Solariseringen, den manliga solgudens seger över den kvinnliga mångudinnan... innebar att de kvinnoorienterade cykliska kulterna förföll och att den manliga tanken om en lineär historia, som bestod av unika händelser, fick övertaget." Gudinnan började få egenskaper som den blodtörstiga, grymma kraften som var hotfull och som måste kuvas.
UPP
Den nya gudsbilden
Varifrån kom denna nya gudsbild, son dyker upp som "gubben" i lådan? Jag har forskat länge omkring detta och funnit att det troligtvis var besökare utifrån som skrämde slag på människorna på jorden. Det var oerhört lätt att genom dunder och tordön, eld och brinnande buskar, molnstod på dagen och flammande eld på natten m.m. påverka människorna. Judarna i öknen fick närkontakt, som det heter. De blev livrädda när "guden" uppenbarade sig för Moses. Vem nu än Moses var, du kanske sett filmen jag hänvisar till i början så något ville påverka människorna...Berget darrade och tordön hördes...
De nya "gudarna" skapade sig ett prästerskap som de upphöjde och gav förmåner och som var de enda som fick nalkas "guden". Det finns en bok vid namn, "Gods of Eden" som jag hänvisar till under bokknappen. Läs den. Den är oerhört intressant i detta sammanhang. Det finns en annan som heter "Gods, genes and consciousness". Läs och begrunda!
UPP
De mörka årtusendena
Stora delar av det Gamla Europa hade mördats. På en del platser
var unga flickor de enda överlevande. De hölls som sexslavar. Några platser nåddes inte av förödelsen, på grund av att de var öar och låg utom räckhåll för nomaderna. Några öar var Malta och Kreta. Här levde den gamla kulturen kvar, på Kreta till 1200 f. Kr.
Gudinnekulturen dog inte ut helt utan levde kvar på en mer undanskymd plats i samhället. Den mäktige mannen var nu normen. Guden Zeus bland grekerna, Jahve bland hebréerna och så småningom Oden bland nordborna blev de styrande gudarna, krigargudarna.
I Palestina dyrkas Ashera.
Strong archeological evidence suggests that the Israelites incorporated Asherah into Judaism, worshiping her as Wife of Yahweh (B, C, D *). In fact, the Biblical record shows that Solomon encouraged worship of Asherah in the Jerusalem temple:
The king defiled the high places . . . which Solomon, king of Israel, had built in honor of Astarte . . .
Then the king commanded the high priest . . . to remove from the temple of the Lord all the objects that had been made for Baal, Asherah, and the whole host of heaven . . . . From the temple of the Lord he also removed the sacred pole [a symbol of Asherah] . . . . and tore down the apartments . . . which were in the temple of the Lord and in which the women wove garments for the Asherah.
II Kings 23:13; 4-7
Dessa kulturer förvandlas som sagt så småningom till patriarkat. Gudinnorna försvinner. Kvinnorna börjar kontrolleras, skändas och förtryckas... Det är nu som hövdinggravarna upptäcks, där en ensam man är begravd tillsammans med kvinnor, tjänare, hästar och vapen.
Våldtäkt uppträdde för första gången i myterna, och myter i vilka de manliga hjältarna slog ihjäl ormar, symboler för den stora Gudinnan, uppstod. Ormen blev symbol för ondska och list. Attributen uppdelades nu, såsom det återspeglas i den grekiska mytologin, på flera gudinnor. Detroniseringen fullbordades och avslutades av judarna, de kristna och muslimerna. Den manliga gudomen fick nu den mest framträdande platsen. Kvinnans rättigheter började undertryckas och mannen gjordes till överhuvud och härskare.
Det första stora upproret skedde i det gamla Sumer, landet mellan floderna Eufrat och Tigris. Där hade de kommit längst, det var en blomstrande och utvecklad kultur som vuxit upp med hjälp av starka gudinnor. Men de var ständigt utsatta för anfall av nomadstammar som höll till i trakterna norr om landet. Efter hand försvagades kvinnans ställning, männen blev starkare och eftersom den mytiska världen återspeglar den jordiska växte även de manliga gudarna till sig. Efter några hundra år fick de till slut mod att störta den största modergudinnan. Hon hette Tiamat.
En del av den psykologiska krigsföringen innebär att framställa fiende som en negativ varelse. I myten var hon en ormdrake, associerad till kaos. Hon härskade över hela universum.
De manliga Gudarna hade rådslag innan kampen där man skulle välja vem av dem som skulle gå ut i striden. Det är intressant hur man valde, vilka egenskaper som skulle vara avgörande. Kvinnornas främsta egenskap var ju att de kunde skapa liv, det var detta som gjorde dem så mäktiga. Alltså måste även den nya makthavaren kunna skapa. Då skapade man, (med ord) en myt där en man kunde skapa med ord.
Det blev Marduk som skulle utsättas för detta prov. Och han gjorde det, han skapade - och söndertrasade - ett tygstycke. Det magiska, mystiska skapandet kunde fortsätta.
Sedan placerade de en klädnad, mitt ibland sig;
Till Marduk, deras förstfödde, sade de:
”Sannerligen, oh herre, ditt öde är störst bland gudars,
befall att förstöra och skapa, och så skall ske!
Med din muns ord låt klädnaden förstöras;
befall igen och klädnaden helas!”
Han befallde med sin mun, och klädnaden förstördes.
Åter befallde han, och klädnaden helades.
När gudarna, hans fäder, såg hans ords verkan,
fröjdade de sig, hyllade honom, och sade:
”Marduk är konung!”
En våldsam kamp slutar med att Marduk skär upp henne, styckar henne i bitar och bygger upp himlen och jorden av hennes delar. Världen är ju faktiskt en gång redan skapad men nu är den skapad av en man och han har byggt upp den med delar av den besegrade kvinnan. Den stora modern vilar i jorden. Nu är det mannen, hjälten, det målinriktade och rationella som har övertaget.
Detta är en föregångare till Gamla Testamentet som skrevs ett par tusen år senare där Gud skapar världen med sina ord;
Och Gud sade: Varde ljus” och det vart ljus.
Och Gud såg att ljuset var gott;
Och Gud skilde ljuset från mörkret.
Jahve skapade världen med ord. Mannen skapar med sitt huvud. Detta blir ändå tydligare i en grekisk myt när molnskockaren Zeus föder fram sin dotter. En yxa klyver hans panna och krigsgudinna Athena springer fram, fullvuxen och redan iklädd sin rustning så att han inte skall behöva byta blöjor och hålla på med uppfostran.
Gudinnan Athena i full krigsmundering
föds fram ur Zeus huvud
Här är ett bra exempel på myternas makt. Det är få som känner till att Athena är äldre än Zeus. Hur vet man det? Framför allt genom att namnet fanns innan den grekiska kulturen uppstod men även genom andra berättelser som finns om henne. Hon var en mäktig gudinna, hennes främsta attribut är en uggla eftersom hon är förknippad med visdom och alltså inte alls krigisk. De gamla grekerna använde berättelserna propagandistiskt då de där lät Zeus kuva de flesta gudinnorna genom att förföra eller våldta dem. Athena gjorde man helt enkelt till hans dotter, så fick man ”bevisa” att även en manlig gud kunde vara fertil.
Detta är en av hörnstenarna i den nya tiden. Att kvinnor hade den magiska skapande förmågan var något självklart, alla kvinnor kunde ju föda barn. Denna förmåga måste männen erövra i Mytos för att kunna hävda gudomlig status. Här tog mannen till Logos, ordens förmåga att öppna och stänga.
Mytos och Logos står i motsatsställning till varandra. Men det blev paradoxalt nog en slags sanning. När mannens ord blev lag blev orden också skapande; det blev som mannen sa.
Man ska också veta att där kvinnorna var starka där blev förtrycket desto hårdare. Vi ser hur könsstympning, tvångsgifte, hedersrelaterat våld brer ut sig just där kvinnorna hade en stark ställning i samhället.
Vi behöver engagera oss för våra medsystrar som utsätts för detta dagligen.
Gå med i Nätverket mot hedersrelaterat våld>>>
UPP Bibelns syn på kvinnan
Söderifrån kom hebréerna och de invaderade Kanaan, eller Palestina. Detta krigarfolk leddes också av krigshetsande präster. De tillbad också en hämndlysten krigsgud Jahve och deras krigståg omtalas i bibeln GT. Detta krigarfolk påtvingade folken i Kanaan sin ideologi och sitt sätt att leva genom våld. Det har förts fram teser att de var ett indoeuropeiskt folk, men inga belägg finns för det. Likheten är i alla fall slående.
Svärdet och makten var den ärade symbolen istället för
den livgivande Gudinnan
Att gudinnekulturen till viss del fortfarande utövades under denna tidsperiod visas i bibeln i Gamla testamentet där bland annat Jeremia rasar över att det förekommer avgudadyrkan av ”himladrottningen”. I Bibeln berättas också om hur hebreiska stammar intar det förlovade landet efter många hårda strider, folkslag krossas och förintas. Guden Jahve uppmanar att alla män ska dödas och alla kvinnor som inte är jungfrur. Jungfrurna ska de behålla för sig själva.
Detta förtryck mot kvinnor uppenbaras på många ställen i Gamla testamentet. När en man hotas till livet lämnas kvinnor, jungfrur och bihustrur som lösen. Med dem kan fienden göra vad de vill, våldta dem, skända dem, döda dem. Lot var till och med villig att offra sina båda döttrar. Varför döttrarna och inte sönerna? Eva är den mest kända kvinna som missbrukats, kvinnogudinnan blev till en syndig och usel varelse. Visst finns det kvinnor som prisas i bibeln, men det är kvinnor som ödmjukt arbetar i tystnad. Mödrar till söner behandlas med aktning. Det finns bara några få fina kvinnoporträtt i bibeln.
Docent Inger Ljung har gjort en studie i Gamla testamentets texter. Totalt nämns 111 kvinnor vid namn jämfört med 1315 mansnamn. Rollen som kvinnorna har haft är hustrur, döttrar, bihustrur, älskarinnor, med några få undantag har de haft en yrkesutövning som dömarinna och profetissa och amma eller sköka. De flesta kvinnor som beskrivs har begått otukt, varit trolösa, de har stått för lusta och missgärning. I övervägande fall omnämns kvinnan i negativa ordalag. Männen har beskrivits som företrädare för kärlek, omvårdnad och förbarmande. Om en kvinna fött söner värderades hon mest. Fanns ingen son i familjen fick dottern ärva. Kvinnornas värde grundades på hur många söner hon fött år sina män. Männen ägde enligt Jahves lag kvinnorna, deras kroppar och sexualitet och deras arbete.
UPP
Adam och Eva i Edens Lustgård
I bibeln är den kvinnliga Gudomen helt utplånad och stället ersatt av ett kvinnoförakt. Bibeln är i huvudsak skriven av män.
Mannen Adam är den som Gud tar kontakt med
Intressant forskning visar hur olika symboler i myten om Edens lustgård är lånade från en tidigare gudinnekultur men omgjorda
för att passa ett patriarkaliskt samhälle. I en Egyptisk myt skapade Eva, Adam. Ett naturligt förlopp då kvinnan är den födande även om Eva här skapar med hjälp av kraften i sina ord. Hon säger: Lev Adam. Stå upp från Jorden! Han blir verklig och ser Eva och säger. Du ska bli kallad Allt levandes Moder, ty du är den som giver liv .
Kan det vara så att denna myt omarbetades för att passa ett patriarkaliskt tänkesätt? I bibelns skapelseberättelse är det den manlige guden som helt mot naturen föder liv. Inte en dotter utan en son Adam som föder en kvinna, Eva. Det är ett enligt naturen omöjligt företag. Det var väl därför man var tvungen att ta till det där med revbenet.
De olika symbolerna i den ursprungliga berättelsen fick också ny betydelse och ny innebörd. Ormen var till exempel en symbol som ursprungligen förknippades med den stora Gudinnan. Ormgudinnan anses härstamma från Egypten på 3000-talet f. Kr. Ormprästinnor anlitades som högsta rådgivare under tredje och fjärde århundradet före Kristus. Man förknippade också Gudinnan med duvor. Kan det vara förebilden till duvan som symbol för den helige anden? Ormen var symbolen för vishet, för evighet då den ”fick nytt liv” om och om igen i och med att den ömsade skinn. Ormen var ljus och mörker, gott och ont. På arabiska är ordet för orm och liv detsamma nämligen Eva.
I Indien hette ormen Kel Mari, i södra Indien benämndes den Kali eller Yama Mari. Under den tidig kristna tiden kallades Maria Yama Mari eller Mary Yam!
Likaså var frukter från heliga träd viktiga symboler i gudinnekulten. Träd förknippas med Gudinnan. I den Grekiska myten finns gudinnan Heras äppelträd. Den hade hon fått i gåva av den grekiska Gudinnan Gaia. Runt trädet slingrade sig en orm. I Egypten tillbads gudinnan Hathor, ormhärskarinnan och gudinnan med visdomens öga. Hon var också trädets gudinna. Att äta av frukten på detta träd var som att äta hennes kropp, och det gav odödlighet och fortsatt liv efter döden. Dessa symboler förvandlades nu, det goda blev ont, det kvinnliga synd. Ormen blev istället för vis, ond och lockade kvinnan att äta av frukten som kunde ge henne vishet. Det gjorde henne till en synderska då hon också förledde mannen att äta av den. Skulle hennes vishet tystas av mannen? Kvinnan skulle nu straffas för sin olydnad och måste föda sina barn i smärta. Att föda barn var ursprungligen något heligt i gudinnekulten, ett bevis på kvinnans skapandestyrka och livskraft, det magiska i att föda liv.
Kvinnan får nu istället bära skulden för hela världens ondska.
Dessutom förbannade den patriarkale guden Jahve marken som var helig, symbolen för det kvinnliga, vår Moder jord. Här kan man se upprinnelsen till vårt västerländska sätt att betrakta jorden som något vi kan utnyttja, skända, förstöra. Det patriarkala samhället med dess Gud tog makten över kvinnan som livgivare och över jorden. Kvinnan, symbolen för liv, hennes förtryck hade inletts. Jordens och naturens förtryck hade också inletts och liksom kvinnan har hon skändats ända in i våra dagar.
UPP Skapelseberättelsen - en hjärntvätt???!
Eva - vår förebild
Den bibliska Eva står som världens mest kända och missbrukade kvinna. Herrens herremän konstruerade en skapelsemyt där Eva, Gudinnans fruktträd och orm tillsammans fick bilda ett trefaldigt ont.
En strategi att göra fienden - kvinnan - gudinnan, ful och förfärlig. Samma metod används i krig. För vad är väl patriarkatets övergrepp mot kvinnor annat än historiens längsta anfallskrig? UPP
Jesu kvinnosyn och kristendomen
Ibland undrar jag om Gamla och Nya Testamentet över huvud taget hör ihop. Jesu kvinnosyn är så mycket mer positiv och det gjorde nog honom inte så populär på sin tid. I de delar av Nya testamentet som vi känner till beskrivs Maria Magdalena som en sköka och en hora, men Jesus umgås med henne och älskar henne ändå. Undersökningar i de gnostiska skrifterna, skrifterna som härrör från Jesu tid visar att Maria Magdalena inte alls var en sköka. Hon framställs istället som en stark ledare i församlingen. Det finns till och med teorier om att det är hon som är författare till det fjärde evangeliet. Dessa skrifter är inte är godkända av den patriarkala kristenheten som en del av bibeln. Kvinnor och män levde egentligen i jämlikhet i de första kristna församlingarna!
Detta förändrades några hundra år efter Jesu död då kristendomen som idé blev förvanskad av människor som gjorde sig till präster och överhuvuden som tyckte om att få makt. År 325 e Kr enades männen i vid mötet om att den manliga guden skulle vara trefaldig. Döden, genom den döde Jesus på korset blev det man dyrkade som symbol. Bilden på den döde Jesus hängdes upp i kyrkorna. Kvinnorna skulle nu tiga i församlingen. Idealet för kyrkans män var att leva i celibat, utan kvinnor och år 400 e. Kr stängdes det sista Gudinnetemplet i Efesos.
Om manipulationen med våra sinnen handlar filmen
som visas om du följer länken nedan!
OBS! Varning!
Den kan omkullkasta dina fundament. Men visst vill du veta fakta?
Se vidare denna film>>
Men 431 e. Kr bestämdes det på ett kyrkomöte att Maria inte längre var oren utan en Gudaföderska. Hade Gudinnan återuppstått? Urmodergudinnornas kännetecken var att de var
”rena”, det vill säga födde av egen kraft utan inblandning av en man. År 585 e. Kr i Macon fastslogs efter flera dagars diskussioner att kvinnan trots allt var en del av människosläktet.
Det är stor skillnad på en kultur där man dyrkar livet och ser naturen som en ständigt förnyande Gudinna och en kultur där Guden är sträng, enväldig, hämnande och våldsam och inte tvekar att döda. Vår kulturs första Gud är en ensam man som är härskare över allt och alla. Han har inget band till någon familj och är inte född av en Moder. Gudinnekraften att föda liv är ersatt av Gudens kraft att döda. Ungefär tre miljarder människor har idag bibeln som utgångspunkt för sin tro. Hur påverkar de synen på vårt samhälle, naturen och kvinnan idag?
UPP
Korset Korset som en religiös symbol började inte med kristendomen utan fanns redan i tidigare religioner och traditioner också. Man har kunnat hitta och räkna upp till 400 olika korsformer, endast 50 utav dessa finns i den kristna konsten. Faktum är att kristendomen upptog dessa symboler som sina egna. I många av de välkända svenska uppslagsverken kan man hitta följande påståenden om korset:
"Korset förekom redan i förkristen tid som solsymbol, hjulkorset. Detta upptogs i den kristna korsglorian och i det likarmade grekiska korset." (Stora Focus) Se vidare filmen>> jag hänvisar till. Den tar upp dess historia på ett mycket tydligt sätt.
"Redan i fornkristen tid förekom korsliknande symboler. Vissa korsformer t.ex. svastikan (hakkorset), hjulkorset och den egyptiska ankh, har brukats med magisk eller religiös innebörd." (Nationalencyklopedin)
Crux ansata = En gammal egyptisk symbol som brukade bäras av gudomligheter som Isis, Horus, Osiris m.m. Crux ansata även kallad för Ankh symboliserar liv, odödlighet, evigt liv, livet efter detta m.m.
Hjulkors eller cirkelkors = Denna symbol är känd i många kulturer t.ex. i Assyrien, Indien, Nord och Sydamerikas indianer. Den symboliserar evighet, död och liv, solen m.m.
Det gemensamma för Crux ansata och hjulkorset är att de symboliserar död, liv och evigt liv. Detta är också något som stämmer in med det kristna korset. Vi ser det på många bilder av Jesus. Solkorset har blivit en kristen symbol.
Likheterna mellan Crux ansata, hjulkorset och det kristna korset är så otroligt stora att man inte kan bortse från att det kristna korset har sitt ursprung i den hedniska traditionen.
De hedningar som omvändes till kristendomen måste ha haft det svårt att lämna sina gamla religiösa riter och traditioner. Vad de istället gjorde var att byta skepnaden på de hedniska traditionerna till kristna skepnader. Tron på att en gud dog och sedan uppstod hade de sen tidigare. I boken "Vad vi vet om Jesus" av Stephen Neil, sid 49
"Mysteriereligonerna i det romerska imperiet är en ytterst intressant företeelse. De flesta av dem kretsar kring gestalten av en döende och uppstånden gud/gudinna, tydligen en personifikation av naturen som dör om vintern och pånyttfödes om våren." Alltså ändrade man namnet på sina hedniska gudar till Jesus och modifierade sitt gamla kors till det kristna korset.
UPP
Julen När kristendomen bredde ut sig över det romerska riket, insåg man, att den romerska julfesten var så djupt rotad i folkens sinnen, att dess firande inte kunde förhindras. Man använde då samma medel som vid många andra liknande fall. De gudar, vars dyrkan inte kunde utrotas, de hedniska fester, vars fortvaro var oundviklig, döptes om till kristna. De hedniska gudarna och gudinnorna blev kristna helgon, de hedniska tempelfesterna blev kristna kyrkfester. Så förfor man nu även med julen.
Före kristendomens uppträdande hade man vid julen firat solens födelse.
Liksom våra förfäder firade romarna vid vintersolståndet, från och med den 17 till och med den 23 december, en stor glädjefest, i anledning av solens pånyttfödelse och naturens återuppvaknande efter vinterns natt. Under denna fest, som efter den forn-italienska guden Saturnas kallades "saturnalia", rådde allmän glädje, som kom även slavarna till del. Nu firade man istället den dag, då "den sanna solen", "rättfärdighetens sol" blivit född till världen. Man kunde så mycket lättare göra det, som ingen av nya testamentets skrifter nämner något om den tid på året, då Kristus föddes.
Det var omkring mitten av 300-talet, således kort efter kristendomens seger genom Konstantin, som man i den västerländska kyrkan började fira den 25 december såsom Kristi födelsedag. Något senare vann samma bruk insteg i den österländska kyrkans länder, i vilka solfesten vid midvinterstid inte spelat samma roll som i mera nordliga trakter.
Ordet "jul" menar somliga har sitt ursprung i ordet hjul, (även på anglosaxiska hette hjul "hweol" och begreppet Yule lever kvar även i engelsktalande länder där julen fått namn efter Jesus - Christmas d.v.s. Kristus mässa), symbolen för den gudomliga solen och dess cirkelbana kring jorden. Kyrkan försökte få kejsar Konstantin att förbjuda soldyrkan, men istället gjordes traditionens avsikt om från att dyrka att solen återföddes på vintersolståndet, till att handla om kristendomens centrala man, godhetens sol och ljus – Jesus. På så sätt riktade man massornas dyrkan till Den enda Guden; man undvek konflikter och förde över stora folkmassor automatiskt, men på många ställen lever alltså namnet kvar, Jul betyder således sol.
Planeten Saturnus
UPP
Kvinnans skuldkänsla uppfinns.
I Adam -Eva- myten slås ordningen fast. Där frambringar en manlig gud universum, befaller Adam att råda över kvinnan och jorden och straffar kvinnan, som ätit av frukten från Kunskapens träd - med smärtor i sitt skapande organ när nytt människoliv spränger fram. Han förbannar marken, Moder Jord. Gud påför Eva skuld och stämplar synden och döden som kvinnans verk. Det är Eva som bjuder på den förbjudna frukten, den som kände livets hemlighet, till Adam. Hennes hår faller fritt - speglar synd och förförelse (alltjämt i vissa länder förbjudet för kvinnor att visa, de måste ha slöja). Kvinnans sexualitet gjordes oren, det kvinnliga könet något att skämmas över. Moder Jord-Gudinnan blev skändad. Skapelseberättelsen skrevs av präster under 400-talet f. Kr. Således när patriarkatet redan var här för att stanna. Det behövdes en s.k. helig skrift för den nya mansdominerade religionen där modern helt hade tagits bort.
UPP
Myternas makt
Birgitta Onsell berättar själv om sitt första möte med skapelsemyten i boken "Galna gudar och glömda gudinnor": Om sexåringens hänförelse att få höra lärarinnan berätta om hur allt blev till. Om hur hon fick veta hur ormen narrade Eva och om hur det i sin tur gjorde henne, Birgitta, skyldig i egenskap av flicka, kvinna. Och hur skolkamraterna Olof och Alvar tittade på henne och retades. Om hur stort intryck detta gjorde när Eva svikit, skuldsatt och stämplat henne, som flicka som kvinna.
Mycket har talats om myternas makt, men litet om myternas begynnelse.
Höga visan som anses vara Gamla Testamentets guld och pärla - är i själva verket en "hednisk" kärlekssång. En framställning om gudomlig kärlek mellan gudinna och gud, en sångtext som förebild för jordiska kärlekspar.
UPP Synen på kvinnokroppen
Den kvinna som nedkommit med ett litet barn stämplades som brottsligt, smittsamt oren och hade att offra syndoffer till prästerskapet för att vinna försoning inför gudens ansikte.
Om kvinnan fött en dotter var hon oren under sammantaget 80 dagar, medan den mor som nedkommit med en son "endast" behövde avtjäna halva strafftiden. Och varje månad under sju dagar dömdes den fertila kvinnan oren och förbjuden att träda in i något gudstjänsthus. Med andra ord, kvinnor i de barnafödande åren utestängdes - och utestängs i vissa länder alltfort - under ca en fjärdedel av året från deltagande i gudstjänst.
(3 Mos 15:19-24).
UPP Hur nalkades guden kvinnorna?
Något förbund med kvinnor slöt han aldrig, några samtal inledde han heller inte med dem. Deras livmödrar öppnade han och stängde han efter behag - som straff eller till belöning. Eftersom kvinnoblodet var honom förhatligt, vägrade han att bistå mödrarna i deras födande timmar. Vid delningens stund, när livstråden hängde som skörast, när barnet satt fast eller låg felvänt, när förblödning hotade. Barnsängsdöden var den vanligaste "ungkvinnodöden". I mjökstockningens plågor, stod guden med bortvänt ansikte. Vi kan inte låta bli att fundera: Hur många kvinnor har avlidit i ångest och nöd för herrarnas gudsbilds skull?
Kvinnornas värde grundades på det antal söner de fött åt sina män, och männen ägde kvinnorna enligt Jehova eller Jahve, de ägde deras sexualitet, kroppar och arbete. Endast om son saknades ärvde dotter.
UPP
Patriarkatets sju förutsättningar
Vad krävs för att en patriarkatreligion ska bli möjlig?
1. Först och främst en krigsgud – en himmelsk härförare som har skilt sig från Moder Jord. En hämnare, en bestraffare, en vredens man – samtidigt en god fader, men endast för dem som lyder och underkastar sig.
2. En naturvidrig skapelsemyt där livet föds ur en mans kropp.
3. En människosyn byggd på hierarki – mannen först, mest och bäst, kvinnan sist, senare och sämre (flickebarnen längst ner)
4. En bok – upphöjd till helig – som slår fast denna Herrens hierarki och gudomliga rangordning.
5. En mansorganisation och ett prästerskap som sprider förkunnelsen.
6. Ett evighetsperspektiv – Herren Sebaots makt och härlighet varar från släkte till släkte, ”från evighet till evighet” från begynnelsen till änden – orubbligen, oåterkalleligen.
7. Samt att – icke lära ut, icke låtsas om, icke erkänna att ”någonting annat har funnits”.
Mycket tyder på att människan i grunden är fredlig, socialt begåvad och kärleksfull som först genom denna destruktiva ”civilisationsprocess” blivit alltmer perverterat aggressiv och våldsbenägen.
UPP
Vad är en FEMINIST?
En feminist är en person som främjar jämställdhet mellan könen, vilket betyder att alla får finnas till och får använda sin personlighet och självklart får utöva sina medfödda färdigheter.
En feminist är således en person som i ord och handling förespråkar att kvinnor skall behandlas som människor, precis som män. Ingen är överordnad den andre. En feminist ser till att balans upprätthålls. Det gäller allt!
En feminist är den som är villig att bryta mot seder och bruk om de utgör hinder för jämställdhet mellan könen.
UPP
Dikter
Sångernas moder, all vår avkommas Moder, födde oss i begynnelsen. Hon är alla människorasers Moder, och alla stammars. Hon är åskans Moder, flodernas, trädens och grödans. Hon är vår enda Moder, och endast hon är alltings Moder, endast Hon. (Kayabaindianerna, Colombia: Sång)
Han sände en pil, den genomborrade hennes mage,
hennes inälvor han klöv, krossade hennes hjärta,
han förödde hennes liv,
han fällde hennes kropp och stod i triumf därpå.
Kung Marduk kastar omkull den stora modern i det babyloniska skapelseeposet,
ca 2000 f Kr.
Män försöker förgöra alla egenskaper hos en kvinna
som kan ge henne en mans kraft, ty hon är redan i
deras ögon beväpnad med den kraft som födde dem.
(Norman Mailer)
UPP Diskussion.
Jag vill försöka belysa hur kullkastandet av Gudinnans minst 25000-åriga överhöghet har bidragit till kvinnors förminskande och hur de förlorat stoltheten över sina kroppar och liv. Detta var en av orsakerna till männens maktövertagande, just detta att tillskanska sig makten över allt, den sexuella makten och den världsliga och den religiösa. Vi vill visa att det är den kvinnobild som det patriarkala systemet har indoktrinerat i oss som påverkar vår självbild, män som kvinnor.
Min hypotes är att orsaken är att kvinnors självbild sedan tusentals år förvrängts, förnedrats och förtryckts. Detta är alltså en medveten manipulation av det patriarkala systemet som började införas för sextusen år sedan. Vi har sedan dess utsatts för ett veritabelt krig från det nya värdesystemet som sakta helt har fått herravälde över mänskligheten. Det är ett mycket inhumant system som istället för att uppmuntra kärlek och fred uppmuntrar krig och maktmissbruk. Både män och kvinnor är offer i detta spel.
UPP
Överlevnadsstrategier.
Vi är många som inte känner oss hemma i denna värld och vi försöker på alla sätt hitta på strategier för att kunna överleva själsligt. Överallt ser vi orättvisor och fattigdom och maktfullkomlighet. Detta påverkar oss alla, män som kvinnor. En del tar till spriten, andra till narkotika, andra jobbar ihjäl sig. En del skyddar sig under slöjan som de tror att Allah anmodar alla kvinnor att bära, dels skyddar de sig för männens åtrå som de lärt sig att männen inte kan kontrollera. Vi ser hur bruket av slöjan sprider sig ner i åldrarna. Jag som västerländsk kvinna känner mig kränkt av detta. Vart tog vår frihet vägen? Ska vi se detta kvinnoförtryck utbreda sig utan att vi reagerar. Gå med i Nätverket mot hedersrelaterat våld...Där kan du visa med ditt namn att du ställer dig upp för att förändra dessa kvinnors verklighet. Gå in Här>>>
Många kvinnor över världen tar till anorexi för att överleva och få kontroll. Alla har vi ett behov av tillhörighet och ett fungerande socialt liv men vi gör upp speciella strategier för att inte förlora våra personligheter. Anorektikers sätt att försvara sig är att bli sjuk. Det är naturligt att tro att man är ensam om att känna förtvivlan och frustration.
En egendomlig sak är att trots att vi alla ser hur kvinnokroppen exploateras, misshandlas och bedöms av män så gör vi ingenting. Hur kommer det sig att kvinnor tillåter detta? Hur kommer det sig att denna indoktrinering kan fortsätta utan att alla män och kvinnor revolterar och kräver tillbaka den makt över sina liv dehar blivit fråntagna? Det beror på den självbild vi manipulerats att tro på. Vi behöver alla bli medvetna om vår förhistoria för att kunna komma till insikt om vidden av vår förnedring. Först då kan vi få kraft att protestera och hävda vår rätt.
UPP
Varifrån kommer vår kroppsuppfattning?
En flicka som växer upp erfar när hon kommer in i puberteten att hennes kropp förändras och att hennes identitet som kvinna tar över. Det är då svårt att förlika sig med detta om man är kluven i sin självkänsla. Är det bra att vara kvinna eller är det en skam? Det kvinnliga könsorganet har behäftats med skamkänslor och det har genom tiderna, efter det att patriarkatet tagit över och det nya värdesystemet vunnit över människors sinnen, blivit skamligt och fult. Detta beror på att männen velat kontrollera kvinnans sexualitet och de har verkligen lyckats eftersom kvinnor själva inte är stolta över sitt kön. Könsstympningen som sker i många länder är ett uttryck av denna kontroll.
I västerlandet ser man i veckotidningspressen att kvinnor har svårt för sina kvinnliga kroppar. Detta gör sig dessa tidningar rika på. Stjärten är för stor och brösten är för små eller tvärtom. Detta påverkar flickor och när de sen inte kan känna stolthet över att vara kvinnor så är det inte konstigt att de försöker förminska sig och vägra att bli kvinna vilket händer när en flicka i puberteten svälter sig. Mensen upphör och utvecklingen stoppas....
Anorexi/bulimi skär rakt igenom samhället. Alla kan drabbas. Det är tonårsflickor, medelålders yrkeskvinnor, småbarnsmammor, nunnor även pojkar… Det är en epidemi och många står frågande till varför moderna människor kan svälta eller hetsäta i rika, högt utvecklade samhällen? Många tror också att det är en vällevnadssjukdom men det finns även i fattigare länder. Anorexi finns även bland svältande människor. Mehari Gebre Mehdin, Professor i pediatrik på Akademiska sjukhuset i Uppsala har forskat i detta och funnit att det förekommer i Afrika.
Vilket sociologiskt och kulturellt budskap kan utläsas ur ett sådant självdestruktivt beteende? Det intressanta är att det inte är nu det börjat utan genom historien finns det fall av anorexi. "I det antika Grekland rådde skördegudinnan Demeter kvinnan att svälta ut sina otillbörliga lustar. I Euripides tragedi Hippolytos, 428 f Kr, försöker Phaidra förgäves att driva ut sin otillåtna lidelse för styvsonen genom just självsvält." (DN, Eftertryck, 1995) Detta skedde alltså under övergången från gudinnekultur till renodlat patriarkat.
UPP Gudsbilder är människors bilder Vad har genom historien skapat synen på kvinnan och hur hon ska vara. Jo, religionen. Gudsbilder är människors bilder, några andra finns inte att tillgå! Marilyn French inleder sin bok "Det eviga kriget mot kvinnan" med att berätta om denna gudinnekultur och hur den blev tillintetgjord när patriarkatet tog över för ungefär fyratusen år dessa.
"Under tusentals år avlöste manliga gudomar gradvis de forna gudinnorna och prästkungar gjorde sig till herrar över samhällen som tidigare varit självständiga och de spred förtryck över jordens yta. Kvinnan berövades all makt och blev förnedrad och förtryckt. Under de senaste fyrahundra åren har denna process skjutit allt snabbare fart. Västerländska män har mer än andra drivit en våldsam kamp för att tillvälla sig överhöghet." Något som är intressant i detta sammanhang är att bli medveten om vad ordet ”fitta” egentligen betyder. Detta ord som används idag som ett skymford, ett svärord. Det betyder egentligen ”våtmark, källa”. Det namngav en bördig mark varur livet växte. Livets källa. På dessa platser offrade man till gudinnan för att få riklig skörd. Är det inte logiskt så säg? I Stockholm har vi namnet Fittja. Det betyder egentligen liten källa. Visst är vårt kön något att vara stolt över. Istället har vi blivit skamsna för vårt könsorgan. Vi vet inte hur vi ska namnge det. Detta är om något ett bevis hur vi blivit manipulerade. Vi kan ju ge liv och vi kan få orgasm och känna lust!!! Wow!
UPP
Övergången.
Mose skrev sina böcker i det Gamla Testamentet ca 1300 f Kr och då var patriarkatet redan ett faktum. Först 400 f Kr skrevs skapelseberättelsen av de skriftlärde bl. andra. Det var en medveten strategi för att få kontroll över kvinnan.
Det sista gudinnetemplet stängdes på Kreta ca 300 e Kr. Detta berodde på att Kreta var en ö som var svår att inta. Man detroniserade gudinnorna i den grekiska mytologin och gav dem en underordnad roll under gudarna. Kontrollen över kvinnans sexualitet genomfördes.
UPP
Maria blir Madonnan.
Något mycket intressant är emellertid att de kristna teologer som konstruerat treenighetsläran och 325 e Kr fastställt den, nödgades - av allt att döma - så småningom inse att kristendomen inte kunde vinna spridning helt utan någon kvinnlig heligbild. Så inbyggd var hon i människornas trosvärld. Därför beslutade dessa män på ett kyrkomöte i Chalcedon år 431 e Kr, att upphöja en vanlig kvinna, Maria; till gudaföderska och dessutom - till yttermera visso - slå fast att hon var alltigenom en "ren" sådan, alltså sexuellt orörd. Det intressanta är ju att Maria - Madonnan står på en månskära. En rest från gudinnan återigen.
Maria var med andra ord teologiskt obefintlig ännu flera hundra år efter sonens nedkomst. Men Konstantin den store bestämde att detta skulle vara den nya trosbekännelsen.
Det var först vid detta koncilium sammankallat av den romerske kejsaren som den blev fastställd och först därefter kom den sedan att gälla för kyrkan både i öst och väst (den s.k. niceanska trosbekännelsen).
Lägg märke till solglorian som alla har runt huvudena på bilden. Mycket betecknande.
Sen spred sig patriarkatets värderingar sakta över världen. "Den som inte söker Herren, Israels Gud, skall dö, antingen han är stor eller liten, kvinna eller man." Som maktrelation skapar alltså monoteismen oundvikligen en hierarki - med en gud över alla andra, med den starkare över den svagare, med troende över icke-troende. Den nya tanken om ett personligt förhållande mellan mannen och hans gud ledde till idén att Gud hade tagit säte i varje patriark, eftersom Gud hade valt att skapa mannen till sin egen avbild. Jag har mina tankar om varifrån denna gudsbild kommer ifrån. Det finns många teorier men jag kan endast hänvisa till böcker som jag läst, bl.a. Gods of Eden. Titta in under knappen "Böcker" så hittar du den där.
Fadern blev allenarådande och Sonen och Den helige anden likaså. Modern och dottern förkastades. Kristendomen spred sig upp genom Europa men rönte många motgångar. Kvinnor har alltid kämpat emot mansväldet. Det finns många exempel på kvinnligt motstånd, men jag tar inte med dem här.
På 600-talet erfor Muhammed att denna monoteistiska tro - dvs. att tro på endast en Gud blivit förändrad genom läran om Treenigheten. Fadern, Sonen och Den heliga anden - Detta föranledde honom till att skapa en ny religion - Islam. Mohammed sa: Allah (betyder Gud) är en och Mohammed är hans profet. Islam har ju också Gamla Testamentet som en av sina grundvalar vid sidan av Koranen, liksom judarna med sin Torah.
UPP
Jung och arketyperna.
Jung var som väl de flesta känner till, Sigmund Freuds något yngre samtida. De hade ett nära samarbete under en lång följd av år, så nära att Freud till på köpet ville göra Jung till sin "kronprins". Jung gick dock sin egen väg. Han uppfattade psyket som uppbyggt av tre skikt: Medvetandet, det personligt omedvetna och det kollektiva (överpersonliga) omedvetna. Vad menar han nu med det kollektiva omedvetna? Det är den del av psyket som är gemensam för alla människor. Som individer är vi olika, men som människor är vi mycket lika. Fysiskt och psykiskt är vi vuxna ur samma rot, vars ursprung förlorar sig i tidernas morgon. Genom att studera människors religiösa och andliga liv kan vi lära känna människors inre. Jung antog att människan inte bara biologiskt utan också psykologiskt är "programmerad" till en mänsklig tillvaro. "Grundprogrammet" i psyket är arketyperna. Jung slöt sig till arketypernas existens utifrån de arketypiska bilderna. Det är de typiska motiv som sedan tidernas begynnelse dykt upp i myter, sagor, fantasier, drömmar och vanföreställningar. Att de är självständigt verksamma i psyket visar sig bland annat i att en människas omedvetna kan rymma motiv som på intet sätt kan härledas från hennes personliga upplevelser eller kunnande."
Detta är intressant vad gäller min frågeställning. Föds vi med en självbild som har inprogrammerats i oss från tidernas begynnelse genom det vi omgivits av under olika tidsåldrar? Om det är så kan det förklara kvinnors oförmåga att ta för sig och ta tag i den makt som man har tagit från dem. Vi har blivit inprogrammerade under sex tusen år om vår underlägsenhet. Det vill till att bli medveten om orsaken till detta för att kunna gå vidare. Det är en mycket enkel psykologisk sanning. Därför är kunskap om detta patriarkaliska maktövertagande oerhört viktigt. Jag kände själv när jag fick klart för mig om sammanhanget och kunskap om vår förhistoria hur jag liksom landade i mig själv.
Se denna artikel >>>
Under rubriken Modergudinnans ö skriver Pia Skogemann i boken "Kvinnlighet i utveckling": "Det mytiska Kreta är den stora modergudinnans ö. Det var före den grekiska patriarkaliska kulturens blomstringstid. Det var där Theseus besegrade monstret med hjälp av den visa Ariadne, som han senare skamligen svek. Hon blev kvarlämnad på en ö där guden Dionysos tog henne till brud. Men det är inte mycket vi har sett av Ariadne sedan dess. Spåren efter kvinnlig visdom kombinerad med dionysisk extas måste nu för tiden grävas fram ur det omedvetna. Här har de vilat genom hela den patriarkaliska kulturen."
"Hur kan den kvinnliga visdomen vända tillbaka från de himmelska nejderna - eller det kollektiva omedvetna - och åter närma sig den jordiska sfären? Kvinnor som slutit förbund med gudarna i den kristna-patriarkaliska kulturen har fått häxkaraktär. Om kulturen inte accepterar det dionysiska, så får det inte något medvetet format uttryck och så blir det i stället förklarat som ont. Vi känner det mycket väl: kvinnan som fresterska, det ondas verk. En verklig förändring av det kvinnliga måste äga rum genom en medveten integrering av dessa urgamla arketypiska bilder i psyket, hos män såväl som kvinnor. Detta kommer att medföra psykologisk utveckling."
Precis så kände jag när jag till fullo förstod den enorma manipulation av våra sinnen religionerna utgör.
UPP Häxprocesserna
Vi känner till häxprocesserna under medeltiden. Det var starka kvinnor som inte ville underordna sig kyrkan, som blev drabbade. Vi vet följderna.
"Kan det bara vara ett historiskt sammanträffande att häxjaktens kvinnomord sammanföll med de århundraden som såg en förvånansvärd ökning av kvinnors politiska makt över hela världen?"
Luther tillhörde de patriarkaliska opinionsskaparna och sa att: Något medlidande med häxor har jag ej, helst ville jag bränna dem alla!
I och med att vi fick bibeln och kristendomen hit upp i Europa, så sent som under 1500-talet, så kunde man hänvisa till bibelns ord om den roll människan, d.v.s. mannen fått som naturens herre. Varför blev kvinnokroppen ett så viktigt slagträ i könskriget? Svaret på det är att det är själva kärnan i den maskulina kampen för överhöghet. "Genom att beteckna kvinnor som särskilda, annorlunda, underlägsna och genom att krossa kvinnors tillförsikt och självförtroende, och genom att kasta in sexuella skuldkänslor och fysiskt äckel kunde männen försäkra sig om deras osäkerhet och beroende och därför med all rätt underordnade.”
UPP
Några historiska fakta angående anorexia.
Jag tar med anorexin återigen eftersom det på ett sådant tydligt sätt visar vad förtrycket av kvinnans kropp medför.
På 1500- och 1600-talen uppmärksammades flera fall av anorexi nervosa. En engelsk läkare beskrev sjukdomen i slutet av 1600-talet men det var först på 1800-talet som den fick sitt namn, anorexi nervosa. Inom loppet av några månader publicerades 13 artiklar om anorexi i en engelsk vetenskaplig tidskrift. Anorexi betyder aptitlöshet och bulimi betyder att äta som en oxe på grekiska. Bulimi nevrosa fick sin diagnostiska beteckning och uppmärksammades mer allmänt som sjukdom så sent som 1979. Bulimi har dock både känts till och beskrivits långt tidigare. Tillståndet nämndes t ex i James Medical Dictionary från 1743 och i psykoanalytisk litteratur finns bulimi beskriven från 1930-talet och framåt.
"Bulimi ägnade man sig åt redan under antiken. Romarinnorna uppfann ett effektivt recept, för att kunna deltaga i festmåltiderna som verkligen var frosserier, nämligen att sätta fingrarna i halsen och kräkas. Detta gjordes för att de skulle kunna följa det rådande slanka kvinnoidealet. Under medeltiden var det höviska kvinnoidealet förhärskande. Kvinnan skulle, om inte nå de himmelska höjderna, så i varje fall ha drag av "jungfruljuvlighet". Kvinnan skulle tillbes av mannen och madonnan var ett ideal att eftersträva, d.v.s. en kuvad, könlös varelse som var helt tystad. "Självsvält var vanligt bland de kvinnliga medeltida helgonen. Katarina av Siena svalt sig exempelvis så att hon i sin rena andlighet kom att känna sig inte bara accepterad av Gud utan i vissa avseenden rent av jämbördig. Hon dog av självsvält vid trettio." Sexualiteten blev smutsig och oren genom kristendomens spridning och kvinnor blev synderskor om de visade sin kropp. Madonnan och horan blev två motpoler som fortfarande påverkar oss."
UPP
This women thinks she is 100% vagina>>
Om Ayaan Hirsi Ali
| What is the subliminal message this woman is sending? The subliminal message is that every square inch of her body is private part, every square inch of it can make a man horny. Therefore her entire body is an 'awrat, (lit. pudendum, genital) and she is a sex object from head to toe. People cover their private parts. This woman thinks her entire body is private part. Does this in anyway arouse respect? Only one who thinks with her genital may think so. |
Våra kroppar, våra jag. | 