Mer...

box
Morris bildgalleri

Morris bryter lydnadstävlingen
- och matte jublar!

Text Anneli Tiainen Dubbelsporren 1996

I februari började Morris och jag en lydnadskurs på brukshundklubben. Målet var att lära in platsliggandet och tandvisningen.

Ni som inte känner Morris och min bakgrund tycker kanske att det inte är mycket att orda om men låt oss då återgå till kursen -95 som vi fick bryta p g a "katastroflarm". Så fort instruktören närmade sig gjorde Morris utfall. Mina förmaningar och försök till korrigeringar misslyckades totalt. Han hatade rent och skärt instruktören och överflyttade dessa känslor på momentet tandvisning. Det var bara jag som kunde titta på hans tänder och det hela gick så långt att han inte klarade av att sitta vid min sida när någon närmade sig.

unquote.... Morris satt lugnt kvar när domaren satte handen över nosen .... unquote

Jag lämnade Morris ifred i några månader vad gällde tandvisningen. Sommaren -95 började vi träningen enligt instruktioner från Eva Bodfäldt och jag behöver väl knappast nämna att utställningar var uteslutet. Träningen genomfördes med en person som Morris accepterade och tyckte mycket om. Han accepterade dock inte tandvisning trots detta. Det tog oss ca en månad innan vi var vid målet full tandvisning. Träningen var upplagd stegvis och det var inte förrän på fjärde veckan vi kom till munnen och tandvisningen. Tilläggas bör väl att vi övade varje dag.

Vi fortsatte att öva detta moment under hösten för att öka säkerheten. Nu tränade vi även momentet precis som på en utställning. Examensprovet kom på en inofficiell utställning där Morris accepterade tandvisning under svansviftning och blev BIR och BIG-femma. Då hade det hunnit bli januari -96. Det var även då jag kastrerade Morris och med råg i ryggen anmälde honom till kurs nummer två.

Träningen lades upp som tidigare men nu med okända människor. Allt flöt perfekt men det var en sak som oroade mig. Instruktörerna var tjejer, hur skulle Morris reagera på en man? I kursen ingick en tävling, 19 juni ansågs som lämpligt datum och skräcken började komma närmare. Jag var fortfarande mycket osäker på platsliggandet och tandvisningen. Hade jag tagit mig vatten över huvudet?

Platsliggandet gick suveränt får jag väl påstå. Morris låg mitt i gruppen och båda hundarna kring honom klev upp. Morris låg kvar trots att jag större delen av momentet skymdes av domaren och hans paraply. Så var det tandvisningen kvar. Weimaranern före började trilskas och backade. Nolla. Morris satt lugnt kvar när domaren satte handen över nosen och lyfte vänster läpp sedan tog han höger sida och lät sedan handen vila någon sekund över nosryggen.

Morris satt ännu lugnt kvar och när momentet var klart och domaren stegade till nästa hund sökte han lugnt kontakt med mig. Domaren var en man. För min del var tävlingen över och jag hade vunnit!!! Från ringside hade de sett att han t o m viftat på svansen. Nåväl, resten av momenten skulle också göras och det var där vi fick bryta tävlingen då han avvek i full galopp under ett mycket fint fritt följ. Utan förvarning och jag hann aldrig med.

Jag kan garantera att jag somnade med ett leende på läpparna. Problemet fritt följ är ju en baggis och äntligen hade vi börjat lydnadskarriären.

Morris

Sinsline Jarretière

S24055/93
930205 - 990705
e. Hardi de Bellemour
u. Dorette de Patural
70 cm
43 kg
hd 1
ad ua
GK BoK-prov
MUH
GK mentaltest
LP1
Appellklass uppfl
CERT & BIR
Gk anlagstest räddning

Mina Krypin



Riori Teknik AB