Tå (h)ande Kjettil vart veksin, byrja 'an fundeer vafö e bara sko va krig å ouvänskap. Gaar e itt ti få sluut på elendi? 'Ande Kjettil dröömd om freed å friheit, men allt verka oumöjlit. 'Andi Kjettil, prata me kamraatan siin om he de ti få sluut på stridase. Jaa, så je e. Vill man ha friid så int kan man bou jär, sa dem. Men vart ska man tå ta veijin? Ein å dem hadd höört talas om utmartjin, ödilandi bakom fjällin. Tär läär e finnas stour sjöan, forsan å skougan.
E va it svååri bisluut ti bistäm se fö ti övege heimi sett. Båånin vila vit va föreldran praata åm. Ska dem gaa å lemn huusin å heimi, tär dem bour? Så bjär e iväg. Hoppe om att hitt' eitt stell tär dem får leva i fre, utan krig å död, jär att reison över fjelli itt vart så tong. Tå dem kom opp på sista fjelltoppin å sir landi som lå vi fjälltoppin, roupa 'andi Kjettil: "De (hennan=sydbottniskt) hé va va eitt jemt land" å sidan han dain, ha dem som bour tär, vaari kalla fö Jamta. Å tå foltji heitt Jamta, så vart lande kalla fö Jamtland!

'Andi Kjettil, som no vart kalla ti Kjettil Jamte, slou se neder vi ein sjöö å byrja (börja) geinast ti timber opp huusin som dem sko bou ij ti vintrin.Tär väkst båånin opp, gift se, bygd ny gålan å fick båånin. Jämtan vart fleir å fleir å rykti om Jämtland spreid se.

Så gick e hundra år, me fred å frihei i Jämtland. Men i Nare kom ein ny hövding som slouddis om maktin. På åttahundrasjuttitale heitt 'an värsta å dem Harald Hårfager. An 'add fått fö se att an sko ta från foltje friheitin å bestäm öve all aader. Så börja andi Harald Hårfager ti kriig å slååss mout all som vila leva i fred å friheit å bistem öve se sjölv.'Andi Harald vart kalla "Hårfager" för 'an (h)add så langt håår. Ein å dem som vart sleiji å andi Harald så heitt Kjallak Jarl. An boudd i Sogn i Vestnare. Andi Kjallak vila rå se sjölv å va fri. Tå (gåta=sydbottniskt) måsta dem fly heimifråån. An (h)add höörd talas om edi landi, Kjettilas lande, å så frååga an foltji om dem vila fara mee tiid. Så tou dem viikingabåtan (Skeppin) siin å sigla opp ti Trondheimsfjordin me allt dem konna ta mee se å folk å juur, å så jig dem övi fjelli.Så kom dem vandrandis å slou se neder å byggd nyy gålan. Ein Kjallak vart välgd ti hövding över jämtan. Andi Kjallak leevd ti år 884. Doutern hans, onde Gjavlaug, four ti Island. Hon e första (stårsa?) i Jämtland som man kender (tjender) namne på.

No tå jämtan hadd vaari så mang, måsta dem råkas för ti bistäm laagan. He fanns it na poliiser på andi tiidin å itt helder nain rigering, så jämtan fick bistäm över se sjölv. Å he gjourd dem ein gamg i åre, om vintrin, i mars, för tå va sjöan frosin så att man kuna åk (fara) på isin, å leet kåma ti Fröisöijin, tär man råkadis å hold tindji, som e heitt. Tindji kalla man fö Jamtamot (Jamtamout?), för att e va mang jamtan som råkadis.

Första åri tå jamtan hadd jämtamout va nou 935. Tå hadd e gaiji hundrasjiutti år sidan (saan=Essemål, nordbottniskt) andi Kjettil kom ti Jamtland fösta gangon. Eitt utåv dem viktogast bisluutin på Jamtamout va tå dem bistämd se fö ti gaa från gambältrouin siin, å byri ti vaar kristna istelli. E staar skriiva om he på Riunsteinan tidé på Fröisöijin.(Fröisöurin?) ;-) De hé (hennan=sydbottniskt) hend hundra år bakett första Jamtamouti. Förr hadd dem tokodé gambäl gudan; ein Oden, ein Tour, å ein Fröij, som man troudd på. No sko man trou på ein Jesus Kristus, helige andin å ein Gud faadrin. Me andi nyij trouin kom eitt nyytt sett ti leev. No sko man bygg tjyrtjona, å bånin sko döpas utåv prästan å doppas tiid i vattne. Ja döper de i faadrins å sånins å tan heilige andis namn" sa prästan. ;-)

Så jick tidin, Jämtan vart uttaiji ti kriji i laag me andi norsk kondjin som heitt Sverre.Så baar e åv t Nare. Så gick e igen nagär hundra år. Tå vart Nare taiji åv in dansk kong å så fick dansk-kondjin bistäm övi jämtan enda till ein svensk kong kom å kriga mout jamtan å så vart Jamtland svenskt ti sliut. (shluut=nordbottniskt)

No fö tiidin rååkas man alder på Fröijsöurin fö no fåår int jamtan bestäm öve se sjölv na meir. Tär dem förr hadd mötin je e no inhängna så att militääran ska få vara tär. Man kann it gaa tiid tär förfäädrin råkadis na meir.

Omskrivning till Vörådialekten: Maria Holmström
Med reservation för ev. inslag av Oravais bruksspråk och nyare Oravaisdialekt. (Vörå ligger i Österbotten ca 35 km norr om Vasa, grannkommunen är Oravais):

tebaker te originalversjon

te sia mi om Österbottniska