Janne Vängman
Johannes Vänglund (1858-1945), förebilden till Janne Vängman, bosatte sig på ett torp i Brunne-bodarna
1884. Han kämpade i små omständigheter den hårda kampen för brödfödan i en tid då marginalerna
mellan svält och livets nödtorft var smala och man sällan orkade längre än till att skaffa sig det allra
nödvändigaste. Vänglunds torp låg inte så långt ifrån Janne Vämngman-sällskapets nuvarande torp,
Vänglunds stuga låg närmare Gussjön och från sitt fönster hade nog Vänglund en vidunderlig utsikt
Över den stora Gussjön. Johannes Vänglund var en färgstark och säregen människa. Hans språk var
Mustigt, fullt av speciella ordvändningar och uttryck. Han sade vad han ansåg utan hänsyn till vem som drabbades eller hörde på. Författaren JR Sundström som flyttat med sina föräldrar från Långserud i Värmland till Risnäs i Ångermanland kom tidigt i kontakt med Vänglund. Han följde gubbarna på nära håll i allt vad de gjorde. Många av de upplevelser han delade med de fattiga torparna kom sedan på pränt i Janne Vängman böckerna. Vänglund var i
Hus från Vängman-tiden, inte långt ifrån hans egen bostad. Det ligger i närheten av Janne Vängman torpet
början förgrymmad över skriverierna men ändrade sig med tiden och var inte så lite stolt över att på ålderns höst bli rikskändis. Det sägs att folk sökte sig till ålderdomshemmet i Stigsjö för att om möjligt se en skymt av "Vängman". Johannes Vänglund slutade sina dagar 1945 efter ett hårt och strävsamt liv som torpare och skomakare.
början förgrymmad över skriverierna men ändrade sig med tiden och var inte så lite stolt över att på ålderns höst bli rikskändis. Det sägs att folk sökte sig till ålderdomshemmet i Stigsjö för att om möjligt se en skymt av "Vängman". Johannes Vänglund slutade sina dagar 1945 efter ett hårt och strävsamt liv som torpare och skomakare.