Del 1/3

en långa utbildningen tog genast sin början med att gossarna fick bli pager, d v s de fick lära sig att passa upp på damerna i deras omgivning för att få känsla för andras behov och önskan.
När gossarna började närma sig 14-årsåldern var det dags för att börja med vapenlekar och hantering av hästar. Alla gossarna visade sig ha en mycket god hand med hästar, Thord genom att prata med dem, Jan genom att rida dem, Tommy genom att hetsa dem, Alf genom att rida i skogen med dem, Torbjörn genom att leka med dem och Lars-Peter genom att lista ut vad de tänkte.
apenlekarna gick det väl lite sämre med till en början. Deras lärare Lennart Norrbom (hämtad ända från Västergötland på grund av sina fantastiska kunskaper), slet sitt hår de första åren på grund av pojkarnas dåliga intresse för vapen. Hästarna var roligare. Men så småningom visade det sig att den idoga vapenträningen ändå gav resultat.
Nästa del i utbildningen var att testas i nya miljöer. Det var dags att lämna det nu trygga Fäviken för att se världen. Gossarna skildes åt och blev avsatta på olika ställen utan pengar, mat eller andra ekonomiska värden i tillgång. I bara sina kläder och med sitt svärd fick de nu överleva dag för dag.
Thord hittade snart en vapenskola och tog in där för att lära sig mer och vapenhantering. Under sin tid där träffade han en vacker mö, Lena som han sedermera gifte sig med.
Lars-Peter hittade sitt uppehälle på en av Svea Rikes budbärarföretag. Han fick rida mycket runt i Jämtland med meddelande än hit och dit och lärde sig på det sättet mycket om republikens geografi.
Torbjörn hittade uppehälle på en stor gård och blev framgångsrik odlare. Han gifte sig även med godsherrens dotter, Kerstin.
Jan fick efter medverkan i några större krig, anställning på ett stort gästgiveri i en av Jämtlands vackraste fjällmassiv. På gästgiveriet träffade han den vackra Monica som snart blev hans hustru. De fick snart två fina pojkar, Timmy och Ted.
Tommy hittade sin försörjning hos den kände hjulsmeden Tor-Leif och blev snart en av hans duktigaste hjulmakare. En dag då han skulle hjälpa en familj söderifrån med ett trasigt hjul, och han efter att ha satt på det lagade hjulet titta in i de vackraste av vackra ögon i Norden förstod han att han funnit sin livs käresta i Camilla. Snart var de trolovade.
Alf fick jobb som fjällvaktare. Han bevakade gränserna av republiken och skötte även jakten på området. Ibland var han på visiter söderut med bud till Svea Rikes konung från Republikens president. På sina resor till Sveriges huvudstad passerade han ofta en gård i Roslagen där han tog in för vila och mat. Gården ägdes av en kollega till Alf, Sten. På gården fanns Stens dotter Maria som var mycket förtjust i den jämtländske Alf, men det var inte helt enkelt med trolovning i detta fall. Sten hade andra planer för sin dotter än att skicka henne till Jämtland.

nno 1999 var tiden inne för att dubba de blivande riddarna. Presidenten kallade dem till sig och bjöd sedan in till tornerspel i Fäviken. Under pompa och ståt dubbades de sex nu stora och starka karlarna till riddar av republiken Jämtland: Thord till Riddare Älgsnabbe, Lars-Peter till Riddare Lo, Torbjörn till Slagbjörn den grymme, Jan till Järve Jan, Tommy till Röde Örn och Alf till Riddare Ulvskalle. De bildade samtidigt Riddarorden Jamtlandicum med 6 riddare vid bordet. Då dubbningen var klar bjöd Presidenten in allmänheten att utmana hans välutbildade riddare. Helt oväntat kom två riddare från de fruktade Riddarorden Excalibur från Uppland ridande: Vilde Valdemar och Gruvlige Gräfling. De ville utmana Jämtarna och Presidenten kallade till tornerspel. En vild och mycket underhållande kamp utfärdades inför nästan 5 000 i publiken. Under jubel och stoj buade man, och hurrade varefter riddarna gjorde bra eller dåligt ifrån sig. Efter en mycket hård kamp, vann Vilde Valdemar. Som pris fick han utse en vänaste mö ur publiken. Han valde, utan tvekan, den söta Linda. Senare på kvällen sågs de rida bortom Åreskutan för att komma tillbaka först tre dagar senare.
Presidenten tyckte det var lite försmädligt att hans riddare inte motstått Excaliburs två riddare och förstod att här gällde det att inte stöta sig för hårt. Han frågade Excaliburs hövding Gruflige Grävling, om de inte kunde bilda ett förbund i dessa dagar då yttre makter gärna blickade mot republiker och landskap som Jämtland och Uppland. Gruflige Grävlingen tyckte mycket bra om förslaget och han föreslog en symbolisk ritual som tecken på att förbund ingåtts: att Alf och Maria skulle få vigas inför folket. Gruflige Grävling kände till de käras hinder att få varandra, och hade pratat med Marias far. Allt hade kommit i ett annat läge då den respektingivande Gruflige Grävlingen språkat med Sten, som nu medgivit Alfs och Marias trolovning. Grävlingen i sin tur tog med Maria inte för Alfs skull, utan som lösen utifall de skulle bli något trubbel i samband med besöket i Jämtland.
Nu skulle han inte behöva henne utan kunde istället sätta guldkant på evenemanget med att "ge" henne till Jämtland och Riddare Ulvskalle. Presidenten kallade till bröllop och så skedde. Mycket fanns att fira: dubbning, förbund och bröllop, och festen varade i en vecka.

nder vintern gick så riddarna i hård träning med hästar och vapen. Orden började snart förstå att nya riddar måste värvas, för att utöka ordens medlemmar, och snart hittade man Jonas Pettersson. Jonas går nu i riddarnas skola och om han klarar proven, kommer han att dubbas sommaren 2000.

>>>Sida 2