Nirad C Chaudhuri

av Tomas Lšfstršm

 

 

Nirad C Chaudhuri, som med tiden skulle bli vŠrldens Šldste verksamme fšrfattare, fšddes 1897 i Kishoreganj i šstra Bengalen i Brittiska Indien, nu Bangladesh. Han gick i skolan i Calcutta och bedrev ocksŒ universitetsstudier dŠr, frŠmst i historia, men han blev aldrig fŠrdig med sin akademiska examen. Han arbetade en tid som revisorsassistent i Indian Army innan han bšrjade skriva pŒ allvar, pŒ bŒde bengali och engelska, med tiden mest pŒ engelska.

Han medverkade i redaktionen fšr olika bengali- och engelsksprŒkiga tidningar och tidskrifter, dŠribland Probasi och litteraturtidskriften Modern Review, och startade ocksŒ sjŠlv ett par kulturtidskrifter i Calcutta. LŠngre fram var han anstŠlld vid All India Radio, fšrst i Calcutta, sedan, frŒn 1941, i New Delhi.

I slutet av 1930-talet fick han arbete som sekretare Œt Sarat Chandra Bose, en av ledarna i sjŠlvstŠndighetsršrelsen, vars bror var den sedermera legendariske Subhas Chandra Bose, bŠttre kŠnd som Netaji, fšresprŒkare fšr vŠpnad kamp mot britterna. Chaudhuris nŠra kontakter med de indiska frihetskŠmparna och Kongress-politikerna, inklusive Mahatma Gandhi och Jawaharlal Nehru, gjorde honom besviken och skeptisk till tanken pŒ ett sjŠlvstŠndigt Indien. Han kom fram till insikten att att Indien inte skulle klara sig utan engelsmŠnnen.

Ganska snart efter sjŠlvstŠndigheten 1947 emigrerade han till England. Han bosatte sig i Oxford tillsammans med sin hustru och Šgnade sig fortsŠttningsvis helt Œt fšrfattarskapet. Mest skrev han historiska essŠer, ofta kritiskt vassa betraktelser i en personligt hšgtravande stil. Han blev sŒ smŒningom ledamot av Royal Literary Society och hedersdoktor i Oxford. Han utnŠmndes 1992 till Commander of Order of the British Empire (CBE) av drottning Elisabeth II.

Han avled i sitt hem i Oxford 1999 vid nŠrmare 102 Œrs Œlder.

Chaudhuris beršmda memoarbok ÓThe autobiography of an unknown IndianÓ (1951) Šr en skildring av hans barndom och uppvŠxt i Bengalen fram till bšrjan av 20-talet och av de brittiska kulturinfluenser som han menade var avgšrande fšr utvecklingen av det indiska samhŠllet. Boken var fšrsedd med fšljande lite dubbeltydiga tillŠgnan:

ÓTill minnet av Det Brittiska Imperiet i Indien som gjorde oss till undersŒtar men undanhšll oss medborgarskap É ty allt som var gott och livskraftigt inom oss skapades och gavs nŠring av den brittiska regimen.Ó

Boken, eller snarare sjŠlva dedikationen, vŠckte ramaskrin i Indien. Chaudhuri avskedades frŒn offentliga uppdrag (All India Radio), frŒntogs sin statliga pension och svartlistades i massmedia. Han blev kallad Óden siste brittiske imperialistenÓ och hans kritiker ansŒg att han var fšdd i fel land i fel Œrhundrade.

NŒgra Œr efter denna dramatiska litterŠra debut gav Chaudhuri ut ÓPassage to EnglandÓ (1955) som byggde pŒ en serie radiofšrelŠsningar i brittiska BBC. Temat fšr serien var ungefŠr: en indiers syn pŒ det brittiska samhŠllet. Bokens titel var en parafras pŒ E M Forsters klassiska roman ÓA passage to IndiaÓ som Chaudhuri ansŒg vara nŒgot av det vŠrsta en engelsman skrivit om Indien. I sin bok uttryckte Chaudhuri bland annat sin beundran fšr det imperialistiska England och sin misstro mot demokratin.

ÓThe continent of CirceÓ (1965) Šr en historisk betraktelse dŠr den lŠrde excentrikern Chaudhuri fšrsšker identifiera den process som han anser har lett till allt vŠrre upplšsning och konflikter pŒ den indiska subkontinenten. Bokens nŒgot fantasifulla tes Šr att hinduerna i Indien i sjŠlva verket Šr europŽer som under Œrhundradenas lopp brutits ner av den pŒfrestande indiska miljšn med dess tropiska natur och heta klimat.

ÓThy hand, great anarch!Ó (1987) Šr en fortsŠttning pŒ meomoarboken frŒn 1951. I denna del skriver Chaudhuri om perioden 1921-1952.

Han har ocksŒ skrivit biografier, till exempel ÓScholar extraordinaryÓ (1974), om sanskritforskaren och šversŠttaren Max MŸller, och ÓClive of IndiaÓ (1975), om Robert Clive, brittisk guvernšr i Indien pŒ 1700-talet.

Volymer som ÓThe east is east and west is westÓ, ÓFrom the archives of a centenarianÓ (1997) och ÓWhy I mourn for EnglandÓ (1998) innehŒller urval av Chaudhuris rika produktion av essŠer och tidningsartiklar.

Han gav ut sin sista bok 1997, strax innan han skulle fylla hundra: ÓThree horsemen of the new apocalypseÓ, en kritisk betraktelse av vŠrlden i allmŠnhet men i synnerhet av det dekadenta Europa och den vŠsterlŠndska civilisationen vars nedgŒng och fall Chaudhuri tycktes se nŠrmast som en tidsfrŒga.

 

 

© TOMAS L…FSTR…M 2010

 

 

 

Indiska bokrecensioner | Indiska Biblioteket | Indiensidan | Transit/Tomas Lšfstršm