Detta är historien om "Petter Schwensas kwärn" den enda kvarvarande väderkvarnen på Lilla Askerön 26,  Sörgård.

 

 

Vänster: Vy med kvarnen i bakgrunden 1963
Foto: Ernst Manker

Höger: Vy med kvarnen i bakgrunden 2001
Foto: Leena Hagström

Du kan klicka på bilderna för att
se på förstoringar av dem.

 



Bernhard Pettersson, Lilla Askerön.
Ägare av kvarnen då fotot togs 1948

Foto: Ernst Manker

 I boken, Kvarnarna på Tjörn av Ernst Manker från 1965 kan man läsa följande:

Kal, vindsvept bergudde, på öns södra sida utskjutande i Askeröfjordens västra del.
Kvarntecken på ek. Situation 1962-1963: Kvarnen stående kvar med väl bibehållen stomme men trasig brädklädsel samt vingbruten. Holländare av resvirkeskonstruktion med båthätta och stenarna uppe. Något oproportionell med mindre vägglutning än normalt (se nedan). Höjd till hättan 5.35 m. Diam.: golvet 4.8 m, loftet 4.4 m, taket (under hättan) 3.7 m. Vingresterna vittnande om gallervingar utan hjärtflykter. Stagkronan av trä; stagen bar dunerna av rund järnten. Vingaxeln av ek, på stenlager. Kronhjulet av trä med kraftig gjuten järnskoning; inkilade träkuggar, delvis brutna. "Hel press", omslutande hela hjulet; tyngderna av olika slags järnstycken. Lyktan, spindeldrevet av gjutjärn. Spindeln åttkantig skrädd stock. Lättspindeln rund järnstång. Överstenen: diam. 168 cm, tjockl. 20 cm, ögat 26 cm. Dubbel understen, en egentlig understen lagd på en omvänd översten med krage; tjocklek tillsammans 30 cm, den övre 21, den undre 9 cm. Rotationsriktning: vingarna medurs, löparen medsols. Kvarnen stabilt byggd och vilande på god stengrund under resverket och stenstolen. Omålad. Körbar kvarnväg inifrån ön. Sagesm. f. 1884: Kvarnen uppförd av fadern Petter Svensson, 1896 med utnyttjande av de brukbara delarna av den från Nordvik hitflyttade kvarnen, bl.a. huvudparten av maskineriet. Byggmästare var en man från Inland, skicklig snickare men oerfaren kvarnbyggare. Tog mått på en kvarn på Stora Askerön men råkade mäta fel, så att den nya kvarnen blev "en aln för liten nedtill och en kvarts aln för stor upptill" därav den något ovanliga, mer tornliknande formen. Kvarnstenarna köptes i Uddevalla, 75 kronor stycket; drogs av tre par hästar från stranden upp till kvarnen. Den under stenparet liggande vända överstenen medförd från Nordvik. Julstormen 1902 tog en av vingarna, snart ersatt. Sagesm. f. 1900: Mälden kom mest sjöledes, bl.a. från Stenungsund och Orust. Kallt i kvarnen på vintern; ingen annan uppvärmning än den som kom från kvarnstenarna, som "lunkade varma" av friktionen. Det kunde kännas gott att sticka händerna i det nymalda rykande varma mjölet. Ett år var det ingen "malevinn" veckorna före jul så det såg ut att inte bli mjöl till julbaket. Men tidigt i ottan fjärde adventssöndagen blåste det upp, och det blev att kvickt springa ut och sätta kvarnen i vind. Julbaket var räddat. På gården 26 tre kvarnstenar, två överstenar som brunnslock, den ena med krage kring ögat, och en understen i gårdsplanen.

 (Källa: Kvarnarna på Tjörn, Ernst Manker 1965)


Petter Svensson i Sörgård med familj omkring 1896
fr v. Britta, Selma, Bernhard och Karl
sittande fr. v. Alma, hustru Kristina, Ivar och Petter

(okänd fotograf)

 

I boken, Lilla Askerön förr och nu från 1976 kan man bl.a. läsa följande:

Den som idag färdas över Tjörnbroarna kan, när han passerar den högsta - Almöbron - långt bort mot väster se en skymt av ett fyrbåksliknande torn, som avtecknar sig mot de gråblå bergen. Det är väderkvarnen på Lilla Askerön. Då och då under färden över Tjörn ser man samma kvarn dyka upp, nu i norr. Under åren 1972-1973 försågs den med ny, tryckimpregnerad klädsel, ty stormarna 1969 hade farit illa fram med den gamla kvarnen. Som ett omisskännligt sjömärke ligger den där på Angersnäsberget, ett stenkast från stranden. Allmänt går den under namnet "Petter Schwensas kwärn". Det var nämligen Petter Svensson i Nergårn (1847 - 1933), som lät uppföra den. I 25 års tid drev han och sonen Bernhard (1884 - 1969) kvarnen, men inte bara för eget bruk. Även de andra
bönderna på ön hade nytta av den då och då. Det kom t.o.m. folk från både Tjörn och Orust och ville ha malt s.k. bakelsemjöl. Det var ett bra betyg åt både kvarn och mjölnare. 2 kappar per tunna fick man betala för att få sitt mjöl malt. I moderna mått motsvarar detta ca. 9 liter per 146 liter.

På en bjälke i kvarnen kan man läsa följande tänkvärda ord, skrivna med en grov timmermanspenna.

Strax man bliver födder det malas skall
och malas när hädan man faret.
Stort folk och smått
de hade ju inte en bröbite fått
om inte en mjölnare varet.

Kvarnen var igång fram till år 1925. Då hade redan de motordrivna kvarnarna tagit över, de gamla nyckfulla väderkvarnarna lämnades åt sitt öde runt om på Tjörn

(Källa: Lilla Askerön förr och nu, Rune Agård 1976)
 

Under åren som gått sen Ernst Manker och Rune Agård besökte väderkvarnen på Lilla Askerön och skrev ner dess historia har inte så mycket mer hänt med kvarnen. Kvarnen besöks varje sommar av förbipasserande människor på vandring runt ön. både bofasta, sommargäster och tillfälliga besökare. Det har under åren blivit populärt att rista in eller skriva sitt namn inuti kvarnen på trävirket och många kända och icke kända namn står därför att läsa där idag.
Renoveringen som startade så smått måndagen den 20 augusti 2001 är nu klar. Bohusläns museum
har besiktigat och godkänt arbetet.

Till slut har Petter Schwensas kwärn fått vingar igen.
Copyright © 2001 Lennart Brusved