Under 700- och 800-talen nådde den mohammedanska kulturen sin höjdpunkt. De områden som erövrades bildade en ganska enhetlig blandkultur. Vid de mohammedanska universiteten studerade man koranen, Aristoteles och Platon. Från Indien hämtades det mesta av siffersystemet. Man tog också intryck från Persien. De ägnade sig åt naturvetenskap och blev framstående inom astronomi, matematik, kemi och medicin.
Det rika kulturarvet gick förlorat i Västeuropa men levde kvar och utvecklades i Östrom samt i den arabiska världen. Det var från de här områdena som den västeuropeiska kultuen hämtade nya impulser.
Den syriska litteraturen innehöll översättningar av Platon, Aristoteles, Euklides, Archimedes, Hero, Ptolemy, Galenius och Hippokrates. Med tiden översattes de syriska medicinska och vetenskapliga verken till arabiska. En översättningsskola grundades i Bagdad. Honain Ibn Ishaq översatte alla Galenius arbeten. Detta gjorde att Galenius teorier fick en framstående ställning i de arabiska världen. Han översatte Ptolemys Almagest, verk av Aristoteles och även Hippokrates. Kaliferna skickade lärda kristna män att söka efter grekiska verk för översättning till arabiska. Man översatte verk från ämnesområden som botanik, mineralogi, mekanik och alkemi. Jabir skrev böcker om alkemi och var som pytagoréerna intresserad av talmystik. Rhazes skrev om alkemi och medicin. Avicenna var en stor tänkare som påverkade det medeltida Europa speciellt med sitt stora medicinska verk. Den arabiska algebran och aritmetiken kom ursprungligen från Indien. Al-Battani var en astronom som förbättrade Ptolemys observationsresultat. Alhazen var en av de skickligaste optikerna vid den tiden. Albiruni var en stor vetenskapman som också skrev historia. Han lyckades bestämma specifika vikten på ett antal föremål. Averoës var en av medeltidens stora filosofer som starkt påverkade judiska tänkare. Han skrev kommentarer till Aristoteles verk. För honom var världen evig med ständigt återkommande skapelser men den var också ändlig. Orsaken till att grekiska antika verk översattes från arabiska till latin var att Europa hade handelutbyte med den muslimska världen. Arabiskan var mer lättillgänglig än det språk som Aristoteles talade. Många av översättningarna gjordes av judiska studenter. Genom att översättarna inte kände till alla facktermer fick dessa behålla sina arabiska namn som t ex Rigel, Vega, sine, algebra, borax, alkemi, almanack, alkohol, amiral, magasin, siffra, zenit osv.
Referenser Arabisk Expansion
Aspelin: Tankens vägar
Singer: A Short History of Scientific Ideas
Söderlund: Medeltidens och nya tidens historia
© Hans Elvesjö 2007