September 2009

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Tisdag 1 september

Stellaria fick stå bunden från två håll för första gången och även hon fann sig och stod snällt medan hon blev borstad och fick hovarna kratsade.

Myristica promenerade som vanligt. Stod även idag bra på gången, men hon lyckades få tag i ena grimskaftet så jag fick korta upp det två gånger innan hon inte lyckades med det längre. Och efter det hade hon inte mycket rörelsefrihet men fann sig bra ändå. Det kändes riktigt trevligt med en häst som stod stilla och inte hela tiden skulle "jucka" med något.
På kvällen fick hon återigen beta med båda kompisarna, i uppemot 2 timmar, och det var lugnt hela tiden.

Till sidans topp

Torsdag 3 september

Nu har jag bokat tid för sadelutprovning! Tisdag nästa vecka ska det bli. Tills dess blir Pottan kvar i Fristad.

Tog ut Corylus på promenad på förmiddagen. Gick till Roka mosse och vände strax innan eftersom tankbilen var där för att fylla tanken, annars hade jag rundat magasinet. Han gick på riktigt fint och verkade inte ömfotad på gruset. Gick lite bättre bortåt än hemåt.

Myristica Fick gå på bete med Sparven en dryg timme efter morgonsvängen, då jag var ute med hennes bror. Hade ju ingen koll på om de sprang, men tror det gick rätt lugnt till. Hon visade i alla fall inget intresse för att bryta sig ur hagen när vi rörde oss på utsidan. På kvällen regnade det så mycket så jag struntade ji promenaden - av ren bekvämlighet. Men hon fick beta med de andra i en dryg halvtimme.

Till sidans topp

Fredag 4 september

Var med Roland till Fristad på kvällen och tittade till Pottan samt träffade Elin och Helena. Elin har sin C-ponny där, men har vuxit ur den. Nu är hon intresserad av att börja rida Pottan, och som Stina är skadad och själv inte kan rida för tillfället rider Elin nu de dagar som Pottan är kvar där.

Potentilla hade ridits i skritt och trav av Elin igår och det hade gått bra. Idag red Elin först under överinseende av Stina och det såg bra ut. Sedan satt jag upp. Det var lite "vingligt", Pottan var vid sidan av sppåret rätt ofta och gick inte så självklart fram - känner igen det rätt bra från när jag ridit på vallarna hemma i sommar. Och så hade jag förstås lite svårt att hitta i ridhuset. Men det gick bättre efter hand, så jag tror det finns hopp.., Nej, jag är säker på det. Tror nog att Pottan är den häst som snabbast kommit in i ridningen och så snabbt fungerar på rätt sätt. Men det är förstås svårt att jämföra, de tidigare blev inte på långa vägar så "sporadiskt" igångsatta som Pottan.

Myristica Ficksina promenader som vanligt. Det var riktigt blåsigt idag, och om det var därför eller av någon annan anledning, men hon var väldigt laddad. På kvällen fick hon beta med de andra medan vi var i Fristad, det blev ca 2 timmar.

Till sidans topp

Söndag 6 september

Idag fick Sparven gå en sväng på förmiddagen medan de andra båda betade. Lite vågat eftersom jag inte visste om jag vågade lita på att Kryddungen stannade kvar i hagen då. Men allt gick bra. Efter att ha gått samma sträcka med alla 2-åringarna så är det roligt att summera det hela lite. Myristica, som gått sträckan dagligen länge nu, är mycket uppmärksam på omgivningen. vad som händer omkring, både verkligt och (tror jag) inbillat. Hon stannar rätt ofta och står "fastspikad", och måste sättas igång igen. Corylus traskar glatt på, verkar tycka att det är roligt att se något nytt, men när man vänder och går samma väg tillbaka så blir han gärna lite mopsig och vill försöka bita tag i tyglarna. Då har han ju redan sett vad vi passerar - inga nya intryck längre. Stellaria följer snällt med och förlitar sig i hög grad på den som leder, men stannar ibland och behöver se sig om lite extra, särskilt om det är okänd mark. Ingen är lik den andra utan alla har sina egenheter. Men alla har något som känns positivt, och jag gillar alla, var och en på sitt sätt.

Stellaria fick alltså komma in innan jag släppte ut Kryddis på bete på förmiddagen. Hon fann sig snällt i att bli lämnad ensam inne och sedan stå på gången och bli borstad, kratsad och tränsad. Sedan ledde jag henne till Roka mosse, där vi vände. Kryddungen pep några gånger från hagen och Sparven svarade ganska tyst och halvhjärtat, det var uppenbarligen inte de andra som hade hennes uppmärksamhet i första hand. Hon gick snällt och verkade dessbättre inte heller hon vara ömfotad på gruset, bara då och då reagerade hon lite på underlaget. På bortsidan om skogen stannade hon några gånger och fick sättas igång igen, men i övrigt gick allt jättebra.

Myristica Fick sina promenader och betesstunder, drygt en timme på förmiddagen och ca en halvtimme på kvällen.

Till sidans topp

Måndag 7 september

Chansade vilt och försökte longera Nillsson i grishagen samtidigt som de båda andra betade i angränsande svälthagen. Men det gick bra. De kom nog till staketet men tror att de (eller mest troligt, Kryddungen) fick en snyting av elen och sedan var det inte intressant längre.

Corylus skulle alltså longeras, iklädd träns och gjord, men inte inspänd. Det gick ibland någorlunda i skritt, men mest var det rätt tjafsigt. Han försökte hela tiden bita tag i linan eller sätta ner huvudet och beta. Till slut blev han sur på mig och markerade med bakhovarna flera gånger. Har funderat ut lite planer för hur jag ska försöka göra nästa gång...

Myristica "som vanligt". Vi mötte en cyklist på morgonen och då måste hon förstås försöka sticka, men det gick bra att passera den stillastående. Att hon ska behöva hålla på så där hela tiden?! Betade ca 1,5 timme på förmiddagen och ca 0,5 timme på kvällen..

Till sidans topp

Tisdag 8 september

Hämtade en fräsch (nybadad?) Pottan vid Fristad på morgonen. Kom hem med henne till Björksätter på eftermiddagen, där hon fick gå ut i smedhagen. Senare fick alla hälsa på henne över boxkanten och det verkade vara ett kärt återseende överlag, inget bråk utan i flera fall ömsesidigt kliande på halsen.

Potentilla lastades med hjälp av Helena, inte helt problemfritt. Vi kom fram till Sharpman mer än en timme för tidigt och vänta i transporten kunde vi snart glömma, hon levde rövare rätt ordentligt (= stampade i golvet). Så vi lastade ur och placerade henne i en av de minihagar (ca 5x5m) som verkade vara iordningställda för besökande hästar. Hon var lite laddad, så jag lät henne trava av sig en del i longerlinan. Så småningom fick vi ta in henne i ett ridtält modell mindre (kan kanske vara sådär 15x30m?) för mätning och sadelprovning. Det blåste lite så duken i taket smattrade lätt och det var lite läskigt till att börja med, liksom det var lite läbbigt att gå för nära väggarna. Men Pottan anpassade sig snart och allt gick jättebra och Pottan fick beröm för att hon var så snäll och väluppfostrad. Det är tydligen inte ovanligt att "kunderna" slänger av sina ryttare mer än en gång och är allmänt skärrade... Jag fick provrida 2 olika sadlar, troligen de enda de hade hemma som passade min breda ponny. Pottan var lugn och fin och kändes stundtals väldigt trevlig i traven. Jag köpte den ena sadeln, en Globus Loke(?), som jag nu verkligen hoppas ska fungera för oss. Sedan kom dagens värsta prövning - att lasta för hemresa. Pottan var dum och vägrade gå in. Hon har verkligen satt i system att bryta ut åt vänster och det hjälpte inte med lina åt det hållet. Efter att Roland och jag tragglat på egen hand en god stund, bad vi sadelprovartjejerna om hjälp (de hade erbjudit sig det innan, ifall det skulle behövas). Det gick inte mycket bättre då heller, men efter att flyttat bil och släp så de stod med en husvägg intill åt vänster sida, så kom damen så småningom in. Så det är bara att försöka träna lastning...

Myristica leddes som vanligt men bete hanns inte med på morgonen. Jag tog in Pottan då det var dags för Kryddis kvällsbete, vågade inte riskera att ungen skulle spränga repen för att komma till Pottan. Kryddan blev alldeles vild när Pottan kom in och klättrade på boxgallren. Det blev väl någon timme ute för henne på kvällen.

Till sidans topp

Onsdag 9 september

Pottan fick vara inne under Kryddungens betesgång idag också. Tråkigt tyckte Pottan, men jag försökte borsta lite på henne under tiden. Tyvärr blev det ingen ridning för sadeln var kvar hemma, och dessutom var det lite trångt om tid idag. Men nu är sadeln på plats i stallet, så i morgon ska den förhoppningsvis invigas. Idag släppte jag över Nisse och Sparven till Pottan och de fick gå ihop hela dagen, tror att det uppskattades av alla! Till natten fick det bli skilda hagar igen.

"Hej!! Det var länge sen sist!"

"Vaddå, sociala aktiviteter? Jag har figuren att tänka på!"

Myristica leddes som vanligt och fick beta 1 timme på morgonen och 0,5 timme på kvällen. Hon var trevlig att gå med på kvällen efter att varit väldigt laddad överlag på sistone. Men när Pottan kom in i stallet innan Kryddan skulle släppas ut blev det klättra på väggarna igen. Tyvärr har det blivit en del spring i hagen de sista dagarna. Bara att hoppas att det håller trots allt. Hon har en liten "knöl" på senan som varit oförändrad rätt länge nu, men verkar inte halt på något sätt.

Till sidans topp

Torsdag 10 september

Släppte ihop Pottan med de andra i granhagen så hon skulle kunna få beta lite där medan jag ledde Kryddis. Räknade med att jag skulle få gå långt iväg för att få tag i henne sedan, men när det var dags att hämta in henne någon timme senare så stod alla i uteboxen! Nåja, det blev ju enkelt för mig då. Tog en liten risk och lät Kryddis gå ute med de andra medan jag red. Då höll Roland i och för sig på att harva åkern intill. så viss uppsikt fanns ju. Det blev i alla fall ingen utbrytning, bara måttligt spring enligt Roland. Sedan Kryddan tagits in släpptes de andra i smedhagen över dagen. liksom igår.
När jag på kvällen skulle ta in Pottan från verandan för att istället släppa ut Kryddungen på bete, så blev det trängsel vid grinden. Jag märkte att jag inte fixade situationen och släppte grimskaftet så Pottan blev lös utanför hagen, och jag snabbt fick stänga grindrepen för att ingen mer skulle tränga sig förbi. Samtidigt kom en bil på vägen men den stannade åtminstone innan den kom fram till min lösa häst som betade på vägkanten. När jag sedan skulle ta Pottan för att leda in henne så hade hon ingen grimma på sig! Den jag trodde var Pottan var istället Nillsson, som smitit ut. Pottan, iklädd grimma och grimskaft stod kvar i hagen tillsammans med Sparven. Så jag fick ta Nisse i pannlugg och runt nosryggen och baxa in honom i stallet, så den väntande bilen kunde passera...

Idag invigdes sadeln! Den gled ordentligt då jag skulle sitta upp, så det blev att avbryta, rätta till och dra gjorden ett hål till. Trots det tenderade den att glida vid uppsittning. så det bästa vore nog om jag kunde få tag i en bra pall. Sedan blev det vägen mot Roka mosse med lite trav efter sträckan längs ekvallen, men jag bröt av då hon ville gå på vägkanten mot dikena. Vi gick ut på Bengts vall då vi kom dit och började så småningom trava. Sadeln kändes inte riktigt hemtam och det var rätt "springigt" och lite spänt. Som så ofta ville hon dra åt vänster när jag ville rida på högervolter och det var lite svårt att hitta takten. Hon ville också gärna börja galoppera men jag höll henne tillbaka. Fick ingen riktig ordning på det hela och red i stället rakt fram mot Roka mosse i skritt och trav och det kändes bättre. Rundade magasinet vid gården och tog vägen tillbaka på vallen. Travade med sikte på vägen genom skogen. Pottan låg på och ville galoppera, och när vi inte hade så långt kvar till skogen så fattade jag galopp. Oj, vad hon drog iväg! Full rulle men inte så att det kändes som jag tappade kontrollen, däremot blev bromssträckan rätt lång. Kändes som jag fick ta lite väl bryskt i henne då vallen tog slut. Skrittade sedan vägen hemåt tills vi kom till ekvallen. Vi gick ut på vallen, som är flera hundra meter lång och jag lät henne trava, och sedan galoppera. Åtreigen full fart, hon ville verkligen springa och det kändes som hon bar upp sig och orkade bra. Sååå rooooligt!!! Minns inte när jag senast galopperade på det viset, men det måste vara sådär 20 år sen eller mer. Var lite orolig för att jag inte i tid skulle se när vallen tog slut, men det var inga problem idag i alla fall. Och Pottan saktade av bra även om man förstås fick vara bestämd. Hon skulle orkat galoppera betydligt mer, så mycket är säkert!
Det är det här som jag hade hoppats få uppleva med hennes syster, som ju så sorgligt inte fick leva vidare. Men nu känns det som om det skulle kunna skrivas ett "nytt kapitel", och att Pottan verkligen visat att hon skulle kunna bli en "ny Apollo"!

Myristica var riktigt trevlig att gå med. På kvällsturen kom en bil körandes bakifrån och hon blev inte skärrad. Däremot började bilisten backa då jag ställde mig mitt på vägen eftersom jag tyckte att vederbörande kunde presentera sig själv om personen ifråga hade något legitimt ärende på Rolands privata väg. Men bilen bara försvann, så det var väl någon som inte hade där och göra... På förmiddagen fick hon nästan 2 timmar i hagen då jag bl a red, på kvällen blev det bara en halvtimme.

Till sidans topp

Fredag 11 september

Red Potentilla på förmiddagen idag också. Försökte trava runt lite på ekvallen, innan vi fortsatte bortåt och så småningom ut på nästa vall. Även där försökte jag jobba lite i trav, och så småningom gick det rätt bra, stundtals i alla fall, även om damen väldigt ofta försökte dra iväg i galopp. Hon har uppenbarligen fått mer ork, men jag gissar att galoppen även är ett sätt att försöka smita från "arbetet"? Red en stund omväxlande skritt och trav, traven på både raka spår och volter. Stannade också till och drog åt gjorden (uppsutten) ett hål till, helt problemfritt. Det kändes som om sadeln låg bra idag. Så småningom tog vi en galopp i riktning bortåt. Först blev det felfattning (jag hade tänkt mig vänster galopp) så det blev att bryta av, men sedan blev det rätt. Hon låg inte på så mycket nu, jag fick nästan driva lite för att hon inte skulle bryta av, men ändå blev det lång bromssträcka när det var dags att sakta av - då hade hon uppenbarligen kommit igång. Sedan skrittade vi hemåt, red på vallarna där det gick. Sista sträckan, på ekvallen var flugorna så jobbiga så jag tänkte trava en bit för att komma ifrån dem. Traven fungerade inte bra, så det blev några extra varv för att få lite ordning på den. Lite opsykologiskt kanske, jag hade ju egentligen "slutat för dagen". Dumma insekter som ställde till det!
Pottan hade blivit svettig i bringan samt mellan benen fram och bak.

Myristica leddes som vanligt. På förmiddagen fick hon beta nästan 2 timmar, på kvällen ca 1 timme..

Till sidans topp

Lördag 12 september

Synd att jag inte var ute med Pottan sådär 3 timmar tidigare idag, och kunde stila för mobbande långrittsklubben... Nåja, dom hade väl inte tagjit åt sig eller rannsakat sig det minsta ändå så... Själv fick jag inte veta att dom var ute förrän mitt på dagen, och strax efteråt passerade dom Björksätter.
När jag kom tillbaka efter ridturen hade Emil hittat till stallet. Synd att jag inte visste det innan, då hade jag kanske kunnat engagera honom att fotografera.
Annars har jag, inspirerad av att ridningen känns så bra, skapat ytterligare en blogg - som ska vara "offentlig", eftersom det skulle kännas roligt att dela med sig av allt positivt kring bl a Pottan till "den stora allmänheten". Adressen dit är sigridpapottan.blogg.se. Men jag kommer att fortsätta att skriva i den här bloggen i första hand - den nya är mer ett komplement.

Idag blev det en eftermiddagstur med Potentilla. Skritt till Häradshagen och åter. På väg tillbaka mötte vi en bil, som saktade in. Jag försökte hitta utanför väen åt sidan men lyckades inte med det. Men allt gick bra och Pottan brydde sig inte. Nästan hemma tog jag vallarna mot Roka mosse och travade där det var möjligt (= på vallarna), fortsatte förbi Roka mosse och vände vid vändplatsen. Hade då travat en bit på vägen mot Brink också. Trav på vallarna tillbaka, som ideligen övergick till galopp, men jag bröt av, hade bestämt att idag skulle jag nöja mig med trav. Men det var aldrig någon tendens till "sken", allt gick lugnt och sansat. Känner mig alltmer hemma i nya sadeln. Totalt var vi nog ute ca 50 minuter. Det känns så roligt att rida Pottan! Tack till Stina och även till Elin, som jobbat henne de sista veckorna!

Myristica leddes som vanligt.Fick kort betesgång på förmiddagen, ca 30 minuter, på eftermiddagen blev det nog mellan en och två timmar.

Till sidans topp

Söndag 13 september

Idag har Elin varit här och ridit Potentilla. Stina var också med och det var ju bra, hon kunde titta och ge goda råd. Pottan skötte sig jättefint på vallen, men blev också rätt trött.

Myristica var väldigt laddad idag, efter att hon varit lugn och trevlig i flera dagar. Hon såg spöken överallt. särskilt i skogen. Antagligen märkte hon av att Emil var där och "styrketränade" (fick jag veta sedan) och även om Emil inte märkte oss, så var det helt klart att Kryddungen märkte att det var något därinne. Och Emil är väl för tillfället inte helt olik en fågelskrämma, tycker åtminstone jag. (Får man tycka så om sin egen unge?). Kryddungen fick beta ca 2 x 1 timme.

Till sidans topp

Måndag 14 september

Det blev inte något ridet förrän till kvällen idag. Hade ägnat en stor del av dagen åt "husliga sysslor" - tråkigt men behöver göras ibland även det. Nu kom jag inte iväg ut förrän närmare 18.30. Det hann börja mörkna lite och det blev besvärligare för mig än jag hade räknat med. Även att solen står lågt är jobbigt för mig.
Det är längesen jag sysselsatte mig med Nisse och Sparven. Tiden har inte räckt till.

Det blev en kort ridtur med Potentilla. Hon var tjurig att sadla, verkade irriterad på flugor men det kanske bara var en förevändning. Det var svårt att spänna gjorden, och kanske hamnade inte sadeln riktigt rätt? På väg ner mot vägskälet mötte vi en bil. Vägen är ju smal där och med elstängsel intill, men det gick jättebra på lång tygel och bilen saktade farten ordentligt också. Sedan blev det en tur över vallarna, mest i skritt men även lite trav och galopp.

Myristica fick sitt som vanligt, samt bete 40 minuter på morgonen och ungefär 1,5 timme på kvällen.

Till sidans topp

Onsdag 16 september

Det fick bli vilodag för Pottan igår - tiden räckte inte till. Det blev ändrade betesrutiner också igår. Svälthagen har ätits ner rätt bra, och nu lät jag de 3 "utegångarna" få vara tillsammans där på dagtid. Kryddis samt Sparven får beta tillsammans i den rejält uppväxta grishagen och det är dom så nöjda med. Nisse får avstå den hagen tills vidare, han är sååå fet ändå.
Nu går vi in i tredje månaden där Myristica ska gå 2x45 minuter/dag enligt de anvisningar jag fick i somras.

Det blev en kort men ganska intensiv sväng med Potentilla på morgonen. Först skritt mot Häradshagen, men hon kändes så oinspirerad så jag vände och tog en sväng på vallen istället. Det blev en del trav på volt i båda varv och jag bemödade mig att tänka på min egen ridning. Höger varv är svårare än vänster, men skärper jag mig så ger det resultat! Men varför envisas jag med att hänga åt vänster, är det jag eller hästen som styr åt det hållet? Kanske att sadeln ville glida lite åt höger också? Men i stort sett kändes det riktigt bra, och efter att ha pustat ut lite i skritt avrundade vi det hela med en vänstergalopp till bortre änden av vallen och en högergalopp tillbaka. I den sista sög Pottan i rätt bra, inte oväntat!
Upptäckte igår att hon fått ett sår på insidan av vänster bakskena, det var redan igenläkt med sårskorpa då. Idag var hon lite svullen där, hoppas att det inte blir några komplikationer.

Myristica går enligt schema. Får fortsätta beta i grishagen med Sparven 2 bånger per dag.

Till sidans topp

Fredag 18 september

Det fick bli en vilodag till för Pottan igår. Jag var i Norrköping en stor del av dagen. Även Kryddis drabbades, hon fick avstå kvällspromenaden men fick i alla fall två betespass.

Det blev en kvällsritt med Potentilla. Tog svängen via vallarna, Roka mosse och ut till Brink och åter. Hela tiden kändes det jobbigt med sadeln, satt inte bra, var oerhört störd av att stiglädren inte gick att få lika långa och fick ont i vänster ljumske. Så småningom kom jag fram till att det kändes som värst då Pottan fick gå på "okorrigerad" och sticka ut höger bog. Det blev bättre om jag rakriktade henne eller ställde/böjde lite åt höger. Så på tillbakavägen red jag lite volter i skritt i höger varv på en av vallarna, och det kändes som det gav resultat. Det blev mest skritt på vägarna förstås.

Myristica Fick alltså bara morgonpromenad även idag, men i alla fall två rejäla betespass.

Till sidans topp

Lördag 19 september

På förmiddagen lät jag idag även tjocka Nillsson gå med småtjejerna i grishagen, tyckte att han kunde få äta gott någon gång även han. Dessutom har han ju varit så duktig och gått själv i granhagen då de andra små har betat och Pottan ridits i flera dagar. Och det blev ju ett ganska långt pass där idag eftersom Pottan och jag var ute så länge. På kvällen var Pottan jättesur när jag skulle ta ut de båda andra ur hagen samtidigt som hon fick gå kvar. Då jag skulle ta ut Sparven vände Pottan baken mot oss på mycket nära håll, så jag fick ryta i ordentligt åt henne.

Kände mig lite trött på att ha "harvat" på samma vägar med Potentilla så länge nu, så jag tog vägen mot Öna idag. Hade ingen färdig plan då vi gav oss iväg, men det blev hela rundan, ut till Spolstad och sedan hem över Brink. Lite synd förstås att jag inte hittar genvägen över skogen längre, det hade blivit både roligare och lite kortare. Den runda vi nu gick har jag tidigare mätt till en mil.
Pottan var väldigt jobbig, hela tiden såg hon spöken, reagerade på allt. Dessutom var det ju hästar i hagar vi passerade. Men det var ju aldrig så att jag var rädd att Pottan skulle slänga av mig och sticka, jag tror inte att tankar av det slaget existerar i hennes sinnevärld. Däremot var det helat tiden att driva fram henne och "parera" små hopp, stopp och snedsteg. Mellan Möllebo och Spolstad gav jag upp och hoppade av. Vi var vid Maddes hästhage med häst springande innanför stängslet och Pottan började backa ner i diket på motsatt sida av vägen. Sedan ledde jag henne till Brink, där jag satt upp igen. Lite trafik mötte vi, men den vållade inte oss några problem. Resten av vägen var ju välbekant. Damen var nog lite trött när vi kom hem, och full av nya intryck gissar jag. Hur som helst så visar ju dagens händelser att det är viktigt att komma ut och bekanta sig med omgivningarna, så fortsättning lär följa...
Hon har ju faktiskt gått långa bitar av vägen tidigare, även om det var väldigt länge sedan, men ändå så var hon så "tittig" och vaksam. Det är rätt roligt att jämföra med de andra hästar jag haft och ridit här. För ca 3 år sen red jag i stort sett samma sväng med Trynet. Hon hade helt säkert ALDRIG gått den vägen tidigare, men det märktes verkligen inte. Hon gick på som om hon aldrig gjort annat, ingen tvekan någon gång. Sedan var det Ballota för en del år sedan. Hon villen inte ridas, tog varje tillfälle att antingen slänga av eller vända och skena hem.
Positivt idag var att sadelproblemen(?) från igår inte alls kändes så stora nu.

Corylus fick gå en liten promenad i träns på kvällen, vi gick till kraftledningen innan vi vände. Han var en aning bufflig i stallet men skrittade sedan väldigt fint bortåt, även om han skulle stångas med nosen ibland. På hemväg var han i vanlig ordning lite mopsig ibland. Vid ett tillfälle gjorde han flera mycket små jämfotahopp, jag tror att han var irriterad, det var nog mycket mygg och annat i luften.

Myrjistica fick sina båda promenader idag samt sammanlagt säkert 4 timmar på bete.

Till sidans topp

Söndag 20 september

Återgick till ordningen, så enbart Sparven betade med Kryddis idag.

Tänkte att det skulle bli en kortis på vallen för Potentilla idag efter gårdagens "långtur". Det blev det väl också, men inte riktigt som jag tänkt mig. Pottan var motsträvig och ovillig, bröt av flera gånger i traven och kändes i största allmänhet som hon mest ville dra sig undan allt arbete. Hon snubblade rätt ofta också. Vallen är väl inget idealiskt underlag egentligen, ojämn och med långt gräs. Det var hursomhelst jobbigt att rida på voltspår i båda varv, och jag avslutade med att trava en del rakt fram istället, då flöt det på lite bättre. Totalt red jag väl en halvtimme. Funderar på varför det känns så "jobbigt". Hon har börjat sätta vinterpäls. Det är hög tid att sko om (ska göras på tisdag). Eller är det jag som rider dåligt eller felaktigt? Eller allmän formsvacka? Nu får hon ledigt i morgon och kanske ytterligare 1-2 dagar, då jag själv kommer att ha begränsat med tid, så får vi se hur det går sedan. Antagligen kommer vallarna att skördas kommande vecka, så det kanske kommer att kännas lättare med kortare gräs där sedan.

Myristica Ficksina "som vanligt".

Till sidans topp

Torsdag 24 september

Det har varit lite "slött" med hästarna några dagar, får väl skyllas bl al på tidsbrist. I tisdags var det skoning för Pottan och verkning för övriga.Pottan är nu skodd runt om och premiärreds som rundskodd idag.

Tog vägen mot Roka mosse med Potentilla och gick över skogen innan vi gick ut på vallen. Det blev lite trav där, kändes lite motspänstigt, hon ville gärna bryta av. Fortsatte ut mot Brink och det blev lite trav på vägen före vändplatsen, även här med flera avbrott. Damen ser spöken hela tiden. Nästan ute vid Brink blev det tvärstopp och jag kände mig tvungen att hoppa av och leda förbi vad som (för mig) visade sig vara ett nytt jakttorn. Jag fortsatte och ledde henne vägen till Halhällen. Vågade inte gå ner till Nysätter om det skulle finnas Hagen-hästar på bete där, och i så fall riskera problem. Satt upp och skrittade tillbaka. Vägen är fin men jag vågade inte trava, var rädd att inte se vägbommen i tid. Insåg att det är en rejält lång bit ut till bommen, så det kanske blir trav nästa gång. Sedan blev det lite trav ett par gånger på hemväg. Totalt var vi ute ca 1,5 timme och turen blev nog sådär 7 km lång.

Myristica "som vanligt".

Till sidans topp

Fredag 25 september

På förmiddagen fick Kryddis beta med de andra två i svälthagen, på kvällen blev det en kort stund med Sparven i grishagen.

Även idag blev det en liten "långtur" med Potentilla. Jag hade tänkt att rida mot Häradshagen, men då jag suttit upp började Pottan gå åt motsatt håll och jag tänkte "varför inte", så det blev rundan Hermanshult - Hagsätter och hem igen, som jag gissar är ca 7 km. Återigen såg hon spöken överallt. Jag tror att hon spelar på min osäkerhet då jag inte själv ser, och utnyttjar det. Idag hade jag tagit med ridspö och det svarade hon bra på vid onödiga stopp, men jag tycker att jag använde det med måtta.
Det blev förstås att jag satt av några gånger ändå, när jag inte alls förstod vad hon reagerade på. Det var ett par jakttorn som låg kullvräkta efter vägen, och så var det ett ställe där det stod vatten i hjulspåren en ganska lång sträcka, så det bara var mittsträngen som var torr. (Det måste varit här som hon stötte omkull mig för 2,5 år sedan, då jag var ute och ledde henne och tyckte att hon skulle lära sig att gå i vatten. Pottan delade inte min upppfattning då, och jag blev själv ganska blöt... Kan tillägga att det var vinter då och vi var rätt långt hemifrån...). Hursomhelst, Pottan tycker inte om att gå i vatten nu heller. Vi gick alltså på mittsträngen en bit och sen var det bara stopp. Det var något som Pottan bara inte skulle gå över. Jag fick inte fram henne, istället backade hon lugnt men bestämt mittsträngen tillbaka utan att kliva snett och hamna i vattnet. Ett nytt försök slutade på samma sätt. Så jag hoppade av och gick själv före. Det farliga visade sig vara ett vattenfyllt hål i mittsträngen, ca 2 dm i diameter. Fjantiga häst! Nu kom vi i alla fall över utan problem. Sedan gick det bra fram till Stora Hermanshult, där det var så mycket farligt att titta på, så jag hoppade av igen. Det blev att jag ledde henne ända till Hagsätters vägskäl, men då satt jag upp och sedan fick hon vackert stå ut med att jag satt kvar trots att det förstås var en massa farligt vid den gården också. Vi var ju trots allt på väg hemåt och det tyckte jag borde innebära en viss draghjälp. Vid gården var 2 ryttare på väg att ge sig iväg ut, så det kändes ju bra att jag satt på Pottan då, så dom inte behövde se oss från den "sämsta sidan". Vägen från Häradshagen avverkades sedan i mycket god skritt-fart! Inga spöken där inte!
Skogsvägen mellan Hermanshultsgårdarna är bitvis fin och lämpad för att rida fortare än skritt, men det vågade jag förstås inte göra, då jag inte såg så långt framåt. Trist! Får se om jag kan lära mig vägarna bättre och våga mer då. För att någon av alla andra som rider här omkring skulle erbjuda oss sällskap ska man väl inte inbilla sig...
På kvällen lät jag Emil, som tjatat lite, få sitta upp och ledde honom lite på vägen. Lite ovant och konstigt tror jag Pottan tyckte att det var, och hon var lite spänd och avvaktande.

Myrjistica "som vanligt".

Till sidans topp

Lördag 26 september

Idag fick det bli en kortis för Potentilla, vi kom inte ut förrän strax innan mörkret föll. En kvart på vallen blev det med en hel del trav. Jag tycker att jag lyckades hålla igång henne rätt bra, och jag försökte tänka på mib egen ridning som att vara snäll på hand och rida med skänklar och säte. Men visst har jag mycket att jobba med... Avrundade med lite skrittarbete på omväxlande böjdaa och raka spår.

Det blev en liten promenad för Stellaria mitt på dagen. Lade först på en gammal sadel, och det var inga problem förutom att gjorden inte räckte runt. Så jag struntade i den. Vi gick in tegelvägen vid dammen så långt som jag hittade innan vi vände. Sparven följde snällt med, även över tegelkrosset. Men på väg tillbaka hade hon mer bråttom.

Fuskade med Myristica och hoppade över kvällspromenaden - tiden räckte inte till. Men hon fick beta hela 3,5 timmar på förmiddagen med Sparven i grishagen. Även på kvällen fick hon beta ca 1 timme i svälthagen.

Till sidans topp

Söndag 27 september

En riktigt blåsig dag, i likhet med många dagar på sistone. Det verkar bli lite fart på hästarna, som springer en del i hagen emellanåt.

Elin kom på eftermiddagen och tog en tur med Potentilla. Det blev Öna-rundan, med Helena och jag gående efter. Det gick i stort sett bra sånär på en incident då Pottan skyggade, troligen för ett stenblock intill stigen och hamnade i diket intill med ofrivillig avsittning som följd. Som tur var så verkade ingen gjort sig illa och turen fortsatte som planerat. Stigen från Öna var rätt tilltrampad och ojämn, och dessutom ligger ju diken väldigt nära ibland. Då vi kom ut ur skogen vid vändplatsen fortsatte Elin ut till Brink och tillbaka, och då blev det lite trav och galopp. Sedan blev det en sväng över vallarna på väg tillbaka och lite snabbare tempo även där. Totalt tog turen en timme. Pottan blev svettig i sin begynnande vinterpäls. Det får väl bli klippning så småningom.

Myristica fick förkortad promenad på kvällen, det började bli mörkt. Men hon hade varit ute och betat i minst 5 timmar fördelat på två pass. Innan vi tog kvällsturen kände jag på hennes bakben och tyckte att det inte gick att känna skillnad alls jämfört med det andra bakbenet.

Till sidans topp

Måndag 28 september

Tidig morgon då Roland skulle jobba borta och jag vackert fick gå upp samtidigt med honom vid 5 om jag skulle få skjuts till stallet. Så det blev att fördriva tiden med mockning och radiolyssnande i väntan på att det skulle bli så ljust så man kunde gå på ponnypromenad. Dä jag kom tillbaka efter en tidvis regnig tur (regnet uppskattades inte av Kryddis) fann jag samtliga utegångare i uteboxen, Nillsson dessutom i liggande läge. Det är inte första gången som jag konstaterar att uteboxen är uppskattad. JAG skulle inte, som vissa ägare till utegångsdjur ibland anför då de får krav på att anordna ligghallar, hävda att det är meningslöst eftersom djuren ändå aldrig går in där. Tur att dessa 3 går så bra ihop så att de samsas om dessa dryga 20 m².
Annars blev det inte så mycket gjort. Myra och Mara (Kryddan och Sparven) fick ett rejält betespass i förmiddagsregnet, dagen gick medan jag ägnade mig åt annat hemma, inget ridet och ingen kvällspromenad. Släppte Kryddis på bete med Nisse och Sparven en timme på kvällen, medan jag, utan framgång försökte tvångsmata Potttan med foderjäst. Tyvärr blev det ett förfärligt springande i svälthagen då. Strax efteråt dök Emil upp och jag anade vad som satt fart på hästarna ute. En levande fågelskrämma med stor ryggsäck, som kröp mellan elrepen till hagarna. Fast Emil hade förstås inte märkt något, varken sett eller hört...

Till sidans topp

Tisdag 29 september

Ännu en tidig (och kall, bara någon plusgrad) morgon, ställdes av vid stallet vid 6 och var hemma lagom till 11. Utegångarna låg i en hög nere i granhagen enligt Roland. På förmiddagen fick även Nillsson följa med småtjejerna till grishagen i ett par timmar. Då de skulle flyttas tillbaka stod alla och hängde i solen vid stallgaveln.

Det blev en härlig sväng med Potentilla på förmiddagen. Sadeln kändes bra, Pottan var trevlig och vädret var fint, det var bara att jag såg såå illa som ställee till det vid ett par tillfällen, samt en dum bilist som envisades med att trycka oss i svansen sista biten hem mot stallet, så jag kände mig stressad till småtrav.
Turen gick till Brink och vidare till Halhällen och tillbaka igen. Spöet var med men behövde aldrig visas. Mest blev det förstås skritt men även flera travpass och på stora vallen på hemväg, där jag kunde ta sikte på plastbalarna i andra änden blev det en galopp. Då blev det full fart!
Då vi passerat vägbommen på väg till Halhällen så insåg jag snart att Pottan valt fel väg, att vi var på stigen som går ner mot Hagen istället. Den verkade väl upptrampad och Pottan hade uppenbarligen inget emot att gå den men då jag inte är säker på hur den är och vart den går, så vände jag och letade rätt på den väg jag tänkt att vi skulle ta. Får se om det blir att testa den andra stigen vid senare tillfälle.

Myristicas bakben kändes ok på morgonen, efter gårdagskvällens vilda galopper. Bara att hoppas att det inte blivit negativa konsekvenser. Promenader och utevistelse som vanligt.

Till sidans topp

Onsdag 30 september

Tidig och kylig morgon igen. Sparade ridningen till eftermiddagen idag, tyckte att ljusförhållandena var för jobbiga igår morse-förmiddag. Lagom efter att jag var färdig med Pottan på kvällen började det regna och sedan snöa. Kändes som att det var läge att låta hästarna stå inne över natten, och så blev det.
Har sänt in prov på årets hö och nu fått resultatet. Det har ju varit på tapeten att årets vallskörd är proteinfattig pga kall vår som innebar att växtligheten inte tog upp så mycket kväve. Det visade sig gälla även vårt hö. Aldrig har vi fått så lågt proteininnehåll i tidigare analyserade skördar som i år och det trots att höbärgningen skedde någorlunda normaltidigt, strax efter midsommar. Å andra sidan är energiinnehållet högre än vi någonsin haft tidigare. Det är alltså en enorm obalans i höet och det blir en verklig utmaning att få till balanserade foderstater. Det kommer inte att gå utan inköp av extra proteinfoder, i första hand lusern men troligen kommer ytterligare något proteinfoder att behövas...

Potentilla fick en skritt-tur medlite inbakat travarbete. Började med att skritta till kraftledningen och åter, sedan blev det trav på ekvallen. Tack vare den rejält tilltagna "uppvärmningen"(?) kom hon in i travarbetet ganska omgående. Själv tycker jag att jag lyckades riktigt bra med min egen insats och Pottan svarade med att gå så jättefint! Men det var nog lite tröttsamt för oss båda två. Höll inte på så länge och avslutade med ytterligare ett skrittpass bort till nästa vall, där vi rundade skogen i en kravlös trav, innan det blev skritt hem.

Myristica slapp kvällspromenaden, bl a pga dåligt väder. Men dessförinnan hade hon fått gå ute med de andra medan Pottan reds, och tyvärr hade de sprungit en del också....

Till sidans topp