Kalidasa

Kalidasa är den första till namnet kända författaren i den indiska litteraturhistorien. Han levde under Gupta-dynastin (320-535). Som kung Chandragupta II:s hovdiktare skrev han poesi, sånger och dramer på sanskrit. Flera av hans verk hör till de stora, allmänt kända och omtyckta klassikerna i Indien.

Kalidasa förfinade och skärpte sin tids stiliserade bildspråk och närmade sig en sorts romantisk realism med detaljerade skildringar av landskap och natur och av känslor mellan människor i hans egen samtid. Sitt stoff hämtade han dock ofta från gudavärlden med dess magiska dramatik.

"Raghuvangsha" är en samling sånger om folkhjälten Rama och hans förfäder. "Kumarasambhavas" sånger skildrar guden Shivas älskog mot bakgrund av Himalayas bergstoppar.

Den mest kända av Kalidasas dramatiska texter är skådespelet "Sakuntala", en gripande historia om dottern till en himmelsk nymf och hennes kärlek till kung Dushyanta. "Sakuntala" översattes till engelska så tidigt som 1789 och väckte stor uppmärksamhet i Europa. Den första svenska översättningen kom 1821. Det har sagts att Viktor Rydberg påverkades av den romantiska berättelsen om Sakuntala när han skrev "Singoalla" (1857).

Här ett litet smakprov från den svenska översättningen 1927:


SAKUNTALA (omfamnande sin fader). O, när jag nu slites bort från min faders bröst, likasom sandalträdet upprotas ifrån Malayabergets sida, hur skall jag då kunna fördraga livet i ett främmande land?
KANVA. Varför bävar du så, dyra Sakuntalâ?
När du har nått din makes hem, och snart
blir ärad såsom hans gemål där inne;
och då hans höga värv av kunglig art
var dag med nya tankar när ditt sinne;
när du har fött en härlig son, en ren,
som österns rodnad solens stråle tänder,
helt snart, mitt barn, skall du förglömma sen
den sorg skilsmässan till ditt hjärta sänder.
(SAKUNTALA faller till sin fosterfaders fötter.)
KANVA. Må allt gott jag önskar dig varda uppfyllt!
SAKUNTALA (går till sina båda vänner). I, mina dyra vänner, omfamnen I mig också!
DE BÅDA VÄNNERNA (i det de omfamna henne). Dyra Sakuntalâ, om kungen ej genast skulle känna igen dig, så visa honom ringen med hans namn i sigillet.
SAKUNTALA. Jag darrar, då jag hör denna eder svåra aning.
DE BÅDA VÄNNERNA. Frukta ej, det är blott vår ömma kärlek, som är misstänksam.
SARNGARAVA. Min härskare, solen stiger högt på himlen, vi måste skynda.


Det i Indien mest älskade av Kalidasas verk är nog annars hans poetiska diktsvit "Meghaduta"("Molnbudet") som handlar om hur himlens moln får bära kärleksbudskap mellan älskande.

Kalidasas dramer finns i åtskilliga äldre svenska versioner, tidigast "Sakuntala" från 1821. Några har översatts direkt från sanskrit (som var ett universitetsämne på den tiden, med många flitiga akademiker), andra via tyska och engelska. De äldsta är numera svårtillgängliga. På många bibliotek finns dock "Det indiska dramat" (1927, ingår i serien Världslitteraturen), som inkluderar två dramer av Kalidasa, "Sakuntala eller Den förlorade ringen" och "Urvasi och hennes hjälte".

Här följer en lista på Kalidasa-översättningar till svenska.

MOLNBUDET: "Molnbudet", öv fr sanskrit August Zacharias Collin, 1866; "Molnbudet: ett indiskt skaldestycke", öv fr sanskrit Hjalmar Edgren 1875.
SAKUNTALA: "Sakontala: ett indiskt dramatiskt poem", öv fr eng o ty Jacob Ekelund 1821; "Schakuntala eller Den förlorade ringen", öv fr sanskrit Hjalmar Edgren, 1875; "Sakuntala", öv fr ty Frans Hedberg, 1905.
MALAVIKA: "Malavika: ett indiskt skådespel", öv fr sanskrit Hjalmar Edgren, 1877.
URVASI: "Vikrama och Urvasi eller Hjelten och nymfen: ett indiskt skådespel", öv C F Bergstedt, 1846; "Urvasi och hennes hjälte", öv Hilding Andersson 1906.

I Världslitteraturen, del 1, Det indiska dramat, 1927, ingår Kalidasas "Sakuntala eller Den förlorade ringen" och "Urvasi och hennes hjelte".

Mer om Kalidasa kan man läsa i Litteraturens historia, band 1, sid 100-101, i inledningen till ovannämnda del 1 av Världslitteraturen, "Det indiska dramat" (1927), sid 5-6, samt i Oskar Fritiof Hedströms doktorsavhandling "Om Sakuntala, ett indiskt drama", Uppsala 1875.


Tomas Löfström 1999/2003





Indiska bokrecensioner | Indiska Biblioteket | Indiensidan | Transit/Tomas Löfström