|
Lars Molin, född 1942 i Undersåker, Jämtland, och död år 1999, var en frodigt folklig berättare, men han har framför allt varit en vitaliserande och chockerande injektion för svensk dramatik på teatern och i TV. (Bild och text från Bra Böcker). Min gemensamma ana med Lars Molin är Anna Månsdotter, född 1608 i Graninge, Y, och som var gift med bonden Hans Gudmundsson i Nässe, Långsele, Y. Bland deras ättlingar finns också författaren och målaren Pelle Molin (1864-1896), som var Lars Molins farfars broder. Annas far var bonden Måns Mikaelsson eller Henriksson (nämnd 1595-1628) i Graninge, Y, som finns i min släktkrönika.
Klicka på Mikaelsson, Måns (1570-1628) i min släktkrönika. |
|
Lars Molin, svensk författare och regissör, alltför länge kallad Den skrivande vägmästaren på grund av åtta års arbete vid Statens vägverk. När debutromanen Bomsalva kom 1970, hade han dock bara ett år kvar i yrket; därefter har Molin skrivit och regisserat på heltid. Debuten som dramatiker i TV skedde 1971 med Hon kallade mig jävla mördare. Samma år vållade han där uppståndelse med den frispråkiga satiren Badjävlar. Första TV-regin var egna serien Mona och Marie år 1973, och 1978 var han mogen för en filmatisering av debutromanen; 1981 kom en andra långfilm Höjdhopparen. Molin var även medförfattare till Polare år 1976 och Repmånad år 1979. 1978 spelade Göteborgs stadsteater med framgång hans I afton dans. Men det är i TV han nått den breda publiken, bl. a. som författare till Nybyggarland år 1974 och Tjocka släkten år 1975. Antingen problematiken i dagens verklighet gällt politikerpampar, mjölkpallar eller industriell växtvärk tar Molin småfolkets parti och trots att denne jämte numera bor i Stockholm har han inte glömt hur folk har det i glesbygden. Med öm medkänsla och burlesk humor gisslar han såväl mänskliga svagheter som socialdemokratiska partibröders tabbar. En svit alltmer uppmärksammad TV-pjäser som Zoombie ! år 1982, Midvinterduell år 1983, Pengarna gör mannen år 1984, Korset år 1985, Fläskfarmen och Kunglig toalett, båda år 1986, och Saxofonhallicken år 1987 ledde fram till den mästerliga Tre kärlekar, lång som elva långfilmer, sänd i två omgångar 1989 och 1991 och sedd av drygt två miljoner människor. Serien inbringade både Expressens TV-pris år 1989 och Thaliapriset år 1991. (Bra Böcker)
| |
|
| |
|
© Layout, innehåll och bilder:
Björn Espell, Frösön, Sweden. URL. http://w1.631.telia.com/~u63113361/index.html Sidan uppdaterad 2005-01-01. |