Kerry Blue Terrier kom in i mitt liv redan 1979 i form av Int Ch Lingus Sweetscent. Jag var 19 år och "Senta" blev min bästa kompis. På den tiden pluggade jag i Uppsala och bodde i en liten etta i Luthagen. Vi hade haft hund i familjen, en pudel utan stamtavla. Nu när jag skulle köpa min första egna hund så gick jag grundligt tillväga när jag valde ras. Efter att studerat flera böcker om hundraser besökte jag en hundutställning för att på närmare håll få stifta bekantskap med olika raser. Av någon anledning föll jag pladask för Kerry Blue. Och visst ska man lita på sin intuition, för Kerry har visat sig bli min livs kärlek.

Jag fick vänta ett halvår på att få hem min Kerry valp. Jag ville ju köpa från den mest framgångsrika uppfödaren och hon hade kö på sina tikvalpar. Men mitt i vintern fick jag till slut hem min lilla flicka.

Int & Nord Ch Lingus Trendsetter blev BIR på rasspecialen 1982.

Intresset för utställningar väcktes redan när jag letade ras. Novis som jag var fick Sentas uppfödare hjälpa mig att klippa och ställa ut henne. Men redan ett år senare var jag stolt ägare till ytterligare en Kerry valp.

Han hade en mycket tjusig stamtavla och levde upp till alla förväntningar.
Kaxig som jag blivit tyckte jag att nu skulle jag klara av det här med klippning och visning själv. Och så tokigt blev det nog inte för Int Ch Lingus Trendsetter "Cello" blev Årets vinstrikaste Kerry tre år i rad. Han blev 14 år och blev känd för sitt lugna och värdiga sätt, lite ovanligt på den tiden när många kerrisar var av den mer hetlevrade typen.

Snart så blev jag även intresserad av det här med avel. Under min studietid i Uppsala kom ett fåtal kullar till, den första föddes 1982. Senta fick två kullar, men jag tyckte inte att det blev riktigt så bra valpar som jag önskade.

Så när kennel Lingus använde Cello på en av sina nya importer så tog jag en parningsvalp. Int Ch Lingus In the Rough, "Raffi" blev precis den stamtik som jag önskade. Alla av dagens Rollick's hundar går tillbaks på Raffi och Cello.

Bogy och jag i USA 1991.

Efter studietiden så tillbringade jag ett år i USA, närmare bestämt i Philadelphia. Där kom jag i kontakt med några uppfödare vars hundar jag blev mycket imponerad av. Det ledde till att jag köpte Maygate´s Bogy Blue, en ung hane som jag ställde ut till amerikanskt championat och som sedan fick följa med mig hem till Sverige. Här blev han Årets vinstrikaste Terrier 1992. "Bogy" levde i 15 år och var en mycket speciell hund. Han var en stor personlighet och han lever nu vidare genom sina många barn och barnbarn runt om i världen. Valpar efter Bogy flyttade så långt bort som i Australien, USA, Ryssland och även på Irland och andra europeiska länder.

Efter Bogy kom Int Ch Curragh's Katana. Under tiden i USA visade jag en hel del hundar för kennel Curragh. Som tack fick jag Katana, som nog blev den mest vinstrika av mina hundar. Hon vann så många Best in Show att jag tappat räkningen. Katana lärde mig hur en Kerry kan röra sig. Efter att ha ägt en sådan rörelsemaskin har det varit min strävan att föda upp hundar med en utmärkande steglängd kombinerat med parallellitet framifrån och bakifrån. För det är nog ofta det som skiljer en bra Kerry från en fantastisk Kerry. Det där lilla extra i rörelserna.

När jag flera år senare såg en ung Kerryhane i Spanien med just de där fantastiska rörelserna som jag älskar så kände jag att jag bara måste ha
denna hund.

Opus blev BIS i Askersund 2004.

Efter flera års övertalning och efter en enastående karriär i Spanien men Bäst i Rasen och tredjeplats i gruppen på Europavinnarutställningen i Barcelona 2004 så kom till slut Int & Multi Champion Opus de Chapeau Terrier hem till mig. År 2004 blev Opus sjätte vinstrikaste hund av alla raser i Sverige visad under bara ett halvt år. Opus är inte bara en otroligt bra Kerry utan har också ett helt underbart temperament.

Rollick's hundar har exporterats till många länder. Ryssland, USA, Irland, Spanien mm. Just nu är jag mest stolt över Am & Can Ch Rollick's Riverdance, som har varit vinstrikaste Kerry tik i USA under 2005!

Själv har jag under många år varit mycket aktiv i klubbarbete, främst inom svenska Kerry Blue Terrierklubben där jag satt som ordförande i nio års tid. 2005 beslutade jag mig för att lämna över rodret till nya krafter men jag sitter kvar som avelsråd och har en del andra uppdrag inom klubben. Jag har också varit både kassör och ordförande i Östsvenska Terrierklubben under flera år.

Jag arbetar nuförtiden som försäkringsombud på Folksam och kan därför hjälpa mina valpköpare med hundförsäkringar, men även alla andra
produker som Folksam har, t ex sparande.