Jhumpa Lahiri

av Tomas Lšfstršm

 

 

Jhumpa Lahiri brukar beskrivas som en amerikansk fšrfattare med indisk bakgrund snarare Šn en indisk fšrfattare bosatt i USA. Trots att hennes fšrfattarskap inte omfattar sŠrskilt mŒnga titlar Šr hon hur som helst ett av de stora namnen i den indisk-engelska litteraturen. Alla hennes bšcker har hyllats av kritikerna, sŒlt i stora upplagor och šversatts till flera sprŒk, inklusive svenska.

Hon fšddes 1967 i en bengalisk familj i London - fadern var bibliotekarie, modern lŠrare - och vŠxte upp i Rhode Island, USA. Hon studerade litteraturvetenskap vid Boston University och skrev 1996 sin doktorsavhandling om renŠssansens litteratur. Hon har dŠrtill en examen i litterŠr gestaltning frŒn samma universitet och har senare undervisat i kreativt skrivande. Hon har ocksŒ en tid arbetat som forskarassistent i Cambridge.

Numera bor hon med man och tvŒ barn i Brooklyn, New York, men vistas ocksŒ kontinuerligt i Indien. Hon Šr vice ordfšrande i PEN American Center och ingŒr i Arts and Humanities Committee, en exklusiv femmannagrupp som fungerar som kulturrŒdgivare Œt den amerikanske presidenten.

Efter att under flera Œr fšrgŠves ha fšrsškt publicera sina noveller lyckades Jhumpa Lahiri 1998 fŒ tre noveller infšrda i The New Yorker, vilket ledde till en succŽartad litterŠr debut Œret dŠrpŒ med novellsamlingen ÓDen indiske tolkenÓ (1999, ÓInterpreter of MaladiesÓ). Boken belšnades bland annat med Pulitzerpriset vŒren 2000.

De nio novellerna skildrar mestadels indier i exil, ofta akademiska immigrantšden, individer och familjer som fšrsšker frigšra sig frŒn indiska band och bemŠstra sin nya situation. SŒ till exempel ÓHos mrs SenÓ, en av de mest uppmŠrksammade av samlingens texter, som handlar om en kvinna frŒn Calcutta som vantrivs som hemmafru i Amerika och mest av allt lŠngtar efter bengaliska fiskrŠtter. Om berŠttelserna utspelar sig i Indien, som till exempel titelnovellen, Šr huvudpersonerna inte sŠllan amerikaniserade indier som kŠnner sig som frŠmlingar i det gamla hemlandet.

Debutboken fšljdes 2003 av romanen ÓI vŠntan pŒ ett namnÓ, en gripande historia om familjen Ganguli (egentligen Gangopadhyay) med bengaliska rštter som emigrerar till USA dŠr de alltmer amerikaniserade barnen Gogol och Sonia vŠxer upp med vŠxande klyftor till fšrŠldrarna och deras indiska vŠnner och minnen. Boken filmades 2007 av den indiska regissšren Mira Nair.

I novellsamlingen ÓFrŠmmande jordÓ (2008) flyttar Lahiri fokus frŒn fšrsta generationens invandrare i USA till andra och tredje generationen, indiska familjer som etablerat sig och i mŒnga fall assimilerats men dŠr samtidigt de ungas individuella krav pŒ frigšrelse frŒn immigrantmiljšerna gšr sig alltmer gŠllande.

Jhumpa Lahiri skriver rakt, till synes enkelt, ofta med de litterŠra redskapen hŠmtade frŒn den amerikanska novelltraditionen. Problematiken som gestaltas Šr samtida och allmŠngiltig, skeendet utspelar sig mot bakgrund av dagens globala vŠrld. Med psykologisk insikt och mild ironi utnyttjar hon det dubbla perspektiv hennes bakgrund ger henne. Beskrivningen av den indiska exilens vardag rymmer ocksŒ det okŠnda och ovŠntade.

Jhumpa Lahiri har ocksŒ publicerat en del essŠer och dokumentŠra texter i olika tidskrifter. Hon skrev introduktionen till Penguin-utgŒvan av R K Narayans ÓMalgudi DaysÓ 2006.

 

 

© TOMAS L…FSTR…M 2010

 

 

 

Indiska bokrecensioner | Indiska Biblioteket | Indiensidan | Transit/Tomas Lšfstršm