November 2009

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Söndag 1 november

Efter att ha unnat Pottan (eller var det kanske mig själv?) en vilodag igår så var jag alert och red på förmiddagen idag. Medan Pottan fick stå inne och torka en timme efteråt så tog jag in Sparven för en liten promenad. Då jag hämtade Sparven i hagen smet Kryddis ut på vägen, så hon fick finna sig i att få stå inne under tiden utan att något gott fanns i boxen. Följden blev att Nillsson fick vara ensam i hagen under tiden, så det blev lite social, eller kanske snarare asocial träning för honom.

Hade tänkt rida gröna vägen till Stocksätter och Hermanshult med Potentilla, men hörde skällande hundar åt det hållet då jag hämtade in Pottan från hagen och befarade att det jagades där. Så istället tog vi Ängkullevägen till Fågelsången och tillbaka. Det var helt "obruten mark" för Pottan och jag räknade med att det skulle bli en del "tittande". Det blev det också vid Ekhult och vidare mot Ljungbacken. Det var rätt besvärligt vid Ekhult, där Pottan trampade ut i Ragnars åker eftersom själva huset med infart var så farligt. Behändigt nog var det åtminstone inget dike mot åkern just där. Dessutom satt jag kvar hela tiden och hoppade aldrig av. På väg tillbaka blev det lite trav mellan Ekhult och Ängkullen samt efter Ängkullen och ut till vägskälet. Tyckte att hon travade riktigt fint.

Stellaria fick gå till Öna och åter. Vi slapp trafik men vid Midgård höll man på att bygga garage, så det fanns lite att titta på. Men det störde inte så hårt. Hon var riktigt pigg och framåt och inte alls ömfotad.

Till sidans topp

Tisdag 3 november

Blåsigt värre idag, liksom igår, då jag stod över aktiviteterna. Idag var det i alla fall lite sol, även om det är tveksamt om det är till fördel eller kanske snarare till nackdel för min del, jag vet inte. Det var i alla fall mörkt då jag, på egen hand idag, skulle ta in 2-åringarna. Dessutom var det några klantar som anlitats för att gräva diken efter vägen och dessa behagade komma förbi med 2 stora maskiner just då jag skulle ta in Sparven, som var sist kvar ute. Hon blev faktiskt rädd och sprang undan från grinden och in i hagen igen, innan jag tagit henne. Annars brukar hon ju klara av maskiner då hon själv är innanför staketet, men de här var tydligen för läskiga.

Potentilla skulle i alla fall ridas idag hade jag tänkt. Usch, det här passet hade lika gärna kunnat varit ogjort. Redan då jag gjorde iordning henne tyckte jag att jag såg betydligt sämre än vanligt. Och det blev inte bättre då vi kom ut. Det blev flera missar i orienteringen på väg till vallen där jag tänkt försöka jobba lite. Väl på plats var Pottan förstås sur och ovillig. Det gick som vanligt någorlunda i höger varv och just inte alls i vänster varv. Jag övergick snart att försöka jobba i skritt i stället, med att försöka få till lite ställning åt vänster och att få Pottan att följa böjt spår åt vänster någorlunda. Försökte hålla mig nära traven med vita rundbalar för att ha orientering, men det var inte lätt ändå. Till slut gav jag upp utan att vara särskilt nöjd, och tänkte trava lite vägen bortåt. Rätt som det var klev Pottan ner i diket (i skritt som tur var). Jag skulle förstås ha henne tillbaka upp på vägen, men jag insåg efter ett tag att vi var på vallen istället och att jag helt tappat orienteringen. Och då är jag ändå rätt hemma där. Det tog ett bra tag av irrande runt där, innan jag kunde reda ut var jag var, vi tog oss ut på vägen igen vid Roka mosse och gick tillbaka mot stallet. Vägen tillbaka var rätt snurrig även den, jag hade svårt att hitta. Sammanfattningsvis, sur ryttare och dito häst, inget roligt alls! Det enda positiva var väl att vi åtminstone var ute, så det inte blev en dag helt utan aktivitet idag också.

Till sidans topp

Fredag 6 november

Äntligen en ridtur med Potentilla igen. Som vanligt kom jag iväg senare än tänkt, så det blev inte den runda jag planerat, mörkret var för nära. Så det blev den gamla välkända turen Brink och åter, men effektivare än någonsin tidigare. Mycket trav blev det, bl a nästan hela vägen tillbaka från Brink till Roka mosse. Pottan var pigg och pinnade på, hade orkat mycket mer om så varit. En intressant iakttagelse var att då jag försökte samla henne lite mer så tenderade hon att ställa/böja sig åt vänster, alltså åt det håll som känns svårt då jag rider på "ridbana". Dagens ritt var en mycket trevlig upplevelse, som gott och väl vägde upp den tråkiga känslan i tisdags.

Till sidans topp

Lördag 7 november

Kom ut alldeles för sent idag också. Potentilla var ovanligt trevlig att hämta i hagen, det blev just inget "jagande" alls. Sedan var hon så snäll då jag stöp på ett ställe, efter att ha snubblat över en enorm tuva eller något sådant. Hon stod så snällt och nosade på mig på marken. ungefär som om hon velat fråga hur det gått. Men kom de andra för nära då jag ledde henne så markerade hon missnöje. Sedan stod hon snällt på gången, inget trampande och skrapande som det gärna varit rätt ofta på sistone. Kanske var det bra att hon fått springa såpass mycket igår? Idag blev det tyvärr bara en kortis och huvudsakligen i skritt. Vi hann passera Lilla Hermanshult innan jag vände hemåt igen, för det höll på att bli oroväckande mörkt.

Till sidans topp

Söndag 8 november

Elin red Potentilla ensam rundan Hermanshult - Hagsätter. En hel del trav och en liten galopp blev det. Så Pottan blev ordentligt svettig. Hon fick gå ut ett par timmar igen med fleece-täcke under utetäcket. Tyvärr torkade hon inte då. det blev nog mer som ett våtvärmande omslag. Kanske testar jag med klassiskt svettäcke typ nätbrynja om det blir aktuellt någon mer gång.

Till sidans topp

Måndag 9 november

Provade Pottans nya utetäcke på kvällen. Det såg ut att passa bra, det var åtminstone inte för stort med storlek 145. Tvärtom fick gjordar och spännen släppas ut till nästan maximal längd. Men än så länge räknar jag med att hon får ha regntäcket ute, som tidigare, det nya täcket sparas till kallare dagar.

Som vanligt kom jag ut senare än tänkt med Potentilla, och det hann bli ordentligt skumt innan vi var hemma igen. Vi tog vägen till Brink och åter och travade väl nästan maximalt, med lite skritt mellan travpassen samt en ordentlig skrittsträcka i början och i slutet. De ca 5,5 kilometrarna avverkades på strax över en halvtimme. Jag irrade bort mig ett par gånger i skumrasket, först hemma vid Roka mosse, och sedan när Pottan gick av vägen där vi passerade över skogen. Det var väldigt frustrerande innan jag hittat rätt igen. Annars så känns det väldigt bra atr rida på det viset, trevlig häst som trivs med uppgiften och inga tecken på trötthet. Försökte lägga in lite tempoväxlingar då och då.

Till sidans topp

Tisdag 10 november

Försökte komma ut i tid idag men fick leta/jaga Pottan i en halvtimme i hagen, så klockan hade passerat 15 innan vi kom ut. Tog rundan Hermanshult-Hagsätter, samma som Elin red i förrgår. Det blev en riktigt otrevlig upplevelse, för jag såg inte vägen och tappade bort mig flera gånger. Pottan blev störd av det också, och vid vägskälet mellan Hermanshult och Hagsätter tappade jag orienteringen trots att det var skyltar där (det var väl rätt skumt då) och Pottan bara gick av vägen hela tiden (kändes det som) och jag blev stressad och Pottan blev också sur eller stressad pga mig och började springa baklänges utan att jag fick stopp på henne. Känner igen beteendet från den allra första tiden då jag börjat sitta på henne och hon var väldigt osäker och otrygg med det. Så jag hoppade av och fortsatte att irra runt med Pottan vid hand istället. Som tur var kom en bil, som jag stoppade och bad om hjälp att hitta åt rätt håll. Sedan ledde jag Pottan hela vägen hem. Dessförinnan hade det blivit en travsträcka på grusvägen, annars bara skritt. Så det är bara att inse att jag får hålla mig på vägar som jag är minst 100% säker på och i fullt dagsljus (om sånt förekommer så här års).
Det känns så taskigt mot Pottan att det ska bli så där och drabba henne, det är ju inget som hon kan rå för.
Sadeln kändes inte bra idag heller, kanske att den hamnat aningen för långt bak.

Till sidans topp

Onsdag 11 november

Inga aktiviteter idag, då jag var i stan på eftermiddagen. Men ska i alla fall nämna att det blev lite kalabalik då vi skulle ta in hästarna. Det blev väl lite senare än det brukat på sistone, och så var ju Pottan kvar ute i hagen, hon har ju ofta varit inne då de övriga ska tas in, eftersom hon ridits då.
Hur som helst så gick jag in med Pottan efter att Roland släppt ut oss, Sedan skulle Roland ta Kryddis men under tiden Tog Nillson grindhantaget i munnen och öppnade, varpå han och Sparven gick ut på vägen. Sedan stack de iväg till Ingas trädgård, Nillsson har väl lärt sig att det kan finnas äpplen på marken där. Det var bara för Roland och mig att få in de hästar vi hade. Skälv såg jag ju noll i mörkret. Rymlingarna höll på att dra iväg vidare efter vägen (dumma djur, när stalldörren stod öppen!) men Roland lyckades få tag i manen på Nillsson, och fick in honom, och då följde även Sparven med.
Jag har ju tidigare noterat Nisses benägenhet att bita i grindhandtaget, och därför ofta stängt till ordentligt efter varje häst som tas ut så länge som han är kvar i hagen. Får hur som helst vara lite förutseende i fortsättningen också...

Till sidans topp

Torsdag 12 november

Idag tycker jag att jag har varit effektiv! Trots att jag var en sväng till stan så red jag Potentilla på eftermiddagen. Hade haft ambitionen att rida en lite längre runda, men det blev såpass sent så jag fick ändra planen, och det blev gamla vanliga Brink och åter än en gång. Jag tog vägen runt skogen över stora vallen, tänkte trava lite där. Givetvis drog Pottan iväg åt det håll hon brukar utan att jag märkte det och så var jag "vilse". Suck! Jag letade mig fram till Roka mosse i alla fall, och sedan blev det en lång travsträcka ända till Brink och Pottan gick som tåget. Även vägen tillbaka blev dt en del trav. Mellan Roka mosse och skogen fick jag hoppa av och ta bort en stor sten som satt sig i en framhov, och Pottan stod stilla under tiden och då jag satt upp igen. Idag låg sadeln bra, men oj vad stiglädren var ojämna då jag suttit upp. Den måste ha legat väldigt snett sist, och kan nog ha bidragit till att så mycket kändes så galet då. Det är helt klart jätteviktigt att sadeln hamnar precis rätt, annars vill den nog gärna glida runt.
Jag släppte ut Pottan efteråt en kort stund med svettäcke under utetäcket, och det verkade fungera bättre än med fleecetäcket under. Hon var i och för sig inte lika svettig nu som den gången hon fick fleecetäcket under utetäcket.

Till sidans topp

Fredag 13 november

Idag var det veterinärbesök inbokat. En hel del skulle klaras av. Vaccinationer av alla samt besiktning av Pottan och även sedering av Pottan, för att försöka få den påbörjade klippningen färdig.
Hästarna togs in vid 11.30 eftersom veterinären skulle komma vid 12. Just då vi fått in hästarna ringde vet och hade fått 2 akuta fall som måste klaras av först. Så hästarna fick stå inne ett par timmar och vänta. Pottan och Nillsson var som vanligt inga problem att vaccinera, medan smådamerna som vi vet är väldigt spruträdda (eller i Kryddungens fall kanske snarare istadig?) Bremsades direkt, och därigenom klarades även de av utan större problem.
Pottan skötte sig utmärkt vid besiktningen, och gick även bra att spruta med lugnande. Sedan skulle Roland klippa och då glappade maskinen. Det visade sig att skarvsladden inte fungerade något vidare och till slut ansåg Roland att det inte gick att hålla på längre. Dessutom gnällde han över att Pottan stod som "en sågbock". Jag frågade om han inte kunde hämta en annan sladd eller försöka låna en någonstans men fick till svar att det gick inte. Sen försvann han bara till sin traktror och skitkörning och där stod jag med en drogad häst på gången och kunde inte annat. Fick efter en stund idén att försöka ringa Lillan, och hon var snäll och kom med skarvsladd och skulle hjälpa mig. Hon stoppade bomull i öronen på Pottan, men vid det laget var Pottan pigg igen, och skulle inte låta sig klippas inte! Vi fick ge oss till slut. Usch vad jag är irriterad för det, när jag nu hade slagit på så stort och så ska det falla på en trasig skarvsladd!!!
Stort tack till Lillan i alla fall, som släppte vad hon höll på med och i alla fall försökte göra en insats!
Man kan ju undra om det var dagens datum som spökade?

Till sidans topp

Lördag 14 november

Potentilla fick "vilodag", Vädret var regnigt och trist och dessutom var hon ju nyvaccinerad. Jag tog in henne på eftermiddagen och sedan kom Lillan med en mindre och tystare klippmaskin som hon använder till hundarna. Pottan fick bomull i öronen och så tilltog en utdragen "tillvänjningsprocess", då jag höll Pottan fixerad med 2 grimskaft och Lillan borstade och steg för steg utsatte Pottan för avstängd maskin, Påslagen maskin. avstängd maskin mot Pottan osv. Pottan var absolut inte med på noterna till att börja med, men hon kom just ingenstans och så småningom gick det att finputsa i det redan tidigare klippta samtidigt som hon stod någorlunda avslappnad. Så vi har trots allt klarat av en etapp idag och räknar med att fortsättning följer om några dagar. Helt klart är att Pottan inte är rädd utan bara "full i f-n".

Till sidans topp

Söndag 15 november

Det blev en halvtimmes skrittpromenad med Potentilla till Sörbacken och åter. Hon ska ju ta det lugnt efter sprutan. Allt gick bra, jag såg "bra" och sadeln låg bra. Lite stannande för att titta åt Norrbo blev det efter Häradshagen och till slut fick jag vara rätt bestämd, men egentligen var det inga problem. Vi mötte och kördes om av flera bilar utan att det föranledde några problem.
Pottan är så fin efter att den klippning som gjorts hittills finputsades igår!

Till sidans topp

Tisdag 17 november

Roland satte upp ett rep att stänga av Ingas infart med för att hindra ev lösa hästar att gå in i trädgården den vägen igår. Kommer att stängas till då hästar ska hämtas in från hagen.
Det visade sig igår att Pottan tappat höger framsko, dock utan att hoven alls trasats sönder. Nu är det ju dags för skoning i vilket fall, så det var ju ingen katastrof på det viset, men jag vill ju inte rida efter vägarna innan alla skor är på plats igen. Får inte ut hovslagaren förrän på måndag dessvärre.
Tog in Pottan från hagen tidig eftermiddag och då jag släppte tillbaka henne tog jag ut Sparven. Det blev lite stökigt då jag släppte tillbaka pottan. alla de andra kom rusande och trängdes. Då Sparven släpptes tillbaka så passade Kryddungen på att smita ut i den smala glipan som blev i grindhålet då. Sabla häst! Tur nog så stannade hon vid vägkanten strax intill så jag kunde ta henne och få henne tillbaka in igen. För naturligtvis hade jag inte stängt av in mot Inga innan.

Tänkte longera Potentilla på vallen, med gjord och inspänd med gummisnodd. Det gick sådär, hon var inte så pigg och jag var lite rädd att det var halt i gräset. Vänster varv var svårt, tror hon ställer åt fel håll. hon ville hellre galoppera, en kort struttig galopp. än att trava, precis som det varit tidigare då jag försökt longera. Dessutom var det svårt att få henne att hålla ut volten, jag försökte mota henne med långpisken i sidan. Höger varv verkar vara lättare, där gick det bättre att trava. Så detverkar som hon har samma problem att ställa/böja åt vänster som då jag rider. Det har varit så på sistone men inte alltid. till att börja med var det höger sida/varv som var svårt. Med tanke på att det trots allt blev lite trav, samt att vädret var milt så var det intressant att konstatera att hon i alla fall inte blev svettig, annat än lite mellan frambenen. Så (den ännu inte avslutade?) klippningen gör kanske nytta?
Jag hade tänkt fortsätta försöka longera några gånger tills hon blir skodd, men kanske försöker jag sitta upp och jobba i skritt på vallen någon gång i stället, får se hur det blir.

Stellaria fick gå en liten kort promenad i träns. Det var övning bara att tas ur hagen och stå ensam på stallgången när det var så länge sen sist. Och det gick bra, även om Kryddis skrek från hagen och Sparven svarade någon gång. Vi gick en lite bit mot Häradshagen, där Roland var med traktor och skogsvagn och högg efter vägen. Det var läskigt att närma sig honom och det blev några stopp. Väl på väg hemåt igen gick det desto fortare, men hon hade ändå inte något emot att göra en liten avstickare mot Roka mosse också innan vi definitivt gick tillbaka mot stallet.

Till sidans topp