Prinsesstårta på Vändåtberget
2007-05-24 08:25
En blogg på Allehanda.se av Elisabeth Ämting

Personalen på en förskola. Stängningsdag för att arbeta med verksamhetsberättelse. Resa i en bil som är tankad med bensin med en inte så liten del vatten i sig. Detta medför att bilen är ytterst svårstartad. Resa till telefontäckningslöst björnland. Det må väl bli så spännande som det kan bli? En resa på ca 5 mil till Vändåtbergets naturreservat. Vandring upp till den lilla stugan. Naturligtvis hade vi med oss prinsesstårta. Eva hävdade att hon skulle bära den på huvudet men vi andra avstyrde detta genom att lova att hjälpa till med att ta med tårtan, vilket vi också gjorde. Man skulle kunna tro att vi var ensamma där ute i urskogen, men icke. Halvägs upp till stugan mötte vi två trevliga karlar från länsstyrelsen som var ute och funderade på om det inte var dags att "tutta på" den gamla skogen. Jovisst det är sant. De hävdade att det inte hade brunnit sedan 1933 och det var ödesdigert för skogen och för djurlivet i reservatet. När dom hade berättat klart om bränders vara eller inte vara förstod vi problemet. Intressant lärande. Väl uppe vid stugan hörde vi prat och "slag" mot träden på andra sidan tjärnen. Där fanns tre "spindelmän" från Finland. De tittade på ovanliga spindelarter. Den här skogen är full av märkliga spindel och skalbaggearter. Vi måste genast berätta för våra spindelintresserade barn på förskolan att det faktiskt finns vuxna som jobbar med att titta på spindlar. Tänka sig! Jo förresten, Länsstyrelsen gillade tårtfesten på Vändåtberget.
 Elisabeth Ämting