Styrdokument

Inledande ord

 

Arbetet i skolan styrs av lagar och förordningar. På det nationella planet finns skollagen och läroplanerna (Skolverket, 1996) och på det lokala planet finns de kommunala skolplanerna och målsättningsdokumenten. Skolan åläggs  i lagar och planer på alla nivåer att arbeta för jämlikhet mellan könen. Skollagen betonar det som särskilt viktigt att verka för jämlikhet mellan könen.

 

Nationella styrdokument

Skollagen

 

Portalparagrafen i Skollagen 1 kap. 2§ :

 

  Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön,

                         geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska

                         förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det

                         offentliga skolväsendet för barn och ungdom. /.../

                         Särskilt skall den som verkar inom skolan

                         1. främja jämställdhet mellan könen samt

                         2. bemöda sig om att hindra varje försök från

                         elever att utsätta andra för kränkande behandling

                         (SFS 1995:884).

 

Läroplanen

 

                         Den gemensamma värdegrunden i

                         läroplanerna (LpO 94 sid 14)

                          Skolan har en viktig uppgift när

                         det gäller att förmedla och hos eleverna förankra

                         de värden som vårt samhällsliv vilar på.

                         Människolivets okränkbarhet, individens frihet och

                         integritet, alla människors lika värde, jämställdhet

                         mellan kvinnor och män samt solidaritet med

                         svaga och utsatta är de värden som skolan skall

                         gestalta och förmedla.

 

                         Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet

                         (Lpo 94 sid 15)

                         Skolan skall aktivt och medvetet

                         främja kvinnors och mäns lika rätt och

                         möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar

                         bemöts och bedöms i skolan, och de krav och

                         förväntningar som ställs på dem, bidrar till att

                         forma vad som är kvinnligt och manligt. Skolan

                         har ett ansvar för att motverka traditionella

                         könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna

                         att pröva och utveckla sin förmåga och sina

                         intressen oberoende av könstillhörighet.

 

                         Kursplaner för grundskolan (sid 43)

                          Mål för åk 9 i samhällskunskap:

                          Eleverna skall kunna reflektera över människors

                          livsmönster och hur dessa skiftar utifrån t.ex. kön

                          samt social och kulturell bakgrund.

 

 

Lokala styrdokument

Två exempel

Vi har hämtat två lokala skolplaner via Internet, Södertäljes (Södertälje kommun, 1997),  och Borås (Borås kommun, 1996). De får vara exempel på vad som står om jämställdhet i de lokala skolplanerna. Bägge planerna tar upp vikten av:

Man påpekar i bägge kommunernas planer att jämlikhet är en kunskapsfråga. Det blir därmed logiskt att det är skolans sak att undervisa i denna fråga. I Södertäljes plan påpekas dessutom vikten av att inte behandla pojkar och flickor lika utan på det sätt som gagnar dem bäst. Här finns en parallell till diskussionen om pojkpedagogik (Norddahl, 1994; Kryger, 1991) och flickpedagogik (Helmadotter, 1989) .

Södertälje

I Södertäljes skolplan (Södertälje kommun, 1997), kapitel 1:3, som heter Jämställdhet, står det så här:

 

Jämställdhet är en pedagogisk fråga och ett kunskapsområde samt en del av skolans värdegrund. Som värdegrund ska jämställdhet vara synlig i undervisningen och i skolans organisation. Skolan bör till exempel eftersträva en jämn könsfördelning när det gäller personalen.

Jämställdhet handlar om rättvisa mellan könen. Men skolans verksamhet får inte vara könsneutral, det vill säga behandla pojkar och flickor lika. Den enskilde läraren måste ha en medvetenhet och en kunskap om könstillhörighetens betydelse i olika sammanhang.  Det är således viktigt att de som arbetar i skolan har en hög kompetens när det gäller jämställdhets-frågor.

Lärarna måste i sin undervisning utgå från frågor och perspektiv som intresserar både flickor och pojkar och som anknyter till deras ofta olika erfarenheter.  Undervisningen i skolan måste alltid utgå från elevernas egna förutsättningar. Men den måste också kompensera för och komplettera med sådant som ger nyfikenhet på otraditionella möjligheter.

Ungdomarna måste stimuleras att söka utbildningar och yrken på ett icke könsbundet sätt. Forskning har visat att flickor och pojkar har olika inlärningsstrategier. Undervisnings-situationen måste därför förändras så att flickor och pojkar ges samma utrymme och de olika sätten att lära ges plats i skolan.

Syfte

Skolans arbete ska ta tillvara både flickors och pojkars sätt att lära för att ge varje elev möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

 

Borås

Borås kommun har skrivit en plan som heter: Barnomsorg och skola  - en pedagogisk plan från förskola till komvux (Borås kommun, 1996). Så här skriver de om jämställdhet:

 

Förskolan och skolan ska arbeta med jämställdhet och skapa likvärdiga utvecklings-möjligheter för pojkar och flickor. Därigenom ska skolan verka för att bryta traditionella könsrollsmönster.

 

Jämställdhetsarbetet är en kunskapsfråga i vid bemärkelse.

Förskolan och skolan ska:

· präglas av medvetenhet om jämställdhetsfrågor

· verka för en jämnare könsfördelning

· arbeta med information och opinionsbildning

· stödja både flickor och pojkar att välja otraditionella   utbildningar.