Jarlabanke, givetvis den mest kände och också troligen den mäktigaste inom Jarlabankeätten. Mycket har skrivits om denna "storbonde" från 1000-talet. Det man bör tänka på när man läser allt som har antagits om honom, är att källmaterialet består endast av runinskrifterna (dvs de runstenar som presenteras nedan). Inget annat källmaterial finns. Detta lämnar givetvis fältet öppet för fria tolkningar som oftast (alltid) är en produkt av tolkarens tid.

Jarlabanke var son till Ingefast och Jorun. Han gifte sig två gånger med Fastvi och Kättilö och fick sönerna Sven och Ingefast. Sven gick troligen bort tämligen tidigt vilket syns på U150. Jarlabanke har kanske blivit mest känd för sina självresarstenar och sina brobyggen. Självresarstenarna har lett till tolkningen att Jarlabanke har haft en "skrytsam" personlighet. Han påstår sig äga hela Täby och även "hela detta hundare". Ordet äga har i äldre tradition ibland tolkats som att Jarlabanke verkligen "ägde" ett helt hundare (hundare är nästan samma sak som härad). Man bör nog tolka ordet "äga" som "ha kontroll över". Detta ligger närmare den ursprungliga betydelsen. Jarlabanke var alltså någon slags "härads(hundares)hövding" med en styrande funktion inom Vallentuna hundare (där Täby ingick under medeltid).  På U212 kan man se att Jarlabanke har skapat tingsplatsen i hundaret. Täby har troligen varit hans arvegård och ordet äga har där en mera nutida betydelse.

Det finns ett problem med dateringen av Jarlabankes egna självresarstenar. Dessa har en stil som ser ut att vara äldre än den geneaologiska (släktskapssambanden) dateringen antyder. Detta har tidigare lett till tolkningar om att det har funnits flera individer med namnet Jarlabanke (obs att det fanns två, se U309 och U310). Traditionellt brukar man tolka Jarlabanke som en yngre bror till Häming och att Häming är den som skall axla rollen som familjeöverhuvud (och ärva släktgodset). Häming nämns före Jarlabanke på U101 och detta anses som ett säkert tecken på att han var av större betydelse. Häming tycks dock avlida och arvet faller då på Jarlabanke som blir den mäktigaste i ätten. Nyligen har dock Mats G Larsson framlagt en hypotes om att Jarlabanke skulle vara den äldre av de två men född av en frilla (Jorun) och så att säga inte räknas som en äkta son. Dateringarna av Jarlabankes självresarstenar skulle då stämma bättre. (Larsson 1996).

Man kan förledas att tro att Jarlabanke ursprungligen har hetat Banke och sedan lagt till "Jarla", då hans betydelse har ökat, när han har blivit en "jarl". Så är det dock inte. Troligen är det en sammansättning av namnet Banke, som var ett vanligt namn, och namnet Jarle. Den ursprungligs betydelsen skulle i så fall vara "Banke, Jarles son". Täbys Jarlabanke har dock inte haft en far som hette Jarle (Han hette ju Ingefast), namnet är ett uppkallelsenamn efter någon känd Jarlabanke. Eventuellt kan det vara Estrid, Jarlabankes farmor, som fört in namnet i släkten. Hon har ju fött en son med namnet (se U309 och U310). Det skall nämnas att det relativt nyligen har framlagts att namnet kan ha betydelsen "Banke, av Jarlasläkt" (Gustavson 1991).

Länkar som handlar om Jarlabanke.

Det är bara att konstatera; det finns inte mycket om Jarlabanke på nätet.

• Stockholms länsmuseum Artikel skriven av denna sidas webbmaster.

• U127. (Om en av Jarlabankes stenar)

Litteratur om Jarlabanke

Mycket har skrivits om Jarlabanke. Det är dock sällan han eller hans släkt är huvudämnet. här är dock några titlar.

• Gustavson H. & Selinge K-G. 1988. Jarlabanke och hundaret. Namn och bygd. s. 19-76. Årg 76.Kungl. Gustav Adolfs Akademien. Uppsala.
• Larsson M. G. 1996. Tvegifte i Täby? Några synpunkter på Jarlabanke-stenarnas datering och placering. Fornvännen 1996/3 Stockholm.
• Lindqvist S. 1923. Jarlabanke-släktens minnesmärken. Nordiska arkeologmötet i Stockholm 1922. Stockholm.

Nummer

Socken

GÅRD

DATERING

Text

U101

SOLLENTUNA

S.Sätra

P4

HÄMING OCH JARLABANKE DE LÄT RÖDJA VÄG OCH GÖRA BROAR EFTER SIN FADER OCH ESTRID EFTER SINA SÖNER INGEFAST OCH INGVAR. GUD HJÄLPE DERAS ANDE.

U127

DANDERYD

Kyrka

P2

JARLABANKE LÄT RESA DESSA STENAR EFTER SIG MEDAN HAN LEVDE, OCH HAN GJORDE DENNA BRO FÖR SIN SJÄL, OCH HAN ÄGDE ENSAM HELA TÄBY.

U140

TÄBY

Broby

P3?

JARLABANKE..HAN DOG I GREKLAND

U142

TÄBY

Fällbro

P4

INGEFAST LÄT RESA STENEN OCH GÖRA BRON EFTER JARLABANKE SIN FADER OCH JORUNS SON OCH KÄTTILÖ LÄT RESA STENEN EFTER SIN MAN. ÖPIR RISTADE

U143

TÄBY

Hagby

P4

JORUN LÄT GÖRA BROAR EFTER SIN MAN OCH HÄMING OCH JARLABANKE EFTER INGEFAST, ESTRID EFTER INGVAR, EN MYCKET GOD UNG MAN.(ALGODAN DRÄNG)

U149

TÄBY

Hagby

P3

JARLABANKE LÄT..STENEN EFTER SIG SJÄLV OCH RÖJA VÄG.

U150

TÄBY

Karby

JARLABANKE OCH FASTVI LÄT RESA STENARNA EFTER SVEN SIN SON

U164

TÄBY

Täby tä

P2-3

JARLABANKE LÄT RESA DESSA STENAR EFTER SIG MEDAN HAN LEVDE OCH HAN GJORDE DENNA BRO FÖR SIN SJÄL OCH ENSAM ÄGDE HAN HELA TÄBY.GUD HJÄLPE HANS SJÄL.

U165

TÄBY

Täby tä

P2-3

JARLABANKE LÄT RESA DESSA STENAR EFTER SIG MEDAN HAN LEVDE OCH HAN GJORDE DENNA BRO FÖR SIN SJÄL...ÄGDE HELA TÄBY.

U212

VALLENTUNA

Kyrka

P2-3

FRAM:JARLABANKE LÄT RESA DENNA STEN EFTER SIG MEDAN HAN LEVDE. HAN ÄGDE ENSAM HELA TÄBY. GUD HJÄLPE HANS SJÄL.BAK:JARLABANKE LÄT RESA DENNA STEN EFTER SIG MEDAN HAN LEVDE. OCHHAN GJORDE DENNA TINGSPLATS OCH ENSAM ÄGDE HAN HELA DETTA HUNDARE

U261

FRESTA

Kyrka

P3

JARLABANKE LÄT RESA DESSA STENAR EFTER SIG MEDAN HAN LEVDE OCH HAN GJORDE DENNA BRO FÖR SIN SJÄL, OCH ENSAM ÄGDE HAN HELA TÄBY.

U101

Referenser Artiklar  Arkeologisidan  Länkar  Karta