Sedan vi i december 1996 beslutade oss för att forska kring männen och skolan, har vi följt debatten i svensk press. Under våren 1997 upplevde vi debatten om mansrollen och om de allt färre männen i skolan som intensivare än tidigare. I detta kapitel redovisar vi vår spegling av de pressklipp vi funnit. Vi har också tagit del av ett projekt på Högskolan i Kalmar (Havung & Karlsudd, 1992) och tidskrifter utgivna av föreningen Det manliga nätverket (1992).

Artiklarna vi redovisar i detta kapitel är dels demm vi själva stött på i vårt tidningsläsande och dels dem vi fått av vänner och bekanta som känt till vårt ämnesval. De flesta artiklarna är således publicerade under det första 9 månaderna 1997. Undantag från detta är de artiklar som vi nått via artikelsökningen på datorerna i Lärarhögskolans bibliotek. Artiklarna i detta kapitel är sorterade ämnesvis efter tidigare i detta arbete redovisade huvudlinjer.
 

Allt färre manliga lärare

• Den manlige läraren är en utrotningshotad art om utvecklingen fortsätter som den gjort under de senaste tio åren tror Leonardz (1997) i Svenska Dagbladet. Hon redovisar statistik från SCB (1997) och redogör för hur högskolan i Norrköping försöker vända trenden med allt färre manliga studerande genom att låta "ett underrepresenterat kön" vara en merit vid antagningen.

• Högskolan i Norrköping kommer att, som enda lärarutbildning i landet, intervjua blivande studenter för att se om de är lämpliga (Zobel, 1997). Syftet är att väga in de speciella meriter som de få sökande männen kan ha. Andra grupper som man också vill främja är sökande med invandrarbakgrund och yrkeslivserfarenhet. Den i artikeln, i Folkbladet i Norrköping, intervjuade Elisabeth Ahlstrand säger att det ändå inte kommer att bli så att man tar in män med sämre meriter än de sökande kvinnorna.

• I tidningen Amos diskuterar (Blank & Palmqvist, 1997) högskolornas möjlighet att bryta könsmönstret i utbildningarna. De tycker att statsmakterna å ena sidan ställer krav på högskolorna med ambitiösa styrdokument medan de å andra sidan inte tillåter högskolorna att vidta extraordinära åtgärder som särbehandling eller könskvotering.

• Att de allt färre männen i skolan gör att det blir ännu mindre attraktivt att bli lärare, som en "ond cirkel" menar Björnström (1997) i Svenska Dagbladet Inte ens IT-utbyggnaden i skolan som många tror ska attrahera män att söka sig dit tror han på. "Varför skulle dataintresserade män söka sig till skolan när de kan få dubbelt så hög lön som ingenjörer. Björnström redovisar den låga lönen och bristen på karriärmöjligheter som de främsta skälen till männens flykt från skolan.
• På fem år har över 3800 manliga lärare försvunnit från de svenska klassrummen, skriver Sjökvist (1997) i Dagens Nyheter. Hon beskriver bristen på manliga lärare som ett lika stort samhällsproblem som bristen på kvinnliga tekniker och tycker att det satsats mycket på att få kvinnor att välja tekniska utbildningar och nästan inget på att få män att utbilda sig till lärare.

• Femininiseringen eller om man så vill demaskuliniseringen av läraryrket fortsätter skriver Edlund, U. (1997) i Lärarnas Tidning. Han berättar att på Lärarhögskolans i Stockholm utbildning av 1-7 lärare har andelen män minskat från 15% till 8% på tre år. En intervjuad elev, Per Larsson anger orsaken till att det är osäkert om han tänker jobba som lärare när hans utbildning är klar: "Det är för mycket kärringsnack!"

• Lars Jakobsson hoppade av jobbet som mellanstadielärare för att det var för mycket "tjejsnack" i skolan, skriver Mardell (1997) i Aftonbladet. Den intervjuade Lars Jakobsson säger också att han saknade manliga kollegor att prata med på rasterna.

• En annan lärare som hoppat av skriver Petersson (1997) om i Dagens Nyheter. Läraren han intervjuat heter Tommy Thunström. Han har hoppat av sitt yrke som 1-7 lärare redan efter sju månader i en sexa. Han jobbar numera som steward på Transwede. Orsakerna till sitt avhopp anger Tommy Thunström vara: dålig gemensamhetskänsla med sina kollegor och att han vantrivdes med att "ta hem jobbet" på kvällar och helger.

Skolans status

• Skolans status i samhället har sjunkit och därmed även läraryrkets status. Detta har av många debattörer ansetts som en av huvudorsakerna att männen flyr läraryrket ( Leonardz, 1997; Björnström, 1997). Även skolminster Ylva Johansson (1997) konstaterar i en debattartikel i Dagens Nyheter att lärarrollen måste stärkas och skolans status måste höjas. Regeringen skall satsa 50 miljoner på lärarna. Ylva Johansson skriver också att lärarnas utvecklingsmöjligheter är för få. Även detta har andra debattörer (Björnström, 1997; Sjökvist, 1997) angivet som en orsak till den manliga flykten.

Sexuella övergrepp

• När det privata dagisföretaget Pysslingen föreslog att män inte skulle få jobba ensamma med barn väckte det en hel del debatt. I Aftonbladet intervjuar Söderhjelm (1996) tre mycket upprörda män som sammanlagt jobbat över 40 år i barnomsorgen. De undrar ironiskt om man verkligen kan låta pappor få vara barnlediga och om man kan tillåta manliga lärare. En av de intervjuade säger:

• Pysslingens VD Johan Göterfelt försvarade sig i en artikel av Nord (1996) i Svenska Dagbladet. Göterfeldt säger i artikeln:

• Brittish Airways låter inte barn som reser ensamma sitta bredvid män skriver Mattsson (1996) i Aftonbladet. Hon tycker att samhället drabbats av ett vad hon kallar "pedofil-virus" där alla män framstår som pedofiler tills motsatsen bevisats. Hon undrar också i artikeln var männens ilska över denna utveckling finns.

• I Göteborgsposten berättar Flemberg-Alcala (1996) om en pappa som gick på skogspromenad med sina barn. En kvinna ser dem och anmäler till polisen vad hon misstänker är en pedofil. När polisen kommer till platsen kräver de att mannen skall styrka att barnen är hans. Detta sker genom att mannen, barnen och polisen åker till mannens hem där han får visa fotografier på barnen. Polisen ställer sig efteråt oförstående till att mannen kan ha känt sig kränkt.

• I Metro (1997a) läser vi att regeringen tillsatt en utredare med uppdraget att ta reda på om lämplighetskontroller är möjliga att genomföra i skola och barnomsorg. Skolminister Ylva Johansson säger i artikeln att avsikten är att stärka barns och ungdomars skydd mot sexuella övergrepp från lärare.

• I Aftonbladet skriver Fallenius (1997) att föräldrar och som lämnar sina barn till skola och barnomsorg måste kunna känna sig trygga.
• Orsaken till misstankar om sexuella övergrepp, riktade mot män i barnomsorg och skola har en tragisk bakgrund - sådana övergrepp sker verkligen. I september 1997 avslöjades att en man, anställd på ett privat dagis i Karlstad hade förgripit sig på åtminstone 7 barn (Lindström, 1997). Detta faktum fick debatten kring män i barnomsorg och skola att starta på nytt. För de 14 manliga anställda i barnomsorgen i Karlstad blir arbetet tyngre och de känner av skvaller om och mot dem ( Falkkloo, 1997). Barn och ungdomsförvaltningen i Karlstad kallade samman dem till ett hjälpmöte. Dessa män känner av skvallret och folks fundering om varför de jobbar i ett sånt dåligt betalt kvinnojobb. "Det måste finnas en annan orsak" (a.a.).

Pojkar utan manliga förebilder

• "Det är inget fel på de feministiska medelklasskvinnor som befolkar skolorna, men det blir väldigt ensidigt med bara sådana förebilder", säger Anders Carlberg i en artikel av Lööv (1996) i Skolledaren. I artikeln talar Anders Carlberg om problematiken kring de pojkar som han varit med om att ta hand om vid Fryshuset i Stockholm. En manlig vuxen med arbetarbakgrund gör att de här pojkarna känner att de har någon av sin egen sort att ty sig till i skolan. Anders Carlberg menar också, i artikeln, att man måste bejaka pojkarnas aggressiva energi och se den som en tillgång.

• I Hallonbergsskolan finns en nybildad mansgrupp som bland annat har till uppgift att göra sig själv till manliga förbilder och svara på pojkarnas frågor. Männen i gruppen planerar också att genomföra ett sommarläger för stökiga tonårspojkar (Sundin, 1997). Mansgruppen vill också stödja blyga och tysta pojkars behov och uppmärksamma invandrarpojkars speciella behov.

I Lärarnas tidning länkar Apri (1995) samman Nordahls (1994) åsikter med de som Anders Carlberg framför (se ovan ). Carlberg förslog i en refererad debatt att man ska könskvotera lärarut-bildningen 50-50.

• En sångbok för barn med titeln "Pojkaktig sångbok"har givits ut av ett par manliga fritidspedagoger. (Ahlbeck, 1997). De menar att det gulliga har fått råda alltför länge och att sångtexterna är lite okvinnliga. Dessutom ser de boken som ett inlägg i debatten om manligt och kvinnligt i skolan.

• Att den stora majoriteten av kriminella män kommer från uppbrutna hem skriver Klemen (1996) i Manliga Nätverket där han refererar ett tal av Ann-Britt Grünewald. I talet säger Grünewald också:

• Biologismen beskrivs och kritiseras av Arrhenius (1997 a – d). Hon ifrågasätter att vi styrs av våra gener och att man kan förklara manligt och kvinnligt beteende med biologi (Arrhenius, 1997a). Hon påstår att det finns paralleller mellan dagens biologiska förklaringar av de olika könens olika beteenden och historiens förklaringar till kvinnans lägre intelligens och olämplighet för boklig bildning. (Arrhenius, 1997c). Biologismen och delar av genforskningen försöker förklara allt med den genetiska koden från manlig trolöshet och kvinnlig blyghet till läktarvåld, våldtäkt och lojalitet (Arrhenius, 1997a). Arrhenius är kritisk mot biologismen och skriver:
 

Detta sätt att klumpa ihop och blanda samman helt olika typer av beteenden ger biologismens   förklaringaren   påfallande grumlighet som är motsatsen till vad en vetenskaplig analys borde vara ( a.a. sid 5).

• Bojs (1997) beskriver med mycket mer positiva ordalag det stora genforskningsprojektet HUGO ( se ovan). Hon menar att projektet nästan varje vecka ger svar på nya frågor och möjlighet att utveckla medicin och bot för nya mänskliga problem. Bland de saker hon i sin artikel räknar upp, som ev möjliga att påverka med genteknik, finns så olika saker som: schitzofreni, dyslexi, homosexualitet och sjukligt spännings-behov.

• Robért, läkare, jungiansk psykoanalytiker, författare och filmmakare, porträtteras i Dagens Nyheter av Edlund, B.(1997). Robért har fått mycket kritik för sina biologistiska åsikter som hon framfört i böcker och filmer. Mycket av kritiken mot henne är osaklig menar Robért och bygger på att hennes kritiker egentligen inte förstått vad hon försökt säga:

Manligt – kvinnligt

• Manliga och kvinnliga lärare lever i två olika världar hävdar Lundgren (1980) i en artikel i Skolvärlden. I artikeln skildras hur olika män och kvinnor behandlas i skolan.
• Att rektorer mitt i en diskussion komplimenterar sin kvinnliga lärare för hur snygg hon är i håret.
• Att rektorer får önskemål om manliga lärare från föräldrar.
• Att kvinnor har lärarjobbet som deltidsjobb för att hinna med hemmet medan männen har det som heltidsjobb
• Att kvinnliga lärare blir mera provocerade av tonårsbarns frigörelseprocess eftersom de får ta "morsans" roll.
• Att kvinnliga lärare mycket oftare bearbetar relationsproblem än männen.

• Genom att undervisa pojkar och flickor i skilda grupper har det noterats att alla barnen mår bättre och sedan fungerar bättre tillsammans. (Östberg, 1997) Försöket har pågått under 8 år i Hjallis förskola på Island. De menar att flickorna får ett förstärkt stöd i individträning och att pojkarna slipper förnedrande utskällningar i flickors sällskap. Margrét Pala Olafsdottir som drivit projektet i Hallis förskola säger i artikeln:

• Män och kvinnor missförstår varandra eftersom de är uppfostrade i två olika kulturer. Dessutom gäller olika spelregler i den manliga och den kvinnliga världen. (Helmersson, 1997) Skillnaderna mellan könen är beroende av både arv och miljö. Trots att alla individer är unika då finns det vissa särdrag som är vanligare hos kvinnor, respektive män.

• Telia har fällts för annonsen med texten. "Det är en svår konst att köra bil och prata i mobiltelefon – i synnerhet för män." (Nordh, 1997) . Annonsen är könsdiskriminerande mot män anser näringslivets etiska råd. Telia menar att man använt humor för att nå ut med ett budskap.

• Män och kvinnor har olika språkliga strategier för att lösa problem. Det finns redovisat i litteraturen (Badinter, 1994; Gray, 1994; Kipnis, 1993; Robert & Uvnäs-Moberg,1995) och dyker då och då upp i tidningsartiklar. I en artikel i Dagens Nyheter (Kåll, 1997) intervjuas riksrevisionsverkets kvinnliga chef om sitt jobb och om kvinnligt - manligt i yrkeslivet. I artikeln citeras en skrift från statliga utvecklingsverket:

• I en artikel i Norrköpings Tidningar refererar ( Sallnäs, 1997) ett tal av Mona Sahlin. Hon säger:

• Det är bättre med arbetsplatser med både kvinnor och män än enkönade arbetsplatser. Konkurrens och jargong minskar. Dessutom behövs personer av samma kön att umgås med på arbetsplatsen ( Ruhde, 1995).

• I Metro (1997b) berättas om en undersökning gjord vid Linköpings universitet av Gunnel Hensing. Undersökningen handlade om hur människor som jobbar i yrken med ojämn könsfördelning mår. Det visar sig enligt artikeln att män i kvinnodominerade yrken och kvinnor i mansdominerade yrken är betydligt oftare sjukskrivna än personer som jobbar på arbetsplatser med jämn könsfördelning.

• Ju fler kvinnor det finns i en yrkeskår desto sämre status får yrket och desto färre män lockas av det yrket. Det är en slutsats som vi drar av en artikel i Dagens Nyheter (Keller, 1997). Där handlar det inte om läraryrket som redan är helt kvinnodominerat utan om läkaryrket som är på väg mot att bli ett lågstatus- och kvinnoyrke.

Jämställdhetsprojekt vid Högskolan i Kalmar
 
 

"Kan MAN göra det mer MAN-likt" är titeln på slutrapporten från ett jämställdhetsprojekt vid Högskolan i Kalmar ( Havung & Karlsudd, 1992). Projektets innehöll en 5-poängskurs med titeln "Mäns pedagogiska profession i utbildning och omsorg". Kursens mål var att belysa , definiera och ge utrymme för den manliga kulturen. De menar att den manliga kulturen i omsorg och skola får stå tillbaka eftersom den övervägande delen av pedagogerna är kvinnor. Kursen pågick i fem veckor och innehöll litteraturseminarier, föreläsningar, diskussioner och projektarbeten. I dessa belystes mannens situation och betydelse som manlig pedagog i skola och barnomsorg. I slutdiskussionen i rapporten skriver man:
 
 

Det manliga Nätverket bildades av män i Rädda Barnens styrelse 1993. Man arrangerar seminarier, studiecirklar och debatter. Dessutom ger man ut en tidskrift som heter Manliga Nätverket. Från tidskriften Manliga Nätverket kommer dessa två klipp:
 
 

• Det är rädslan för att inte vara en "riktig" man eller att inte accepteras i de manliga strukturerna som håller männen tillbaka i deras reaktion mot schabloner om kvinnor och män. Denna rädsla resulterar ofta i att vi inte vågar visa oss som vi egentligen är (Gustafsson, 1996).

• "Var finns alla goda manliga förebilder i samhället?" undrar Engbom (1997). Han refererar till bristen på män i barnomsorgen och skolan. Pojkarna utan fäder måste söka sig förebilder någonstans skriver han och fortsätter:

• Plattformen för det Manliga nätverket (1992) har följande utseende:

• VI VILL visa att även männen tar ansvar, säger ifrån och agerar mot övergrepp.
• VI VILL verka för att kvinnor och barn inte utsätts för manligt våld.
• VI VILL ingripa eller kalla på hjälp om vi blir vittne till övergrepp.
• VI VILL bidra till förståelsen av våldshändelser och att ta reda på varför de inträffar.
• VI VILL stödja män att ta sitt ansvar som pappor. Att vara den manliga förebilden för barnen, att utnyttja vår pappaledighet och umgängesrätt.
• VI VILL arbeta för att män, kvinnor och barn skall kunna leva i gemenskap.
• VI VILL inspirera pojkar och män att fundera över vad som är manligt och mänskligt.

VI VILL att män skall vara modiga, aktiva, känsliga, starka samt öppna för att visa sårbarhet och beroende.
 

  Tillbaka till innehållsförteckningen
 

  Tillbaka till hemsidan
 

   Till nästa kapitel: Internationell utblick