Sö131 Stora Lundby

I en skarp vägkrök invid den lilla grusvägen som går runt sjön Glottran står denna bastanta gråstensbumling. Trots det soliga och öppna läget är ytan ganska hårt ansatt av lavar, vilket gör den svårläst. Den tycks vara tämligen nymålad ändå, men skylt saknas.

Slutet är en halvstrof på fornyrðislag:

For østr hædhan
medh Ingvari,
a Særklandi liggR
sunR ØvindaR.

Stenen hittades på 1800-talet i en stor grop som låg i anslutning till en till hälften bortplöjd skeppssättning. Där stack stenen upp en bit, och när man väl baxat upp den visade det sig att den var täckt av runor. Man reste den på den plats där den finns idag. På gamla kartor från 1600-talet var åkermarken kring stenen ännu utmärkt som vattenled, och det är lätt att inse att så även var fallet under vikingatiden. Förutom denna runsten finns i området gott om gravhögar, och en är en riktig storhög, som måste ha synts långväga för de som kom resande längs vattnet.

: sbiuti : halftan : þaiR : raisþu : stain : þansi : eftiR : skarþa : bruþur sin :
fur : austr : hiþan : miþ : ikuari : o sirklanti : likR : sunR iuintaR

"Spjute, Halvdan, de reste denna sten efter Skarde, sin broder.
For österut hädan med Ingvar, i Särkland ligger sonen till Övind."

Det rör sig om en av Ingvarsstenarna, och ikuari syns på bilden bredvid i den andra raden från vänster. Som vanligt är Ingvars namn centralt placerat på stenen, vars ornamentik i övrigt enbart består av ett enkelt kors i toppen av runslingorna. Slutet är svårläst, och namnet iuintaR har runor som kan vara feltolkade av Bugge, men det finns knappast någon bättre läsning.