Huvudtanken i detta arbete är att undersöka varför manliga lärare stannar kvar i grundskolan. Statistiska fakta visar en fortlöpande demaskulinisering av skolan, både i Sverige och i många andra länder. Vi anser att det är viktigt med en skola där bägge könen finns representerade. Vi kan finna skäl till detta ur flera perspektiv. Männens perspektiv ligger naturligtvis närmast att beskriva, men även kvinnorna, barnen (eleverna) och samhällets perspektiv är viktiga inom ramen för våra frågeställningar.
 
 

I december 1996 lånade vi 10 böcker med inriktning på ämnesområdet könsroller i skolan, från Lärarhögskolans bibliotek. Under jullovet läste vi dem och fick genom deras referenslistor tips på fler böcker kring ämnet. Vi fick dessutom hjälp av biblioteken i våra hemkommuner, Högskolan i Kalmar och tips via internet.
 

Vi säger att mannen behövs i den svenska skolan. Vad menar vi med det? Vad är det i "mannen" som gör honom så viktigt att han behövs i vår grundskola, och naturligtvis också före skolåldern! Vad ligger bakom ord som manlighet och mansroll? Vi har försökt titta lite närmare på vad olika begrepp står för i en mängd böcker och artiklar kring ämnet könsroller. Vi stöter ofta på ord som manlighet/kvinnlighet eller den manliga resp. kvinnliga könsrollen. Ofta har dessa roller stått, och står för varandras motsatser och i bästa fall kompletterar varandra. Liljeström (1976) menar att målet med jämställdhet är en "hel människa". Personligheten utvecklas genom samspel mellan svaghet och styrka eller känslighet och saklighet. Dessa egenskaper behöver inte reserveras för endera könet. Detta låter som en positiv väg att gå, men kan skapa oklarheter i samband med utvecklandet av mansrollen samtidigt som mannen behövs som manlig förebild för unga pojkars identifikation Det kan låta som en motsägelse att säga att å ena sidan utveckla mer "kvinnliga egenskaper" som omsorgsansvar, verbal förmåga, intimitet m.m. och å andra sidan försöka möta de små pojkarnas krav på manligt identitetssökande som aktivitet, tävling, handling och styrka. Frågan är om detta är två oförenliga krav. Behöver manligheten påverkas negativt eller utplånas om han har större förmåga att verbalisera sina känslor, ansvara för barns fostran, inte skygga för förtroliga samtal om sin egen rädsla och sina svagheter? Det skulle också kunna uttryckas som att:
 
 

I detta sammanhang används ofta begreppet androgynt. I stället för maskulint och feminint kan egenskaperna ses som två poler med olika dimensioner. Det kvinnliga kan kännetecknas av att: styras av känslor, vara ömsint, kärleksfull, lägga vikt vid sitt utseende, vara känslig och lyhörd för andras behov, mån att vara till lags etc. Det manliga kan i sin tur kännetecknas av att: vara självständig, vara viljestark, vara teknisk, vara handlingskraftig, ogärna tala om sina personliga förhållanden, vara handlingskraftig, ha ledaregenskaper, vara konkurrensinställd etc. (Sandqvist, 1993, sid 190). Robert & Uvnäs-Moberg (1995) har funnit i forskning att dessa begrepp förknippas med män respektive kvinnor på samma sätt i hela världen. Dessa olika egenskaper presenterades för en grupp män och kvinnor som fick värdera sig själva. Undersökningen visade att många hade höga värden i båda skalorna. Det går att värdera både manliga och kvinnliga egenskaper som passande för sig själv. Dessa människor kan beskrivas som androgyna. Märk väl att begreppet ska inte förväxlas med den bisexuella betydelsen (Nilsson-Schönnesson, 1987)!

Könsroll eller könsidentitet?

Lönnroth & Hogfors (1981) skiljer på könsroll och könsidentitet. För att kunna spela en roll måste man ha en identitet först. Man kan ha en mer eller mindre säker könsidentitet.. Det påstås att en säker könsidentitet gör det lättare att överskrida könsrollsgränserna. Att kunna pendla mellan manliga och kvinnliga förhållningssätt utan att känna att identiteten är hotad. Androgyna människor har större "beteenderepertoar" än de manliga männen och de kvinnliga kvinnorna (Lönnroth, 1981). I ordet könsroll finns en antydan om spel och teater. Rollen talar om att man lär sig vissa i förväg uppgjorda gestaltningar av det egna könet och att man dessutom har motspelare som också ingår i den "stora pjäsen". Ordet har kritiserats för att delordet kön antyder att det har med biologiska förutsättningar och att delordet roll talar om att det är något man kan klä ut sig i och byta efter behag. Begreppet mansroll kan då enligt Ekman bli som ett färdigt manuskript och när mannen har lärt sig sin läxa " är han en man och har bara att statuera ett exempel" (Ekman, 1995 sid 135). Sandqvist (1993) påpekar att eftersom våra föreställningar inte alltid stämmer med vad som är manligt, (se exempel om mordfrekvensen nedan, eller att "riktiga karlar diskar inte", men verkligheten säger att redan 1957 diskade 14% av männen) så är ordet "könsrollsideal" en bättre beteckning på könsrollens karaktär. "Idealen kan skifta mellan individer, grupper och tidsåldrar, och där idealen och verkligheten inte alltid stämmer." Sandqvist fortsätter med sitt resonemang och hävdar att idealen kan vara formellt utsagda eller vara dolda.
 
 

Motsatsförhållanden tolkas ofta in som manligt eller kvinnligt. Många av dessa föreställningar är just föreställningar. Ett exempel som kan göra saken mer begriplig är att utgå från föreställningen att män är våldsbenägna. Sandqvist (1993) använder statistik över antal mord eller dråp begångna i frekvensen 22 av 100.000 unga män i USA eller 2 av 100.000 i Sverige. Detta jämför hon med hur många svenska pappor som tar ut föräldraledigt med sina barn. Denna siffra ligger på 44%. 44.000 pappor av 100.000 lämnar sitt arbete i genomsnitt för sex veckor, för att vårda sina barn. Slutsatsen är att även om kvinnorna vårdar mer och dödar mindre så vårdar män mer än de dödar (sic). Det sägs alltså att män är mer våldsbenägna....... men vilka och hur många? Sandqvist fortsätter att resonera kring motsatsparen och sammanfattar dessa med styrka för det manliga och känslighet för det kvinnliga. Styrka står för att hävda sig själv, kunna hantera och påverka omgivningen, arbeta i lag för att öka "styrkan" etc. Känslighet står för att kunna uppfatta andra människors situation, uppfatta fina nyanser, god intuition och helhetssyn etc. Dessa båda begrepp är positiva och det bästa är att kombinera båda. För att inte gå miste om mängder av upplevelser i tillvaron krävs en förmåga att känna, och styrka krävs för att inte bli undanskuffad.

Arv eller kultur?

Frågan om dessa egenskaper har förvärvats genetiskt eller är kulturellt och socialt betingade, har stötts och blötts under lång tid och i många olika sammanhang. Sandqvist (1993) redovisar en mängd undersökningar som hävdar att manliga och kvinnliga egenskaper förändrats både i ett historiskt perspektiv och mellan olika kulturer. Hon redovisar forskning som talar om hur mannens och kvinnans roller påverkats av olika ekonomiska villkor, bondesamhällets resp. industrisamhällets. Det är alltså inte en självklarhet hur manliga/kvinnliga egenskaper bedöms. Det beror på i vilket socialt eller kulturellt sammanhang som man befinner sig i. Det finns krafter som vill förklara skillnader mellan könen, social skillnad eller ekonomisk skillnad med genetiska faktorer, menar Arrhenius (1997d).Detta för att göra sig kvitt obekväma politiska, ekonomiska och moraliska frågeställningar genom att kunna konstatera att det ligger i generna. Dessa krafter och åsikter brukar beskrivas med begreppet biologism. Ekman (1995) menar att manlighet och mansroll står för statiska begrepp. Orden "speglar inte att mannens sätt att vara är en process och att vi görs till män." Ekman vill istället använda orden manlig identitet och maskulinitet för att som han menar kunna beskriva det som är speciellt med männen och som syftar till en utveckling. Detta innebär också att män emellan kan vara olika. Det är ett samspel mellan mannens förhållningssätt och den miljö som han är uppväxt i och som han befinner sig i, som formar hans manliga identitet. Det är detta samspel som vi anser vara så viktigt för pojkarnas och flickornas möjligheter att möta en "hel bild" av vuxenvärlden och inte bara få växa i en enkönad vuxenvärld. Detta är inte bara en fördel ur mannens perspektiv utan en fördel ur både barnets, kvinnans och samhällets perspektiv. Vi har alltså lätt att tolka in att manligt och kvinnligt sätt att vara som ett givet förhållande eller som följd av hans/hennes biologi eller genetiska arv.

Jungianismen

När manlighet diskuteras finns också argument som har med ärvda mönster att göra. Detta uttrycks i den jungianska filosofin som formades av Jung. Detta synsätt har blivit mycket populärt under de senaste åren. Bly (1991) har stått som en talesman för Jungs idéer som utvecklas i boken Järn-Hans. Begrepp som arketyp står för nedärvda mönster, grundtyper som finns nedärvda omedvetet i själslivet. Det går alltså ut på att hitta det "vilda", naturliga tillståndet som mannen behöver för att utvecklas till en sund människa och så småningom kunna vara en förebild för små pojkar. Att först möta och "bottna" i den manlighet som finns nedärvt som djupa mönster i själen är en nödvändighet för att möta även de kvinnliga sidorna av sig själv som man. I dessa sammanhang använder Jung begreppen anima, d.v.s. det kvinnliga inom mannen, och animus, det manliga inom kvinnan (Nordahl, 1994). Robert & Uvnäs-Moberg (1995) representerar denna riktning och har i Sverige fått kritik framför allt från kvinnorörelsen för sina åsikter. Dessa har även framförts i TV-filmer som Robert medverkat i.

Genus

Genus är ett begrepp som skiljer på biologiska och sociokulturella faktorer. Begreppet härstammar från uttrycket "gender role" som används i USA. Ett genussystem beskriver de förhärskande föreställningarna i varje kultur om vad som räknas som manligt och kvinnligt och hur dessa könsroller "konstrueras". Det väsentliga är att olika samhällen värderar eller utnyttjar de biologiska skillnaderna på olika sätt. Genus kan alltså konstrueras, och det intressanta är hur våra föreställningar om genus konstrueras och rekonstrueras. Harding (1986 i Hjälmeskog, 1994) anser att konstruktionen sker i tre olika processer som på olika sätt hör ihop. Den första processen kallas för symbolisk , där föreställningar om manligt och kvinnligt kommer in. Denna process menar Hjälmeskog (1994) har betydelse för hur mycket talutrymme vi ger pojkar och flickor i klassrummet eller vilket uppmärksamhet vi ger till eleverna i form av frågor, tillsägelser eller hjälp. Den andra benämns som den strukturella processen och handlar om hur sociala aktiviteter organiseras. Den sista nivån kallas den individuella processen och beskriver hur varje individ formas av sin omgivning efter vad som anses lämpligt att vara och uppträda som man eller kvinna.
 
 

En annan dimension i begreppet genus lägger Illich (1985) in. Där står genus för det förindustriella sättet att leva. Med tillägget venakulärt eller gement genus menas det rotfasta, typiskt för ort, plats, språk, redskap m.m. Det blir alltså ett socialt genus som är präglat av en komplementär funktion som män och kvinnor anpassade sysslor och beteende efter. Detta könsrollsmönster byggde på en dualitet mellan män och kvinnor och båda rollerna värderades i regel lika. Illich menar att i och med industrialismen förändrades könet till att bli en könlös vara, till att bli ett sk ekonomiskt sexus. Kvinnorna blev då de stora förlorarna enligt Illich, där samspelet man-kvinna i naturahushållningen ersattes med könlösa marknadskrafter. Genus är i denna betydelse också ett socialt och kulturellt begrepp med tillägget att det enligt Illich finns en naturlig drivkraft hos könen att dela upp sysslor, tänkande, redskap m.m. Detta gick förlorat i och med industrialismens födelse och att marknadskrafterna tog över produktionen.

Patriarkat

I samband med mannens dominans används också begreppet patriarkat. Ordet kommer från grekiskans patér-fader, och arkhein-styra. Språkligt betyder det att fadern styr, men kulturellt står ordet för mannens makt i samhällslivet, allt från politik till affärsliv. Intressant är att faderstyret stod inte bara för makt utan också för ansvar för fostran av barnen, ett relationsintresse. Detta har glömts bort i vår moderna betydelse av patriark.

Jämställdhet som begrepp

De formella idealen beskrivs i flera sammanhang i Sverige som en perfekt jämställdhet som, ställd mot de dolda och undermedvetna idealen i TV och veckotidningar, skapar en skarp kontrast. Detta kan leda till en "i princip-inställning" som formulerades av Jalmert (1983 i Idéprogram 1984). Begreppet innebär att jämställdhet är bra och att män borde ta hand om barnen eller sköta hushållet mer, men av vissa speciella omständigheter går det inte just nu, för mig! Men för de "andra"! Det är denna inställning som gör att vi lärare beter oss olika mot flickor och pojkar i klassrummet och i många fall förväntas agera på ett visst sätt . Det är inte bara lärare som har dolda förväntningar. Ett bra exempel är Molloys (1990) försök att ställa varannan fråga till flickorna och varannan fråga till pojkarna. Även flickorna upplevde att pojkarna behandlades orättvist. Detta är ett bra bevis för att de dolda idealen styr, inte bara lärarna utan även elevernas förväntningar, och påverkar vårt handlande och tänkande.

Både olika och lika

Nu menar inte vi att alla beteenden är inlärda och är socialt/kulturellt betingade. Visst finns det skillnader mellan manliga och kvinnliga upplevelser och erfarenheter grundade på våra biologiska skillnader. Upplevelsen av att vara gravid och bära ett barn inom sig och att kunna ge mat från bröstet ger kvinnor en upplevelse och erfarenhet som inte vi män får dela. Dessa upplevelser på det inre planet kan leda till yttre skillnader i form av beteenden och handlingar. Det är denna kunskap som Robert & Uvnäs-Moberg (1995) kan förmedla genom sin genomgång av de olika biologiska förutsättningar som män och kvinnor har. Den kunskapen kan i vissa fall skapa förståelse för olika reaktioner och handlingar som män och kvinnor ibland uppvisar och som kan leda till konflikter eller irritationer:
 
 

Från början

Ur barnets pespektiv är betydelsen av den första kontakten med mamman viktig. Detta kan vara en av de stora skillnaderna mellan pojkars och flickors psykologiska utveckling. Efter den första tidens symbios fortsätter flickorna att ha kvar mamman som identifikationsobjekt och mamman bekräftar detta. Detta fenomen brukar förklara olikheterna till pojkars och flickors olika förhållningssätt till språket och de sociala olikheterna. Flickor lär sig ett relationsinriktat sätt att se världen präglad av intimitet i relationer. Pojken däremot kastas ut i en autonom tillvaro som präglas av ett hierarkiskt, grupprelaterat och offentligt sätt att angripa världen. Detta kan förklara en del pojkar och flickors uppträdande i klassrummet. Sinkkonen (1992) menar att man måste, likt den jungianska filosofin, bejaka och möta de specifika behov som pojkar har. Han konstaterar att redan spädbarn som lever i symbios med modern visst har förmåga till andra relationer:
 
 

Som "den första andra människa" kan pappan skapa sin egen kontakt på ett annat sätt än modern. "Pappans vilda, ibland skrämmande skutt och flygplanslek förändrar barnets perspektiv" (Sinkkonen, 1992 sid 142). Sinkkonen menar vidare att många pappor tror det räcker att möta pojken långt senare med:

Identifikation

För pojken fortsätter mamman att vara kärleksobjekt men inte identifikationsobjekt. Pappan kan vara mer eller mindre närvarande beroende på sociala, kulturella eller ekonomiska faktorer. Pojkens utveckling blir en "inte-utveckling", dvs att inte vara kvinnlig som mamma utan söka efter ett manligt identifikationsobjekt i pappan. Enligt Holmström (1995) har inte pojkar pappan lika tillgänglig som flickor har mamman och därför blir pojkar mer sårbara än flickor. Det kan vara, enligt Holmström en förklaring till att fler pojkar än flickor är kriminella, drogmissbrukare etc. Detta stöds av internationell forskning. Biddulph (1997) skriver på en internetsida om det viktiga i far-sonförhållandet för en manlig utveckling. Faran i dagens samhälle, där pappor är separerade från familjen i sitt arbete, är att det leder till att pojkarna endast ser en begränsad del av maskuliniteten (Lee, 1993). Lee menar att detta lämnar fältet fritt för andra bilder av mandom som kan ha en mycket stark effekt på pojkarna. Detta kan eventuellt förändras i och med den förändrade arbetsmarknad som vi nu skönjer. Fler arbetslösa, men även fler arbeten som kan skötas hemifrån. Wernersson & Lander (1979) skriver:
 
 

Detta gör det än mer viktigt att diskutera och debattera en utvidgning av mansrollen eller som Ekman (1995) vill använda, den manliga identiteten. En debatt om vinsterna av en mer närvarande pappa eller fler män i omsorgs- och utbildningsyrken. En debatt som kan uttryckas i nationalekonomiska termer (Eidem 1984). Han menar att vinsten med en förändrad mansroll - där mannens ökade delaktighet i barnens vårdnad och omsorg - innebär att både mannen och kvinnan får ett gemensamt språk och har större möjligheter att lösa konflikter. Detta ger långsiktiga effekter, genom stabilare äktenskap och mindre social utslagning på arbets-marknaden som t.ex. högre effektivitet och lönsamhet.
 
 

Det är inte bara läraryrket som påvisat förändringar i fråga om manlig eller kvinnlig dominans. Många yrken har genomgått förändringar och vi ska här redovisa några orsaker till detta. Historiskt sett har det varit lättare för kvinnor att erövra manliga yrken än män att erövra kvinnliga yrken. Detta för att manliga yrken förknippats med makt och framgång och kvinnoyrken förknippades med rutinsysslor och mindre ansvar. Männen kunde lätt stämplas för kvinnliga eller homosexuella och det kan ha bidragit till att det blivit svårare att komma in i kvinnliga yrken. Bradley (1993) uttrycker det så här:
 
 

Ämnet för vår uppsats är män i läraryrket. Frågan kan då ställas huruvida yrkets karaktär håller på att omdefinieras till ett feminint yrke med låg lön, låg status. Vi har förvisso hög arbetslöshet, den högsta på mycket länge, men trots det blir det färre och färre män i grundskolan. Alltså i motsatt riktning till ovanstående exempel. Bradley beskriver fenomenet få män i kvinnoarbeten - med begreppet infiltration - till skillnad från "takeover" där yrket helt omdefinierats, se ovan. De få män som vill jobba i kvinnoyrken har andra orsaker än hög lön, makt eller status. Bradley skriver:
 
 

Mannens roll i det pedagogiska uppdraget har inte undersökts och debatterats särskilt mycket i den litteratur som vi hittat. Debatten i massmedia och på internet har däremot varit mycket intensiv om att män i allmänhet behövs i grundskolan. Detta framförallt beroende på de faktorer som redovisats under det utvecklingspsykologiska perspektivet: Pojkens behov av nära manliga förebilder istället för massmedias stereotypa bilder eller det motsatta: en "ickekvinnlig reaktion" i en kvinnodominerad skolmiljö. Det har på många håll uppmärksammats bland de manliga lärare som finns ute på skolorna hur viktig denna fråga är. Manliga nätverk har skapats på skolor, t.ex. mansgruppen på Hallonbergsskolan och "Brynjan" i Kalmar. Skälet till att skapa mansgrupper var att några män ville bryta det ökande våldet, machoideal och fördomar och göra sig själva till manliga förebilder för stökiga tonårskillar. Manliga nätverk finns också utanför skolans värld både i Sverige och andra länder. Det finns också mycket skrivet om skillnader mellan pojkars och flickors villkor i klassrummet (af Klintberg, 1993; Nilsson, 1993; Reinsholm, 1991; Wernersson, 1995 ; Zackari & Borhagen, 1994) Det finns undersökningar om att pojkar dominerar talutrymmet och att lärarna uppmärksammar pojkarna mer i klassrummet. Däremot är det inte skrivet lika mycket om manliga lärares villkor i dagens skola.

Manliga lärares villkor

En av dem vi hittat är Kryger (1991). Han menar att skolans värld är manligt dominerat på så sätt att den ofta styrs av män och det är mest manliga idéer och beslut som ligger bakom. Däremot är skolans inre värld, elevernas värld, dominerad av kvinnliga ideal och rutiner. För männen i skolan finns en konflikt i att förvalta en manlig auktoritet och samtidigt utveckla en ny mansroll. Kryger nämner tre generella skillnader mellan manliga och kvinnliga lärare. Den manliga läraren har ofta mer respekt, ser "mer stort på" och använder humorn mer. Dessa skillnader ska inte ses som kritik av den kvinnliga läraren utan - som vi tolkar det - ses som en tillgång för den manlige läraren i sitt arbete för att möta pojkarnas behov i skolan. Dessa behov blir mer och mer undanskuffade enligt Kryger. I kvinnornas värld där snällheten och skötsamheten dominerar får inte pojkarnas behov att agera som pojkar tillräckligt stort utrymme och hålls därför tillbaka. Kryger (a.a.) beskriver två grundläggande typer av manliga lärare som förekommer i skolans värld: Patriarken och den Anonyme teknokraten. Patriarken är symbolen för den gamle fadersgestalten som samtidigt representerar samhällets hierarkiska maktstruktur. Patriarken står för ordning, rättfärdighet och förnuft men förnekar inte relationsarbetet med barnen. Den anonyme teknokraten däremot skyggar för relationer och har som mål att skapa en yttre ordning och struktur för inlärning eller rättare sagt utlärning. Han håller eleverna på avstånd och undviker pedagogiska och mänskliga processer.

De flesta lärare Kryger pratat med sätter relationsarbetet främst för att utveckla lärarrollen. Det är därför den anonyme teknokraten kommer att få det kämpigast, enligt Kryger. Svårigheten blir att se hur den nya lärarrollen kommer att se ut:

Der synes att være to mulige veje ud af denne traditionalitet

- at hente forbilledet hos de kvindelige lærare/opdragere

- at finde "drengen i sig selv" ( a.a. sid 107).

En ny mans- och lärarroll

För många män är det inte tillräckligt att hämta inspiration från de kvinnliga kollegorna. Ett exempel hämtar Kryger (1991) i beskrivningen av "kvinders angst för at miste kontrollen". Detta gör att kvinnor tidigare än nödvändigt skär av och hindrar pojkarna i deras aktivitet av rädsla för att mista kontrollen. För pojkarna känns den manlige läraren som en överlöpare och som flickornas beskyddare om de få män som arbetar i skolan övertar de kvinnliga umgängesformerna och hindrar pojkarnas möjligheter till positiv utveckling av sin identitet. De viktigaste, enligt Krygers sätt att se det är:
 
 

Men who are elementary teachers are aware of others attention

to their maleness, as well of others conflicting expectations and

stereotypes of them as men (Allen, 1993, sid 114 ).

Det är en svår balansgång för många manliga lärare. Att förstärka de maskulina dragen för mycket underminerar förtroendet för honom som yrkesman. De vill inte heller uppfattas som alltför feminint så att misstankar om homosexualitet uppstår. Den stora utmaningen är för dessa män att visa sin kompetens samtidigt som han möter barnets känslor och behov:

Manlig förebild

Även i Allens (1993) undersökning är frågan om pojkars behov av manliga förebilder viktig. Den skiljer sig emellertid lite från de perspektiv som redovisats ovan. Här är de män som intervjuats medvetna om att allmänhetens förväntningar på dem som förebilder är stor, p.g.a. det ökande antalet barn som växer upp utan pappa i USA. Männen är som sagt var medvetna om förväntningarna men vet inte vad dessa innebär för deras arbete som lärare. Både föräldrar och rektorer har höga förväntningar på dessa män och i flera fall är det positivt för en skola att ha manliga lärare som ett tecken på att just denna skola aktivt strävar för att öka jämställdheten. Förutom att vara manliga förebilder och att vara ett föredöme för jämställdhet redovisar Allen ett tredje skäl till att män gärna anställs i skolan. Rektorer, som ofta är män i USA, vill gärna ha en allierad i en ofta kvinnodominerad värld. Detta argument gäller troligtvis inte för de svenska förhållandena p.g.a. att majoriteten av rektorerna i Sverige numera är kvinnor. Däremot kan det som Allen påpekar finnas motsättningar, där det finns en manlig chef, mellan å ena sidan chefens vilja att vara allierad med den manlige läraren och å andra sidan att arbeta tillsammans med sina kvinnliga kollegor och därmed skapa en ny allians, mot chefen den här gången. Misstanken från kvinnliga kollegor kan bli att han anställdes enbart som man eller i det senare fallet att han upplevs som ett hot mot den manlige chefen.
 
 

En författare som på ett populärvetenskapligt sätt försökt skapa debatt om pojkarnas och de manliga lärarnas situation är Nordahl (1994). Han menar att pojkarna i skolan behöver en sån god kännedom om sin manlighet att de kan utvecklas till en hel människa. För att lyckas behöver dessa pojkar positiva manliga förebilder. Nordahl (a.a.) menar att männen blir fångna i den kvinnodominerade världen och övertar sättet att vara och verka:
 
 

1. En kvinnlig lärare är mycket allvarlig och förbereder sig noga till lektionerna.
2. En kvinnlig lärare lägger stor vikt vid att den plan som hon har gjort upp skall följas och åtlydas.
3. En kvinnlig lärare menar att detaljerna är viktiga.
4. En kvinnlig lärare kan bli mycket arg.
5. En kvinnlig lärare menar att böckerna är mycket betydelsefulla i undervisningen.
6. En kvinnlig lärare menar att det är mycket viktigt att saker och ting görs precist och korrekt, snyggt och ordentligt.
7. En kvinnlig lärare lägger vikt vid att det är lugnt och ordentligt i klassen.
8. En kvinnlig lärare är mycket uppmärksam på hur eleverna har det med varandra.
9. En kvinnlig lärare berättar ofta om sitt eget liv.
10. En kvinnlig lärare diskuterar mycket med eleverna.
11. En kvinnlig lärare får eleverna att känna att det är synd om henne när de inte läser sina läxor.
12. En kvinnlig lärare har svårt att säga ifrån och sätta gränser.
13. En kvinnlig lärare har inte stor självtillit; i varje fall inte så mycket som en manlig lärare.

1. En manlig lärare lägger vikt vid att eleverna respekterar honom.
2. En manlig lärare finner sig inte i något.
3. En manlig lärare är konsekvent.
4. En manlig lärare har lätt för att säga ifrån och sätta gränser.
5. En manlig lärare har en tämligen grov ton.
6. En manlig lärare förlorar sig inte i småsaker.
7. En manlig lärare är ytlig.
8. En manlig lärare berättar inte särskilt mycket om sig själv.
9. En manlig lärare har inget emot lite oro i klassen.
10. En manlig lärare kan tramsa lite på timmarna.
11. En manlig lärare är avspänd och förbereder sig inte så mycket till lektionerna.
12. En manlig lärare har inget emot att det ändras i den planering som han lagt.
13. En manlig lärare ser det inte som sitt problem om eleverna lär sig något eller inte (Nordahl 1994 .sid 39-40).

Så här enkel ser naturligtvis inte verkligheten ut. Det är inte bara att anställa en man så löses problemet med pojkarnas bristande manliga förebilder. Wernersson & Lander (1979) konstaterar att det inte hänger på att männen som sådana behövs, i det här fallet i förskolan.
 
 

Det är män befriade från traditionella könsroller som är önskvärda. Efter genomgång av studier inom området finner Jalmert (1984) att det inte spelar någon roll om det är en manlig eller kvinnlig lärare för vem som får mest talutrymme i klassrummet. Pojkarna brukar dominera ändå. Ändå anser lärarna att det var mer intressant att vara lärare för pojkarna , vare sig det var en kvinnlig eller manlig lärare. Det är inte heller bara lärarnas påverkan som konserverar traditionella könsrollsmönster. Eleverna slår själva vakt om pojkarnas dominans när de själva griper in och fördelar talutrymmet. Wernersson (1997) redovisar att pojkar ofta upplevs som aggressiva och bråkiga, medan flickorna upplevs som välanpassade, problemfria och duktiga. Lärarens medvetenhet om dessa förhållanden är synnerligen viktig i dessa frågor.

Jämställdhet i skolan

Begreppet jämställdhet har stått i den svenska läroplanen sen slutet på 60-talet. Det rör sig alltså om dryga 25 år som lärare haft ansvar för jämställdhetssträvanden i den svenska skolan (Hjälmeskog, 1996). Ofta har jämställdhetsfrågorna i skolan handlat om kvinnofrågor och inte om pojkarnas och männens situation i skolan. Framförallt varför inte flickorna är intresserade av vissa ämnesområden och senare för pojkars och flickors olika villkor i undervisnings-situationen. Exempel på denna forskning är BASK-projektet, ledd av Inga Wernersson (1997). Syftet är att empirisk undersöka könsskillnader, och antagandet har varit att pojkarnas dominans i klassrummet påverkar flickorna till deras nackdel i fråga om kunskapsutveckling och självuppfattning. Först nu på senare tid har även en intensiv debatt inletts om den sneda inriktningen på lärarutbildningen. En viktig vinkling i debatten som Hjälmeskog (1996) tar upp är att kvinnor kan få stämpeln att vara "sämre" lärare. Detta kan förstärkas när behovet av fler manliga lärare påtalas. Målet med jämställdhet är inte att det ena könet får fördelar på bekostnad av det andra . Samarbetet som bygger på bägge könens deltagande är ett viktigt mål och är en av våra egna hörnstenar i vår undersökning. I detta sammanhang betonar Hjälmeskog (a.a.) frågan om den "manliga kompetensen" i samband med ett samtal om könskvotering med lärarutbildare:
 
 

Kvinnoperspektiv

Från en annan synvinkel, "det lilla livets" perspektiv, det reproduktiva perspektivet, resonerar Hjälmeskog (1994) om undervisningens innehåll. Enligt kvinnoforskningen har skolan traditionellt utformats för de blivande männen. Målet var att männen skulle förberedas till det offentliga, produktiva livet. Flickornas erfarenhet i det s.k. privata sfären, eller som Hjälmeskog hellre vill kalla den, den reproduktiva sfären eller processen, värdesätts inte i skolsystemet. Den reproduktiva processen kännetecknas av det som förekommer i det privata livet såsom omvårdnad och att bry sig om andra, alltså av tradition kvinnliga ansvarsområden. Hjälmeskog menar att detta "lilla liv" inte är litet och betydelselöst. Tvärtom har "det lilla livet" stor betydelse för om både flickor och pojkar ska växa upp till medborgare som delar ansvaret för det oavlönade arbetet, bl.a. ansvaret för fostran av barnen. Detta skulle i så fall vara en stor uppgift för skolan att: ".....synliggöra och uppvärdera de kunskaper och värderingar och det arbete som utgör den reproduktiva processen"(a.a.sid 20). Om den reproduktiva processen accepteras som en lika viktig kunskapssfär som den produktiva processen skulle den enligt forskning Hjälmeskog (1994) funnit, överbrygga de praktiska och teoretiska hindren för att ignorera känslor, intimitet och samband (a.a. sid 21). Hon menar t.o.m. att om det ska finnas något hopp för mänskligheten måste morgondagens makthavare vara sprungna ur kunskaper från den reproduktiva processen. Finns det då några förslag om hur man rättar till balansen mellan den reproduktiva och den produktiva processen? Ett sätt är att skapa en medvetenhet om den dolda läroplanen som gör att eleverna lär sig andra saker vid sidan av de traditionella kunskaperna. Eleverna lär sig att vänta, att bli avbrutna och framförallt flickorna lär sig att underkasta sig makt. Ett andra steg är enligt Hjälmeskog (a.a.) att internalisera tre färdigheter som skall genomsyra all undervisning. Dessa färdigheter betecknas som tre C: "caring, concern, connection". Hjälmeskog (a.a.) menar att om en uppvärdering sker av personliga erfarenheter och upplevelser så kan undervisningen bygga mer på erfarenheter och samarbete. Målet är:
 
 

  Tillbaka till innehållsförteckningen
 

  Tillbaka till hemsidan
 

   Till nästa kapitel: Styrdokument