Förklaringar till de olika värdena
©Anders Jansson 2005

Det är många begrepp införlivade i termen väder så jag har markerat de viktigaste delarna i fetstil så att du lättare kan läsa det som jag anser är viktigast för att kunna tolka väderdatan korrekt. Läs allt om du vill fördjupa dig i ämnet väder-terminologi!

Först står det engelska ordet som finns i datafälten och efter följer en förklaring på svenska i vad mätvärdet består av, det är bara att bläddra neråt och titta på det som du undrar över.

Wind - Vind (m/s, km/h, kts, mph, även exakt gradtal och kompassriktning på vinden)
Anemometern sitter dessvärre något skyddad under vissa vindförhållanden. Vid ostliga vindar visas inte den exakta vindstyrkan. Detta p g a närliggande skog.
Anemometern mäter vindens hastighet och riktning. Väderstationen räknar ut medelvindstyrkan under 10 minuter och den dominerande vindriktningen under 10 minuter.

Temperature - Temperatur (°C, °F, mäts i tiondels grader)
ISS-enheten på taket mäter temperaturen inuti ett inkapslat och ventilerat utrymmen som hindar solstrålning att påverka temperaturvädet.

Upplevda temperaturer:
Väderstationen beräknar tre upplevda temperatur: Vindens kyleffekt, Värmeindex och THSW (Temperatur/Sol/Vind/Fuktighet).
För att beräkna upplevda temperaturer används väderdata för att beräkna hur en mänsklig kropp upplever temperaturen under rådande väderförhållanden.

Wind chill - Vindens kyleffekt (°C, °F)
Vindens kyleffekt tar i beräkning hur vindens hastighet påverkar vår uppfattning av lufttemperaturen. Våra kroppar värmer de omgivande luftmolekylerna genom att avdunsta värme från huden. Om det inte finns någon luft i rörelse, det vill säga vind, stannar det värmande lagret av varma luftmolekyler närmast kroppen och ger oss skydd från kallare luftmolekyler. Vinden däremot, sveper de sköna, varma luftmolekylerna från kroppen med sig. Ju fortare vinden blåser, desto snabbare förs värmen bort, och ju kallare känner du dig.

Heat index - Värmeindex (°C, °F)
Värmeindex använder sig av temperatur och relativ luftfuktighet för att fastställa hur varm luften känns. När fuktigheten är låg kommer den upplevda temperaturen att vara lägre än den verkliga temperaturen, eftersom transpirationen (svettningen från kroppen) dunstar snabbare. Svettningen är till för att kyla våra kroppar. Däremot när luftfuktigheten är hög (alltså när luften är mer mättad med vattenånga), känns den upplevda temperaturen högre än den verkliga temperaturen, eftersom svettningen från våra kroppar dunstar mer långsamt.
Observera att väderstationen bara mäter värmeindex vid temperaturer över 14°C, eftersom det är oansenligt vid lägre temperaturer. Likaså räknas inte värmeindex ut vid temperaturer över 52°C.

THSW/THW Index - Temperatur/Fuktighet/Sol/Vind och Temperatur/Fuktighet/Vind (°C, °F)
Dessa indexvärden använder den relativa fuktigheten och temperaturen likadant som i värmeindex, men tar också med i beräkningen hur uppvärmningen från solen och vindens kyleffekt påverkar oss. Detta är det bästa mätsättet för att "känna" hur kallt eller varmt det är ute, med de ovan nämnda faktorerna inräknade.

Humidity - Relativ fuktighet (%)
Enbart fuktighet utgår från mängden vattenånga som finns i luften. Men mängden vattenånga som luften kan innehålla varierar med luftens temperatur och det atmosfäriska trycket. Relativ fuktighet tar dessa faktorer i beräkning och visar ett värde som avspeglar mängden vattenånga i procent, värdet indikerar hur mycket vattenånga luften är kapabel till att hålla. Relativ fuktighet är därför inte en mätning av mängden vattenånga i luften, utan förhållandet mellan luftens innehåll av vattenånga och kapaciteten den kan bära.
Det är viktigt att förstå att den relativa fuktigheten ändras med temperatur, tryck och innehåll av vattenånga. Ett "paket" luft med en kapacitet av 10g vattenånga kan innehålla t ex 4g vattenånga, och då blir den relativa fuktigheten 40%. Om man lägger till 2g mer vattenånga (totalt 6g), ändras den relativa fuktigheten till 60%. Om samma "paket" luft blir mer uppvärmt så att det har kapacitet för 20g vattenånga, sänks den relativa fuktigheten till 30%, även fast vattenångans mängd inte ändras.
Relativ fuktighet är en viktig faktor när man bestämmer mängden avdunstning från plantor och grödor med våta ytor, eftersom varm luft med låg fuktighet suger upp extra mycket vattenånga.

Dew Point - Daggpunkt (°C, °F mäts i tiondels grader)
Daggpunkt är temperaturen till vilken luft måste kylas till för att bli mättad (100% relativ fuktighet), förutsatt att det inte sker någon förändring i vattenångans mängd. Daggpunkten är en viktigt mått för att förutse bildandet av dagg, frost och dimma. Om daggpunkten och temperaturen är nära varandra under eftermiddagen när luften blir svalare, kommer troligtvis dimman under natten. Daggpunkten är också en bra indikator på luftens aktuella innehåll av vattenånga, i motsats till relativ fuktighet som tar med luftens temperatur i beräkningarna. Hög daggpunkt indikerar högt vatteninnehåll i luften; låg daggpunkt indikerar lågt vatteninnehåll. Det kan tilläggas att höga daggpunkter indikerar större chanser till regn, kraftiga åskväder och tornados, där sådana förekommer.
Du kan också använda daggpunkten för att förutse den lägsta nattemperaturen, förutsatt att inga frontsystem är väntade under natten eller kvällen. När den relativa fuktigheten är större eller lika med 50% under kvällen, ger daggpunkten dig en idé om den lägsta temperaturen som kan förväntas över natten, eftersom luften aldrig kan bli kallare än daggpunkten.

Rain - Regn/Snö (mm, ") (för att mäta snömängden krävs en värmare till regnmätaren som jag för tillfället inte har)
Fyra olika mätsätt finns tillgängliga; rain storm (senaste regnvädret), daily rain (dagligt regn), monthly rain (månatligt regn) och yearly rain (årligt regn).

Barometric Pressure - Barometriskt Tryck (mb, hPa, Hg, mm)
Barometriskt tryck är den vikt som luften utövar på jordens yta. Trycket är också känt som atmosfäriskt tryck. Generellt sett är det så att ju mer luft det finns över en yta desto högre atmosfärsikt tryck, man kan med detta säga att trycket ändras med höjden över havet. Till exempel är det atmosfäriska trycket större över havsytan än på en bergstopp. För att kompensera för skillnaden och underlätta jämförelsen mellan två platser med olika höjder så justerar man det atmosfäriska trycket till motsvarande höjd över havet. Det justerade trycket är mer känt som barometriskt tryck. I verkligheten mäter väderstationen atmosfäriskt tryck, men genom att ange höjden den installerats på "översätter" väderstationen konstant atmosfäriskt tryck till barometriskt.
Barometriskt tryck ändras också av lokala väderförhållanden, vilket gör barometriskt tryck extremt viktigt och användbart när det gäller att förutse vädret. Högtryck är generellt förenade med vackert väder medan lågtryck är förenade med sämre väder. För att ge prognoser är det absoluta barometriska tryckets värde generellt mindre viktigt än ändringen i barometriskt tryck. Stigande tryck betyder oftast bättre och vackrare väder, medan fallande tryck förutspår sämre väderförhållanden.

Solar Radiation - Solstrålning (W/m)
Det som vi kallar solstrålning är mer tekniskt känt som global solstrålning (Global Solar Radiation), och det är värdet av den intensitet som solens strålning har när den når en horisontell yta. Denna strålning innefattar både den direkta strålningen från solen och den reflekterande strålningen från resten av himlen. Solstrålningens värde ger ett mått av mängden solstrålning som sensorn tar upp hela tiden, uttryckt i Watt/m.

Ultra Violet (UV) Radiation - Ultraviolett Strålning (MED, Index)
Energin från solen når jorden som synbara, infraröda, och ultravioletta strålar. Exponering för UV-strålar kan orsaka mängder av hälsoproblem såsom solbränna, hudcancer, åldrande av huden i förtid, gråstarr, och även sämre immunförsvar. Väderstationen hjälper till att analysera de varierande värdena av UV-strålning och kan vara till hjälp i situationer när exponeringen för de skadliga strålarna är oacceptabelt hög. Instrumentet är kapabelt till att visa två olika mätvärden MED:s (Minimum Erythemal Dose) och UV-index.

UV MED:s
MED (Minimum Erythemal Dose) är definierat som mängden solljus som behövs för att orsaka en knappt synbar rödhet i huden inom 24 timmar efter att du blivit exponerad för solstrålarna. Med andra ord, exponering för 1 MED resulterar i en rödhet i huden. Eftersom olika hudtyper blir bruna olika fort, är 1 MED för en person med mycket mörk hud inte så mycket som för en person med mycket ljus hud. Den som är ljushyad är naturligtvis mycket mer känslig.

Hudtyper nedan enligt EPA (U.S. Environmental Protection Agency)

Hudtyper nedan enligt Kanadas modell (Environment Canada) utvecklad av T.B. Fitzpatrick på Harvards Medicinska Skola. OBS! Denna modell använder väderstationen för beräkningar!
Mer om Fitzpatricks hudtyper finner du i boken "Fitzpatrick TB. Editorial: the validity and practicality of sun-reactive skin types I through VI". Förlag Arch Dermatol 1988; 124:869-871.

UV-dos och solbränna - använd tabellen nedan för att uppskatta MED-dosen som leder till solbränna. En person med typ II (Environment Canada till vänster i diagrammet) av hud kan exempelvis välja 0.75 MED som maxdos för dagen. Som kontrast kan en person med typ V (Environment Canada) kunna välja 2.5 MED som en resonabel dos för dagen.


          ________1________2_______3________4________5_______6

Observera att väderstationens uppmätta värden inte tar i beräkningarna UV som reflekteras av snö, sand, vatten o s v, detta kan markant kan höja din exponering. Mätvärderna beräknar inte heller faran i en förlängd exponering i solen. De föreslår inte heller någon mängd exponering som är säker eller bra för din hälsa. Använd inte datan för att beräkna hur länge du kan sola.
Forskningsrön föreslår att UV-exponering skall undvikas då även mindre UV-doser kan vara farliga för din hälsa.

UV-Index
Instrumentet kan även visa UV-index, ett intensitetsmått först introducerat av Environment Canada, som senare blivit antagen av WMO (World Meterological Organization). UV-index tilldelar ett nummer mellan 0 till 16 för den nuvarande strålningen. Ju lägre tal, desto mindre chans/risk till solbränna. Värdet som visas i datan är det verkliga värdet just nu.

Evapotranspiration (ET) - Avdunstning (mm, ")
Evapotranspiration eller avdunstning, är ett mått på mängden vattenånga som "går tillbaka" till luften i ett givet område. Det kombinerar mängden vattenånga som återvinns till luften från den våta vegetations yta och de mikroskopiska porerna under ytan på löven, och mängden vatten som återvinns genom utsöndring (vegetationen och grödornas fukt som leds ut genom deras yttre lager), för att sedan beräknas i ett totalvärde. Enkelt sagt, Evapotranspiration är motsatsen till regn, och det uttrycks i samma enhet, d v s millimeter.

Ytterligare värden som med tilläggsmoduler kan avläsas (för till exempel jordbrukssyfte) är bladverkens/grödornas fuktighet och jordfuktighet.

Tillbaka till startsidan