"Häming och Jarlabanke de läto rödja väg och göra broar efter sin fader och Estrid efter sina söner Ingefast och Ingvar. Gud hjälpe deras ande."

Runstenen är placerad på ett stenblock i skogen vid S Sätra. Vägen som nämns på runstenen ingår i en större led som går att följa från Folklandstingstad i Lunda socken ner till Kyrkhamn vid Hässelby i Spånga socken,  (Ambrosiani 1987:9-15). Ett antal av Jarlabankes runstenar är placerade längs denna led.

Ambrosiani tolkar 1000-talets intensiva vägbyggande som en del i den organisationsfas som leder till att hundaresorganisationen och folklanden skapas. Jarlabanke antas i denna region ha varit en av de aktivare i denna omorganisation (Ambrosiani a.a.). Också den kristna kyrkan har varit en aktiv part i uppbyggnaden av infrastrukturen. Kyrkan har haft ett uttalat intresse av införskaffande av landegendomar och goda förbindelser mellan dessa. Syftet har ibland sammanfallit (och ibland varit identiskt) med den centraliserade kungamaktens intresse av lättillgänglighet. Skatteindrivning har givetvis varit en viktig faktor i den centrala maktens strävan efter goda landförbindelser. Detta oberoende av om den centrala indrivande makten var kyrklig eller världslig till sin karaktär.

Ingefast och Ingvar som stenen är tillägnad till var halvbröder.

Tolkning från Upplands runinskrifter (Wessén 1940).

Datering Pr4 (1060-1100).