Metod och genomförande


Inledande ord



De delar vi presenterar i detta arbete är


Val av metod



Vi har valt att arbeta efter en kvalitativ metod. Denna metod inriktar sig på de språkliga aspekterna i materialet. Vårt problemområde handlar således om att förstå vilka villkor män arbetar under i svensk grundskola. Detta sker främst genom att klarlägga och tolka upplevelser av våra mäns vardag. Därför väljer vi en kvalitativ intervjumetod. Huvudskälet till detta val är att vi söker erfarenhets - och upplevelsemässiga aspekter som vi inte anser att vi kan fånga i exempelvis en enkätundersökning. Den information som den kvantitativa metoden ger är förvisso mer exakt men kan enbart skrapa på ytan, enligt vår åsikt. Vi kan inte heller likt det positivistiska synsättet förhålla oss enbart neutrala och objektiva inför forskningsobjekten. Persson (1995) formulerar det så här:
 
 

Forskningens uppgift är inte att avbilda verkligheten utan att tolka, klarlägga och problematisera den upplevda verkligheten och argumentera för att framkomna påståenden håller för en närmare granskning ( a.a. sid 61).
 
  I den hermeneutiska forskningstraditionen förespråkas inlevelse och en "inifrån-förståelse" av människors olika perspektiv och synsätt istället för observation utifrån. Den arbetar utifrån en egen förförståelse av forskningsobjektet som för vår del handlar om hur situationen är att vara manlig lärare i grundskolan. Detta gör att vi i våra frågor kan gå ett steg längre och ställa följdfrågor som kan ge värdefull kunskap i vår undersökning. Helldin (1990) refererar till annan forskning om kvalitativa studier och menar att:
 
  Följdfrågor kan ge möjlighet att klargöra sammanhang och testa hypoteser.//...(det) ställs alltså ofta för få följdfrågor. Detta kan ge problem vid meningsformuleringen – resultat-beskrivningen. I stället bör forskaren med sina frågor underbygga intervjupersonens utveckling av sitt resonemang, forskaren bör hjälpa honom att precisera sig etc

(a.a. sid 44, sid 45).
 
 

 Även i bearbetningen av intervjumaterialet har vi nytta av vår egen förförståelse. På detta sätt kan vi både sätta oss in i de intervjuades situation och utifrån en objektiv betraktares position förstå de manliga lärarnas upplevelser bättre. Det kan uttryckas som:
 
  Helhet och del, subjekt och objekt, forskarens förförståelse, perspektivförskjutningarna i pendlingen, allt detta utgör en helhet som lever och utvecklas. Ofta kallas detta för den Hermeneutiska spiralen. (Patel & Davidson 1994, sid. 27).
 
  Kan vi vara objektiva i detta arbete? Ja, säger Giorgi (1985 i Helldin 1990). Han menar att objektiviteten ligger i att vara trogen de uttalanden som de intervjuade gjort. Det är dessa uttalanden som bildar underlag för vår senare tolkning och definiering av olika fenomen. För detta arbete behöver vi sortera uttalanden efter särskilda kriterier. I vårt fall gällde det att finna uttalanden som i texten berättar eller beskriver några skäl till att arbeta kvar som lärare. Detta arbete har till uppgift att tolka lärares upplevelser av sin vardag. Här är det alltså vår tolkning som avgör var dessa uttalanden hamnar. För vår del var vi intresserade av olika faktorer som kunde beskriva upplevelser och villkor för dessa lärare. Dessa situationer och villkor kan skapa förståelse om vad som ligger bakom deras val att arbeta som lärare. I detta arbete ligger också frågan huruvida den egna subjektiviteten styr detta arbete. I sökandet efter upplevelser eller fenomen som förklarar deras val menar Helldin (1990) att sökandet efter fenomenets "essens" är ett sätt att komma åt den "objektiva" kunskapen. Processen kallas för reduktion och:
 
  ....i högre grad är en fråga om en laborativ verksamhet med det empiriska materialet, mera en fråga om "medveten reflexion" och ifrågasättande av erfarenhet än att söka universaliteten. // Giorgis fenomenologiskt inspirerade metod går ut på att finna återkommande centrala och gemensamma upplevelsetemata hos flera personer som fått uttrycka sin mening om ett visst fenomen (a.a. sid 55).
 
  Vi anser att vi på detta sätt kan finna "essensen" i olika fenomen med hjälp av vår egen erfarenhet kopplad till forskning och debatt. Ur ett fenomenologiskt perspektiv finns inte en sanning om verkligheten. För varje individ finns en speciell verklighet, där forskaren har till uppgift att fånga meningen och innebörden i olika fenomen. Sanning är: "den fullständiga överensstämmelsen mellan det uppfattade och det givna". Upplevelsen kallas för evidensupplevelse eller intuition (Bergman & Törnvall, 1992, sid 22).
 
 

Ambjörnsson (1996) beskriver Meads tankar om samspelet mellan subjektiva verkligheten och samspelet med omgivningen så här:
 
 

Mig är andras tankar och idéer och i sista hand det samhälle i vilka dessa uppstått. Jag är det som inte är andras tankar, och medvetandet uppstår i ett oavbrutet fört samtal mellan jag och mig. Poängen med en sådan här modell är att den beskriver individen som en mötesplats mellan det speciella och det universella (a.a. sid 11).
 
  I var och en av de här männen har vi mött både det speciella och det universella. Vi har även kunnat möta våra erfarenheter och fått dem speglade via våra mäns erfarenheter.
 
 

Historik och statistik

 

Via litteratur, dagspress, skolverket och SCB har vi samlat in data. Vi visar i text, tabeller och diagram hur andelen manliga lärare i skolan förändrats från folkskolans start fram till nuläget och hur trenden ser ut i lärarutbildningen.

Intervjuer

Valet av män

Vi sökte män i grundskolan som har flerårig erfarenhet som lärare. Männen vi sökte fick inte ha bytt ut undervisningen mot skolledaruppdrag. Vi sökte efter representanter från alla stadier. För låg- och mellanstadiet hade vi inga förbehåll. På högstadiet däremot ville vi välja män som inte hade typiskt manliga ämnen, som t.ex. teknik eller träslöjd. Detta sätt kan betecknas som ett strategiskt urval (Trost 1993). Det innebär att man väljer ut ett antal variabler eller karakteristika som är av betydelse. I vårt fall innebär detta att vi valt två variabler att utgå från. Männen ska representera alla grundskolans stadier och de skall ha flerårig erfarenhet av yrket. De flesta män har arbetat fler än tio år som lärare. Männen vi tillfrågade fanns i våra respektive hemstäder. Valet av män har skett slumpvis på så sätt att vi tillfrågat de lärare som finns tillhanda i skolor i vår hemkommun eller att vi fått tips av kollegor om män som uppfyller våra kriterier. I urvalet kan det finnas en risk att vi omedvetet eller medvetet styrt vårt val av män som vi ansåg passa våra syften. Risker finns också att vi förlorar vår distans till forskningsobjektet, då åtminstone en av oss känner till och träffat några av dessa män. En annan risk är att vi bara fått tips om lärare som räknas som lyckade och väletablerade i sin kommuns skolvärld. Dessa risker har vi varit medvetna om. Vi kan heller inte påstå att urvalet är i statistisk mening representativt för den manlige läraren. Detta är inte heller nödvändigt i kvalitativa studier (a.a.). Det är däremot intressant att finna olika aspekter från olika grupper av lärare. Därför valde vi slutligen sex män: två lågstadielärare, två mellanstadielärare och två högstadielärare. Dessa män arbetar i skolor i en större mellansvensk stad och i en kranskommun till Stockholm.

Intervjun

Intervjuformen är som vi nämnt förut kvalitativ. Detta innebär friheten att inte ha i förväg uppgjorda frågor. Däremot konstruerade vi en sk frågeguide som innehöll en lista på frågeområden som vi tänkte ta upp med den intervjuade (se bilaga 1 sid. 103). Detta fick alla män ta del av innan intervjun genomfördes. Inför dessa intervjuer hade vi läst en mängd litteratur och forskning som rymdes inom manligt och kvinnligt och specifikt könsrollsperspektivet inom skolan. Detta gjorde att vi var väl förtrogna med frågeställningen vid intervjutillfället och kunde hålla oss fria inför frågeguiden, ställa följdfrågor och sidofrågor när det kändes motiverat. Vid själva intervjutillfället var vi alltid båda två närvarande. Vi växlade från fall till fall vem av oss som skulle leda intervjun. Exempelvis valde vi den av oss som inte hade haft tidigare kontakt med den intervjuade läraren att leda intervjun. Det kan finnas en risk att vi inom områden som könsroller och föreställningar om dessa ser verkligheten genom våra manliga "glasögon", färgade av för män allmänt accepterade föreställningar. Vissa begrepp tar vi för givna utan att ifrågasätta innebörden av dem. Detta kallas för en ideologisk kod (Trost, 1993). För att undvika denna begränsning skulle det eventuellt varit bättre med en kvinnlig och en manlig intervjuare

Några etiska påpekanden

Det finns alltid en risk i samband med intervjuer att uppgifter som framkommer kan identifieras med den person som intervjuas. Detta kan förhindras genom att dels understryka vikten av den tystnadsplikt som gäller för forskaren och dels att man i det material som slutligen presenteras avidentifiera de uppgifter som presenteras i texten. Vi vill därför inte tala om i vilka skolor dessa män verkar eller ange andra personliga uppgifter.

Inspelning och utskrift av intervjuerna

Vi har valt att spela in alla våra intervjuer och göra utskrifter av hela dessa. Detta beror på att ingen av oss har någon vana att anteckna fortlöpande och att vi behövde vara koncentrerade på frågor och följdfrågor. Fördelen med att spela in hela intervjun är att alla tankepauser och tonlägen kommer fram. Detta har betydelse för vår senare bearbetning när vi ska tolka betydelsen av speciella uttalanden. Många människor kan naturligtvis känna sig besvärade av att bli inspelade och inte våga uttrycka alla sina känslor. Tekniska svårigheter som dålig ljudkvalitet eller bandspelare som inte fungerar är naturligtvis mycket irriterande för både intervjuaren och den intervjuade. Vi hade inte dessa bekymmer och kände inte heller att bandspelaren begränsade informationen som våra män delgav oss. En annan nackdel är också att arbetet med att skriva ut alla intervjuer tar lång tid. Våra intervjuer bestod, i utskrivet skick, av ca 80 tättskrivna A4 -sidor. Detta arbete utförde vi själva. Själva skrivandet var mycket viktigt i den process som gjorde att vi fick god kännedom om hela materialet. Detta är en central tanke med den kvalitativa metoden.
 
 

Minnet är en viktig ingrediens vid tolkning och analys. Aldrig så noggranna bandinspelningar, anteckningar och/eller utskrifter kan helt ersätta de intryck man får vi själva intervjun, ej heller det man ser och hör eller "läser mellan raderna ( Trost, 1993, sid 29).

 
 
 

 Vid utskriften har vi valt att skriva allt som sägs, med tankepauser eller suckar markerade. Däremot använder vi inte talspråk utan skriver talspråket i skriftspråksform. Alla våra män erbjöds att läsa sin utskrivna intervju.

Bearbetning av materialet

Efter att ha skrivit ut alla intervjuer och läst igenom dessa ett flertal gånger började ett mönster skönjas. Vi såg vissa delar i männens berättelser som väsentliga för deras medvetna eller omedvetna val att fortfarande arbeta som lärare i grundskolan. Vi benämnde dessa delar under följande rubriker:
 
 

  1. Bakgrund - familj, engagemang i ungdomsåren ex. barnintresse, egen skoltid
  2. Yrkesvalet - orsaker att välja lärarutbildning
  3. Att vara man och lärare - beskrivning av sig själv i yrket
  4. Förväntningar som man - känner utifrån kommande krav och/eller förväntningar
  5. Fördomar och misstankar - negativa förväntningar eller rykten
  6. Skillnader och likheter mellan könen - upplevelser av lika eller olika sätt att verka som manlig eller kvinnlig lärare.
  7. Vad är viktigt i läraryrket- beskrivningar av olika delar av arbetet i klassrummet, med kollegor, höjdpunkter, jämställdhet, arbetskamrater

För att ha en bättre överblick klippte vi ut uttalanden i varje intervju som passade in under varje kategori. Dessutom "tvättade" vi uttalandet genom att skala av ord och uttryck som inte hade betydelse för vårt ämne. Detta arbete utfördes i ordbehandlingsprogrammet Word. Därigenom fick vi en bättre överblick i materialet för vårt analysarbete. Från ca 80 sidor krympte materialet till 21 sidor. I analysarbetet har vi jämfört de intervjuade männens uttalande sinsemellan för att finna några mönster och därtill jämfört dessa med forskningsresultat som vi funnit i vår litteraturgenomgång. Resultaten sätter vi också i relation till våra egna erfarenheter av att vara manliga lärare i grundskolan. Genomläsningen av materialet var viktig i sökandet efter kategorier eller informationer som kunde tyckas motsägelsefulla.

Våra män

Basen för detta arbete är sex intervjuer med sex män tjänstgörande i den svenska grundskolan.

Vi har valt att benämna dem "våra män" i detta arbete. Vi vill kunna tala om männen i skolan och därmed mena alla de män som arbetar i skolan utan att läsaren ska förväxla det med de män vi intervjuat. Benämningen "våra män" implicerar inte något nära kollege- eller släktskapsförhållande mellan oss och de män vi intervjuat.

Referenslistan

I vårt arbete förekommer en mängd referenser. De härrör sig från litteratur, press och internet (sk. websidor). Vi har valt att placera alla referenser till litteratur i Referenslistan och alla tidningsartiklar och websidor i Övriga referenser.  (  till referenslistan )