Kaizad Gustad: Of no fixed address


Romanfigurens hämnd på författaren
av Tomas Löfström

Verkar namnet Kaizad Gustad bekant?

Det borde det göra för alla läsare av Carina Rydbergs roman "Den högsta kasten".

Det är i Goa Carina träffar Kaizad, en ung indier med regissörs- och författardrömmar, rufsig afrofrisyr och solglasögon med ovala bågar som "får honom att se suspekt ut på ett sätt som inte kan vara helt oavsiktligt". Han spelar en central roll i triangeldramat i romanens första tredjdel.

"När du någon gång skriver om det här, vad tänker du kalla mig?" frågar Kaizad. Carina svarar att han får väl ge henne några bra indiska namn. Men det hon samtidigt tänker sparar hon åt läsarna: "Jag ska skriva dig ända ner i helvetet." Det är inte tal om att låta honom slippa undan med något påhittat namn.

Idag, fyra år senare, har Kaizad Gustad nått en viss ryktbarhet som filmregissör. Han har ett par uppmärksammade kortfilmer bakom sig. Hans långfilm "Bombay Boys" är klar för premiär i Indien. Och författardrömmen? Den där novellsamlingen han pratade om? Jodå, också den har blivit verklighet.

Den står på disken, just anländ från tryckpressen, när jag kommer in i Modern Book Centre vid Mahatma Gandhi Road i Trivandrum: "Of no fixed address", HarperCollins, 195 Rs.

Omslag med filmremsliknande bildcollage mot neonrosa bakgrund. Författarfoto med rastaflätor och boots. Jag köper den genast och börjar läsa den på stranden i Kovalam.

Kovalam finns inte med i boken, men väl Goa, i en novell om en brittisk ryggsäcksturist som blir förälskad i en flicka från trakten. Det är en av de få noveller i denna "fiktionaliserade självbiografi" som inte har Kaizad i huvudrollen. Mest är det berättelser från exotiska orter som Paris, Hongkong, Hollywood, Madrid, London och Amsterdam. Hjälten är en rastlös globetrotter ständigt omgiven av tilldragande kvinnor: Meena i Bombay, Angel i Hongkong, Louisa i Paris, Francesca på Tahiti. En av dem känns igen från en historia Kaizad berättar i Carina Rydbergs bok: tjejen i Sydney som hotar att klä av sig naken om hon inte blir insläppt på hans födelsedagsfest.

Kaizad Gustad är bitvis underhållande, men ofta blir det ganska substanslöst och återkommande stereotypa formuleringar irriterar. Felstavade boktitlar och författarnamn (J Alfred Prufock, Antonio Muchado, El Grecco) bidrar också till att ge ett dåligt intryck, i synnerhet som författaren gärna vill uppfattas som en intellektuell kosmopolit. Dock visar han en påfallande förmåga att fånga den språkliga särprägeln i olika subkulturer: knarkhandlarjargongen i Amsterdam, den brutna turistengelskan på Bali.

"Vad skulle du tycka om ditt liv beskrevs av en främling och publicerades i en bestseller?" undrar huvudpersonen i en av de fiktiva texterna, för övrigt en av de bästa i boken. Jag hajar till: kan det vara Kaizads litterära hämnd på Carina Rydberg? Nej, det visar sig vara något annat: en allegori om de indiska exilförfattarnas förhållande till sitt hemland, möjligen också om skönlitteraturens förhållande till verkligheten.

Rustamji, medelålders journalist på The Times of India (och grundare av föreningen UHFC, Union of Harassed Fictional Characters), söker upp den bookerprisbelönade indiske författaren Cawas Byramji i Toronto för att ställa honom till svars för att han utnyttjat honom, Rustamji, i sina böcker. (De fiktiva boktitlar som nämns i sammanhanget får mig osökt att associera till Rohinton Mistry, framgångsrik indisk författare bosatt i Canada.)

Idén är inte dum: att låta det Indien som skildras på distans få komma till tals. För visst finns inslag av exploatering i Rushdies och de andras indienskildringar, om än inte det kulturella förräderi eller de brott mot de mänskliga rättigheterna som Rustamji anklagar Byramji för.

Novellen slutar med att romanfiguren slår ner sin upphovsman med en föga fiktiv högersving. Låt oss hoppas att det inte går lika illa för Carina Rydberg när "Den högsta kasten" blir tillgänglig i engelsk översättning.


Tomas Löfström 1998


Kaizad Gustad: Of no fixed address. HarperCollins Publishers India, 1998.




Indiska bokrecensioner | Indiska Biblioteket | Indiensidan | Transit/Tomas Löfström