|
|
| |
|
Ser
Du min stad ?
Hur
lätt är det inte att ta vardagsmiljön
för given. I vardagslag tänker vi inte
så ofta på hur staden ser ut. Gatorna
och byggnaderna bara finns där. Staden
är full av information, som tas upp
omedvetet av innevånarna. Vi ser staden
på olika sätt. Vi ser den med olika
kunskap, från olika nivåer och med varierande
erfarenhet. I de äldre stadsdelarna
i Hudiksvall kan man ganska lätt "läsa"
sig till den sociala klassen på kvarteren.
Borgare, handelsmän och hantverkare
satte sin prägel på byggnadernas storlek
och utformning. Bebyggelsen berättar
om strukturen hos de samhälle som format
den . Om ekonomiska krafter, sociala
förhållanden och tekniska resurser.
Människor har använt och förändrat miljön
enligt regler, behov och värderingar
som varit aktuella. På grund av små
resurser har det automatiskt blivit
små förändringar, som har kunnat växa
in i miljön, påverkats av den och blivit
en del av den. Miljön har fått en formrikedom,
som är stimulerande och ger historisk
kunskap. Byggnaderna är därmed den mest
påtagliga källan till förståelse och
villkor, värderingar och aktiviteter
som orsakat dagens förhållande ( vår
kulturhistoria ). |
| Varför
bevarar vi gamla hus när vi kan
bygga nya? |
| Äldre
byggnader och miljöer har en utformning,
kvalitet och hantverksmässig omsorg
om detaljer som vi inte har kunskap
och ekonomiska resurser att åstadkomma
i det nybyggda. Varje äldre byggnad
är därför oersättlig och en ekonomisk
resurs som måste vårdas. Rikedomen av
detaljer och intryck hos de gamla byggnaderna
är stor. Byggnaderna "talar"
till oss. Det som var tekniskt nödvändigt
utnyttjades ofta för dekorativa syften,
t.ex. hur en profilerad takfot och sirliga
dropplister har till uppgift att skydda
fasaden mot regn, hur den rikt utarbetade
fönsteromfattningen finns där för att
täcka springan mellan fönsterkarm och
vägg eller hur panelbrädorna har monterats
i ett dekorativt mönster när det bara
skall hålla väggen tät. |
| Vi
ser hantverkskunnandet mycket konkret.
Utifrån kan vi se att olika byggnadsmaterial
har hanterats vart och ett efter sina
förutsättningar. Byggnadens huvuduppgift
är att skydda mot kyla, väder och vind.
Förutom detta visar byggnadens form
också ett socialt värde som vi kan tyda
på olika sätt. Materialet formas på
speciella sätt för att göra byggnaden
vacker.För oss står det klart att våra
föregångares kunnande om byggandets
teknik och formgivning var väsentligt
större än de flesta idag vill tro. Deras
arbetsresultat står ännu kvar i stadsmiljön.Hur
många av dagens byggnader kommer att
stå kvar i hundratals år? Hur många
klarar sig med samma dåliga underhåll
som de gamla husen fått utstå? |
På
senare tid har byggandet industrialiserats.
Vi har fått fantasilösa byggnader, monotona
bostadsområden som är "färdiga"
och svårpåverkbara, oftast utan känslomässigt
innehåll. En strävan till ekonomisk
rationalisering och industrialisering
har medverkat till att kvantiteten många
gånger satts före kvaliteten.
Enligt byggnadsexperter är gamla
hus fulla av onödig och dyrbar
dekor. Bevarandeivrarna säger att
de gamla husen är välbyggda,
har utsökt material, innehåller
lägenheter som är vackra och
funktionella, pryds av unik och ovärderlig
dekor o.s.v.
Hantverkskunnandet syns mycket konkret
i gamla hus. Utifrån kan vi se
hur byggnadsmaterialet har hanterats
vart och ett efter sina förutsättningar.
Byggnaderna representerar med sina detaljer
och arkitektur, ett konsthantverk som
vi skall vårda och bevara åt
kommande generationer. |
|
Men,
byggnadsexperter och bevarandeivrarna
talar förstås inte om samma
hus.
Materialet
delvis hämtat från Sture
Balgårds bok - Ser Du min
stad ?
|
|
|
|
|
|
