Internationell utblick
Inledande ord



De manliga lärarnas ringa antal och feminiseringen av läraryrket är ett internationellt diskussionsämne. Europafackets kommitté för utbildningsfrågor, ETUCE, har en arbetsgrupp pågående om "Feminisation of the teaching proffession". Gruppen väntas föreslå EU att anslå medel för mer forskning i detta ämne. (Edlund, U. 1997). Gruppens devis är: "No quality without equality" Vi har sök runt om i världen både i litteraturen och via Internet. Överallt har vi mött i stort sett samma frågor. Det är förutom de manliga lärarnas flykt: skolans allt lägre status, pojkar utan manliga förebilder, pojkpedagogik, jämlikhet och misstankar om sexuella övergrepp. I detta kapitel redovisar vi resultatet av vårt sökande via Internet. Våra fynd i utländsk litteratur t.ex. Doing womans work, (Williams red: 1993) och Ligeværd - Mangfoldighed. Om ligestillning i Skolen (Pedersen G & Riesby K red: 1991) redovisas tillsammans i kapitlet: Litteraturgenomgång.
 

Metod

Via Internet och sökprogrammen "Lycos" och "Alta Vista" letade vi bland alla "web-sidor".

Sökorden vi använde var: lärare, male, man, manhood, menn, män, teacher, skola och school.

Vårt sökande begränsas av att vi enbart läst sidor på skandinaviska språk och engelska och dels av vårt urval av sökord. Med bättre kunskaper i franska och spanska hade vi kanske kunnat nå andra resultat. Här presenteras ett urval av länder och artiklar i bokstavsordning efter ursprungsland. Adresserna till de olika internetsidorna finns i referenslistan.
 
 

Från andra länder

Australien

I en artikel med titeln: Schools failing boys (1997) redovisas undersökningar av pojkars skolresultat i New South Wales och på Tasmanien. Dessa har visat på dåliga resultat i basämnen som t.ex engelska:
 
 

Their results in key subjects such as English and the humanities are very poor. Their development in basic areas such as reading and writing is far from satisfactory. Educators are well aware that boys´ literacy results are poor (a.a.).
 
 
Man förordar i samma artikel införandet av "boys-progam" i skolorna. Dessa program ska hjälpa pojkarna att hitta sin manliga identitet och ge dem undervisning på ett för pojkar anpassat sätt. Han konstaterar till slut i artikeln: "Men and male teachers will need to bee heavily involved."(a.a.). I " Gender Menders FLUNK" debatterar (Vogel 1996) ett jämställdhetsdokument, "Gender Equity Strategy", utformat av skoldepartementet i New South Wales. Peter Vogel är kritisk mot mycket i dokumentet. Bland annat menar han att dessa dokument inte trycker tillräckligt på att både pojkar och flickor förlorar på dålig jämställdhet. Så här uttrycker han sig:
 
  There is a tendency to see girls as victims and boys as problems. This is surely unhelpful for girls and boys alike (a.a.).

 
 
 

Vogel (1997) har också skrivit en artikel kallad: "Girl.Friendly/Boy Friendly. Även denna artikel handlar om pojk-pedagogik, jämställdhet och frånvaron av män i skolan. Han vill ha mera debatt om detta och skriver:
 
  We are becoming a society that fears it will never cross a bridge built by a woman but couldn´t care less that children may never be taught by a man.
 
 
Längre fram i artikeln citerar han en Dr Josephine Milne-Home (respekterad feminist). Hon har sagt: Unfortunately education has become a feminised profession. We need more compassionate and caring men in teaching; the research says that men tolerate more noise and activity from children. There´s too much emphasis on sitting still and making pretty pictures.

 
 
 

Även i Australien debatteras frågan om man borde undervisa pojkar och flickor var för sig. Ofta beskrivs nackdelarna med samundervisning för flickorna i debatten. Wallace (1996), rektor i Blackfriars Priory School i Adelaide drar en lans för pojkarnas situation och skriver:
 
  Since the 1970s, boys’ schools have seemed to many parents an anachronism. First of all there was a rush to co-education. Then came the claim that girls often did better in girls’ schools - that they were often disadvantaged in the co-educational environment. There was some empirical evidence to support this. So the idea quickly got around that if girls were disadvantaged by co-education, boys must be advantaged. Thus an urban myth was born: that single-sex schools are better for girls, and co-education is better for boys. //

First of all, it is not true that a disadvantage for girls corresponds to an advantage for boys. For example, if the boys are "pushing out" the girls from math’s or science, they are probably missing out on music or literature or art. When one part of a community suffers, everyone suffers (a.a.).
 
 

Danmark

I Danmark finns det en omfattande debatt kring mansroller, pojkpedagogik, jämställdhet etc. Ett debattinlägg av Bonde (1995), filosofie doktor vid Köpenhamns universitet, förordar idrott och kampkonst som ett medel att nå pojkarna och hjälpa dem i deras sökande efter sin mansroll. Så här anser han om fotbollens betydelse:
 
 

I fodbold lærer den danske dreng, hvad det vil sige at være en „rigtig mand" Han lærer at være resultatorientere, fremadrettet og en god kammerat (a.a.).
 
 
Om skolans ritualer och om kroppslig intelligens skriver han så här:
 
  Særligt for de mere ustrukturerede elever, er det vigtigt, at skolen har faste tryghedsgivende ritualer, som overholdes. For det andet at den „kropslige intelligens" bør opprioriteres i form af idræts-, sløjd-, musik- og husgerningstimer(a.a.).
 
 
Finland

I Finland finns en jämställdhetsdelegation under social- och hälsovårdsministeriet. Denna delegation har fyra sektioner varav en kallas manssektionen. Från Finska manssektionens målsättningsdokument (1997) är detta citat hämtat:
 
 

…. verka för att de manliga förebildersom erbjuds pojkar och unga män i skolor och massmedia stöder och uppmuntrar till en mångfacetterad, jämställd och icke våldsam manlighet samt ansvar och tolerans i allmänhet(a.a.). Island

Håller det manliga på att försvinna från skolorna? undrar Karlsson (1996) på Island. Han betonar vikten av manliga förebilder för pojkarna och tycker att de 25% män som finns kvar i den Isländska grundskolan är alldeles för få. Lite manlighet i lärarkåren skulle inte skada menar han:
 
 

Öll höfum við eitthvað að eiginleikum beggja kynja í okkur, karlar eðlilega meira af karlmennskunni. Gott samspil þarf að vera, stundum þurfum við að bregðast við af karlmennsku, stundum ekki (a.a.).
 
 
Fri översättning av Bolli Eidsson: "Vi måste ha olika individer i lärarkåren, gärna lite manliga män och kvinnliga kvinnor, även om vi män har lite feminint inom oss och tvärt om och ibland skadar det inte med lite manlighet och tvärt om"
 
 
Norge

I Norge förekommer mycket debatt om mansrollen, män på dagis och män i skolan.

En förening som bildades den 7 januari 1997 heter Menn i bevegelse (1997). Från deras målsättningsdokument kommer detta citat:
 
 

Foreningens mål er å medvirke til at mannsrollen stilles i søkelyset og at menn selv må ta i et tak for å få rollen sin "opp å gå".Vi mener at det ikke er noe stort poeng i å legge skylden på noe eller noen for den situasjonen vi er i når det gjelder kjønnsrollemønstre, men at stikkordet er ansvar.Vi vil ikke beskylde kvinnene for vår verden, ei heller feministene eller de "gamle mannfolka" for at det i dag er behov for en bred diskusjon om mannsrollen og menns kultur. Det viktigste er å ta den utfordingen som ligger foran oss og være oss bevisst at det er ansvaret for framtiden som teller og ikke skylde på fortiden (a.a.).
 
 
En annan norsk förening som har ett verksamhetsfält med anknytning till vårt arbete är

Menn i barnehagen (1997). Från deras förslag till handlingsplan kan vi läsa följande motivering till varför det bör vara fler män på dagis och i skolan:
 
 

Korleis vi møter menn og kvinner i barndom og ungdom, har mykje å seia for dei haldningane og kjønnsrollene vi tek med oss inn i vaksenlivet og overfører til våre eigne barn. Barn som møter menneske av båe kjønn i omsorgsroller, til dømes i barnehage og grunnskule, vil utvikla eit anna syn på kva kvinner og menn kan gjera, enn barn som berre møter kvinner i slike roller. Å kunne utvida og styrkja positive sider ved mannsrolla av i dag, står sentralt. Når menn er meir med i offentleg omsorgsarbeid, kan det føra til styrking av farsrolla (a.a).
 
 
Nya Zeeland

I en artikel i den Nord Ny Zeeländska tidningen Guardian (1997), tar den upp problemet med de få männen i undervisningen av små barn. De citerar där en rapport från The Massey University gjord av lecturer Sarah Farquhar:

"It seems that the main reason for employers favouring women teachers is the belief it is not safe and good for children to have male teachers," Dr Farquhar said. Discrimination towards men needed to be urgently addressed because it was "damaging to young children, as gender development takes place under the age of five", She said male teachers experienced various biases and difficulties which were largely ignored. "But the situation will not improve until there is positive publicity and support for men who choose to teach young children" The problems men faced in a female-dominated profession were largely ignored, she said. Low wages and status were other reasons for men’s underrepresentation, her report said (Guardian, 1997).
 
 
Artikeln tar också upp problemet med misstankar om sexuella övergrepp:
 
  A report on a Massey University study this week said men were scared away from early childhood teaching out of fear of being wrongly accused of sex abuse (Guardian, 1997). Pakistan

I den Pakistanska provinsen Balochistan är det bristen på kvinnliga lärare som är det stora problemet. Utan flera kvinnliga lärare går det inte att utbilda flickorna:

"In the Balochistan Province of Pakistan, the acute shortage of female teachers has been due, in part, to cultural constraints against girls going away to attend residential teacher training colleges. The lack of female teachers is, in turn, an important factor in the low enrolment (15 percent) of girls in primary schools. Most parents find it culturally unacceptable to send their daughters to boys’ schools or to have them taught by male teachers brought in from the city and unknown to the community" (World Bank, 1997). Storbritannien

I en artikel med titeln "Male Teachers are Being Driven Away From Primary Schools" på det brittiska TeachNet Newsletter (1997) uppmärksammans bristen på manliga lärare. De framlägger också olika teorier varför män inte vill jobba i skolan:
 
 

Male teachers are disappearing from primary schools in droves. So bad is the problem that the Governments training chief has warned that there will be no male teachers in primary schools within 15 years. There have been many suggestions as to why young men are turning their backs on teaching. One such suggestion is that they are scared away by fears of false child abuse accusations. I personally think that this is stretching the point a little. Other experts think the problem is more widespread and linked to gender bias problems, salary levels and the changing social perception of teaching as a profession (a.a.). USA

Bland afro-amerikaner i USA är man bekymrad över de få goda manliga förebilderna och i New York finns ett program startat för att ge goda modeller (Ascher, 1997):

The first assumption is that African American male students suffer from a lack of appropriate male models in their neighborhoods, at home, and in the school; and that they have few steady African American men with whom to bond. Most teachers are women. At the same time, black children are surrounded by an over abundance of negative images of black men. Thus, the programs offer positive images of African American male adulthood through African American male teachers, mentors, advocates, and other role models, in an all-male classroom (Ascher, 1997).
 
 
Debatten om misstankar om sexuella övergrepp utförda av manliga lärare förekommer från många länder. Detta exempel från USA visar en ytterligare konsekvens, männen blir för dyra att teckna försäkringar för:
 
  "… male teachers are more expensive to insure with liability insurance. Because of the instances of false claims of sexual abuse or contact, schools don't like to hire male teachers (Busby, 1994).
 
 
Från flera platser i USA går det att få statistiska uppgifter på hur lärarkåren är sammansatt, både vad gäller kön och etnisk tillhörighet. Den amerikanska lagen om utjämning "Affirmative action" har krävt utjämning och redovisning av resultatet.

 

Västindien (Barbados, Jamaica och St Vincent)

I en rapport kallad ’In One Ear and Out the Other: Unmasking Masculinities in the Caribbean Classroom’ beskriver Parry (1996) situationen i Jamaica, Barabados och St Vincent.

För Jamaicas och Barbados del känns argumentationen bekant:
 
 

Heads and teachers alike repeatedly voiced the opinion that ’there are too many women teachers’, ’males are sick of seeing women teachers’ and ’boys need more male teachers as role models’. At the same time however teaching is not seen as appropriate work for males. In other words heads simultaneously expressed a concern their male members of staff might not be ’real men’ and the very fact they had chosen to teach was seen as just cause for suspicion (Parry, 1996).

 
 
 

Men i St Vincent är förhållandena lite annorlunda:
 
  In St. Vincent, teaching is more popular among males for two reasons. Teachers are classified as civil servants and they have been relatively occupationally mobile within the wider civil service. That there are opportunities to move both vertically and horizontally in the occupational structure of the civil service attracts males, particularly in the early stages of their careers. Also many of the St. Vincent respondents had, or were in the process of, obtaining higher qualifications through government assisted funding. It was not unusual for teachers to have received their teaching qualifications and university degrees since entering teaching. Teaching, for St. Vincentians, is therefore a vehicle for occupational mobility and as such is utilised by both males and females. In this context teaching avoids the level of ambiguity about gender roles which was reflected in data from Barbados and particularly Jamaica (Parry, 1996).