Internationell
utblick
Inledande
ord
De manliga lärarnas ringa antal och feminiseringen av läraryrket
är ett internationellt diskussionsämne. Europafackets kommitté
för utbildningsfrågor, ETUCE, har en arbetsgrupp pågående
om "Feminisation of the teaching proffession". Gruppen väntas
föreslå EU att anslå medel för mer forskning i detta
ämne. (Edlund, U. 1997). Gruppens devis är: "No quality without
equality" Vi har sök runt om i världen både i litteraturen
och via Internet. Överallt har vi mött i stort sett samma frågor.
Det är förutom de manliga lärarnas flykt: skolans allt lägre
status, pojkar utan manliga förebilder, pojkpedagogik, jämlikhet
och misstankar om sexuella övergrepp. I detta kapitel redovisar vi
resultatet av vårt sökande via Internet. Våra fynd i utländsk
litteratur t.ex. Doing womans work, (Williams red: 1993) och Ligeværd
- Mangfoldighed. Om ligestillning i Skolen (Pedersen G & Riesby
K red: 1991) redovisas tillsammans i kapitlet: Litteraturgenomgång.
Metod
Via Internet och sökprogrammen "Lycos" och "Alta Vista" letade
vi bland alla "web-sidor".
Sökorden vi använde var: lärare, male, man,
manhood, menn, män, teacher, skola och school.
Vårt sökande begränsas av att vi enbart läst sidor
på skandinaviska språk och engelska och dels av vårt
urval av sökord. Med bättre kunskaper i franska och spanska hade
vi kanske kunnat nå andra resultat. Här presenteras ett urval
av länder och artiklar i bokstavsordning efter ursprungsland. Adresserna
till de olika internetsidorna finns i referenslistan.
Från
andra länder
Australien
I en artikel med titeln: Schools failing boys (1997) redovisas undersökningar
av pojkars skolresultat i New South Wales och på Tasmanien. Dessa
har visat på dåliga resultat i basämnen som t.ex engelska:
Their results in key subjects such as English and the
humanities are very poor. Their development in basic areas such as reading
and writing is far from satisfactory. Educators are well aware that boys´
literacy results are poor (a.a.).
Man förordar i samma artikel införandet av "boys-progam" i skolorna.
Dessa program ska hjälpa pojkarna att hitta sin manliga identitet
och ge dem undervisning på ett för pojkar anpassat sätt.
Han konstaterar till slut i artikeln: "Men and male teachers will need
to bee heavily involved."(a.a.). I " Gender Menders FLUNK" debatterar (Vogel
1996) ett jämställdhetsdokument, "Gender Equity Strategy", utformat
av skoldepartementet i New South Wales. Peter Vogel är kritisk mot
mycket i dokumentet. Bland annat menar han att dessa dokument inte trycker
tillräckligt på att både pojkar och flickor förlorar
på dålig jämställdhet. Så här uttrycker
han sig:
There is a tendency to see girls as victims and boys
as problems. This is surely unhelpful for girls and boys alike (a.a.).
Vogel (1997) har också skrivit en artikel kallad: "Girl.Friendly/Boy
Friendly. Även denna artikel handlar om pojk-pedagogik, jämställdhet
och frånvaron av män i skolan. Han vill ha mera debatt om detta
och skriver:
We are becoming a society that fears it will never cross
a bridge built by a woman but couldn´t care less that children
may never be taught by a man.
Längre fram i artikeln citerar han en Dr Josephine Milne-Home (respekterad
feminist). Hon har sagt:
Unfortunately education has become a feminised profession.
We need more compassionate and caring men in teaching; the research says
that men tolerate more noise and activity from children. There´s
too much emphasis on sitting still and making pretty pictures.
Även i Australien debatteras frågan om man borde undervisa pojkar
och flickor var för sig. Ofta beskrivs nackdelarna med samundervisning
för flickorna i debatten. Wallace (1996), rektor i Blackfriars Priory
School i Adelaide drar en lans för pojkarnas situation och skriver:
Since the 1970s, boys’ schools have seemed to many parents
an anachronism. First of all there was a rush to co-education. Then came
the claim that girls often did better in girls’ schools - that they were
often disadvantaged in the co-educational environment. There was some empirical
evidence to support this. So the idea quickly got around that if girls
were disadvantaged by co-education, boys must be advantaged. Thus an urban
myth was born: that single-sex schools are better for girls, and co-education
is better for boys. //
First of all, it is not true that a disadvantage for girls
corresponds to an advantage for boys. For example, if the boys are "pushing
out" the girls from math’s or science, they are probably missing out on
music or literature or art. When one part of a community suffers, everyone
suffers (a.a.).
Danmark
I Danmark finns det en omfattande debatt kring mansroller, pojkpedagogik,
jämställdhet etc. Ett debattinlägg av Bonde (1995), filosofie
doktor vid Köpenhamns universitet, förordar idrott och kampkonst
som ett medel att nå pojkarna och hjälpa dem i deras sökande
efter sin mansroll. Så här anser han om fotbollens betydelse:
I fodbold lærer den danske dreng, hvad det vil
sige at være en „rigtig mand" Han lærer at være resultatorientere,
fremadrettet og en god kammerat (a.a.).
Om skolans ritualer och om kroppslig intelligens skriver han så här:
Særligt for de mere ustrukturerede elever, er
det vigtigt, at skolen har faste tryghedsgivende ritualer, som overholdes.
For det andet at den „kropslige intelligens" bør opprioriteres i
form af idræts-, sløjd-, musik- og husgerningstimer(a.a.).
Finland
I Finland finns en jämställdhetsdelegation under social- och
hälsovårdsministeriet. Denna delegation har fyra sektioner varav
en kallas manssektionen. Från Finska manssektionens målsättningsdokument
(1997) är detta citat hämtat:
…. verka för att de manliga förebildersom
erbjuds pojkar och unga män i skolor och massmedia stöder och
uppmuntrar till en mångfacetterad, jämställd och icke våldsam
manlighet samt ansvar och tolerans i allmänhet(a.a.).
Island
Håller det manliga på att försvinna från skolorna?
undrar Karlsson (1996) på Island. Han betonar vikten av manliga förebilder
för pojkarna och tycker att de 25% män som finns kvar i den Isländska
grundskolan är alldeles för få. Lite manlighet i lärarkåren
skulle inte skada menar han:
Öll höfum við eitthvað að eiginleikum
beggja kynja í okkur, karlar eðlilega meira af karlmennskunni.
Gott samspil þarf að vera, stundum þurfum við að
bregðast við af karlmennsku, stundum ekki (a.a.).
Fri översättning av Bolli Eidsson:
"Vi måste ha olika individer i lärarkåren,
gärna lite manliga män och kvinnliga kvinnor, även om vi
män har lite feminint inom oss och tvärt om och ibland skadar
det inte med lite manlighet och tvärt om"
Norge
I Norge förekommer mycket debatt om mansrollen, män på
dagis och män i skolan.
En förening som bildades den 7 januari 1997 heter Menn i bevegelse
(1997). Från deras målsättningsdokument kommer detta citat:
Foreningens mål er å medvirke til at mannsrollen
stilles i søkelyset og at menn selv må ta i et tak for å
få rollen sin "opp å gå".Vi mener at det ikke er noe
stort poeng i å legge skylden på noe eller noen for den situasjonen
vi er i når det gjelder kjønnsrollemønstre, men at
stikkordet er ansvar.Vi vil ikke beskylde kvinnene for vår verden,
ei heller feministene eller de "gamle mannfolka" for at det i dag er behov
for en bred diskusjon om mannsrollen og menns kultur. Det viktigste er
å ta den utfordingen som ligger foran oss og være oss bevisst
at det er ansvaret for framtiden som teller og ikke skylde på fortiden
(a.a.).
En annan norsk förening som har ett verksamhetsfält med anknytning
till vårt arbete är
Menn i barnehagen (1997). Från deras förslag till handlingsplan
kan vi läsa följande motivering till varför det bör
vara fler män på dagis och i skolan:
Korleis vi møter menn og kvinner i barndom og
ungdom, har mykje å seia for dei haldningane og kjønnsrollene
vi tek med oss inn i vaksenlivet og overfører til våre eigne
barn. Barn som møter menneske av båe kjønn i omsorgsroller,
til dømes i barnehage og grunnskule, vil utvikla eit anna syn på
kva kvinner og menn kan gjera, enn barn som berre møter kvinner
i slike roller. Å kunne utvida og styrkja positive sider ved mannsrolla
av i dag, står sentralt. Når menn er meir med i offentleg omsorgsarbeid,
kan det føra til styrking av farsrolla (a.a).
Nya
Zeeland
I en artikel i den Nord Ny Zeeländska tidningen Guardian (1997),
tar den upp problemet med de få männen i undervisningen av små
barn. De citerar där en rapport från The Massey University gjord
av lecturer Sarah Farquhar:
"It seems that the main reason for employers favouring
women teachers is the belief it is not safe and good for children to have
male teachers," Dr Farquhar said. Discrimination towards men needed to
be urgently addressed because it was "damaging to young children, as gender
development takes place under the age of five", She said male teachers
experienced various biases and difficulties which were largely ignored.
"But the situation will not improve until there is positive publicity and
support for men who choose to teach young children" The problems men faced
in a female-dominated profession were largely ignored, she said. Low wages
and status were other reasons for men’s underrepresentation, her report
said (Guardian, 1997).
Artikeln tar också upp problemet med misstankar om sexuella övergrepp:
A report on a Massey University study this week said
men were scared away from early childhood teaching out of fear of being
wrongly accused of sex abuse (Guardian, 1997).
Pakistan
I den Pakistanska provinsen Balochistan är det bristen på
kvinnliga lärare som är det stora problemet. Utan flera kvinnliga
lärare går det inte att utbilda flickorna:
"In the Balochistan Province of Pakistan, the acute
shortage of female teachers has been due, in part, to cultural constraints
against girls going away to attend residential teacher training colleges.
The lack of female teachers is, in turn, an important factor in the low
enrolment (15 percent) of girls in primary schools. Most parents find it
culturally unacceptable to send their daughters to boys’ schools or to
have them taught by male teachers brought in from the city and unknown
to the community" (World Bank, 1997).
Storbritannien
I en artikel med titeln "Male Teachers are Being Driven Away From Primary
Schools" på det brittiska TeachNet Newsletter (1997) uppmärksammans
bristen på manliga lärare. De framlägger också olika
teorier varför män inte vill jobba i skolan:
Male teachers are disappearing from primary schools
in droves. So bad is the problem that the Governments training chief has
warned that there will be no male teachers in primary schools within 15
years. There have been many suggestions as to why young men are turning
their backs on teaching. One such suggestion is that they are scared away
by fears of false child abuse accusations. I personally think that this
is stretching the point a little. Other experts think the problem is more
widespread and linked to gender bias problems, salary levels and the changing
social perception of teaching as a profession (a.a.).
USA
Bland afro-amerikaner i USA är man bekymrad över de få
goda manliga förebilderna och i New York finns ett program startat
för att ge goda modeller (Ascher, 1997):
The first assumption is that African American male students
suffer from a lack of appropriate male models in their neighborhoods, at
home, and in the school; and that they have few steady African American
men with whom to bond. Most teachers are women. At the same time, black
children are surrounded by an over abundance of negative images of black
men. Thus, the programs offer positive images of African American male
adulthood through African American male teachers, mentors, advocates, and
other role models, in an all-male classroom (Ascher, 1997).
Debatten om misstankar om sexuella övergrepp utförda av manliga
lärare förekommer från många länder. Detta exempel
från USA visar en ytterligare konsekvens, männen blir för
dyra att teckna försäkringar för:
"… male teachers are more expensive to insure with liability
insurance. Because of the instances of false claims of sexual abuse or
contact, schools don't like to hire male teachers (Busby, 1994).
Från flera platser i USA går det att få statistiska uppgifter
på hur lärarkåren är sammansatt, både vad gäller
kön och etnisk tillhörighet. Den amerikanska lagen om utjämning
"Affirmative action" har krävt utjämning och redovisning av resultatet.
Västindien
(Barbados, Jamaica och St Vincent)
I en rapport kallad ’In One Ear and Out the Other: Unmasking Masculinities
in the Caribbean Classroom’ beskriver Parry (1996) situationen i Jamaica,
Barabados och St Vincent.
För Jamaicas och Barbados del känns argumentationen bekant:
Heads and teachers alike repeatedly voiced the opinion
that ’there are too many women teachers’, ’males are sick of seeing women
teachers’ and ’boys need more male teachers as role models’. At the same
time however teaching is not seen as appropriate work for males. In other
words heads simultaneously expressed a concern their male members of staff
might not be ’real men’ and the very fact they had chosen to teach was
seen as just cause for suspicion (Parry, 1996).
Men i St Vincent är förhållandena lite annorlunda:
In St. Vincent, teaching is more popular among males
for two reasons. Teachers are classified as civil servants and they have
been relatively occupationally mobile within the wider civil service. That
there are opportunities to move both vertically and horizontally in the
occupational structure of the civil service attracts males, particularly
in the early stages of their careers. Also many of the St. Vincent respondents
had, or were in the process of, obtaining higher qualifications through
government assisted funding. It was not unusual for teachers to have received
their teaching qualifications and university degrees since entering teaching.
Teaching, for St. Vincentians, is therefore a vehicle for occupational
mobility and as such is utilised by both males and females. In this context
teaching avoids the level of ambiguity about gender roles which was reflected
in data from Barbados and particularly Jamaica (Parry, 1996).