Bernhard Granholm, GRUMS
DOMBÖCKER PARMÅL
BESKRIVNING AV FORSKNING
Jag har de senaste åren samlat material från domböckerna ur mål rörande parförhållanden. Detta rör sig om i stort alla typer av sådana mål:
* Ekonomiska tvister.
* Hustrumisshandel.
* Hustrur och män som rymt.
* Lönskalägen, dvs sexuellt umgänge mellan ogifta.
* Enfalt och tvefalt hor, dvs sexuellt umgänge där ena resp bägge var gifta.
* Tidelag.
Det är målen med lönskalägen som dominerar. Denna aktivitet är ju idag inte straffbar, men den räknades då som ett lagbrott även då samlaget skedde i bästa inbördes samförstånd och någon tredje part inte förfördelades. Det räkans förvisso som ett brott även idag inom strängt religiösa kretsar och andra kulturer, där den interna "bestraffningen" kan vara nog så hård.
Mina forskningar rör dock 1700- och 1800-talen. Jag har undersökt ca 2500 mål. Detta utgör början till ett underlag att göra register över "möjliga fäder" för de födslar där sådan uppgift saknas i kyrkböckerna.
UNDERSÖKNINGENS OMFATTNING
Jag har undersökt ca 1000 mål från ca 170 härader och städer för 1796. Dessutom har jag undersökt ca 1500 mål från tiden före och efter 1796 från spridda år och områden. Jag skrev 1995 en B-uppsats, Okänd fader, vilken innehåller resultat från 307 mål från 51 härader och städer.
REFERENSLITTERATUR
I detta ämne finns ett antal tidigare gjorda undersökningar. Om just begreppet okänd skriver Marie Lindstedt Cronberg i sin avhandling Synd och skam. Hon har undersökt situationen för ogifta mödrar i Torna härad och speciellt i Everlövs socken. Bland övriga författare, som behandlat ämnet kan nämnas Eva Österberg, Jan Sundin, Ann-Sofie Kälvemark, David Gaunt, Christer Winberg, Rudolf Thunander och Arne Jarrik.
Kälvemark behandlar i Hotet mot familjen den ogifta modern i historiskt perspektiv och har undersökt utom äktenskapet födda barn 1680-1880. Hon ser en skillnad i attityden till företeelsen inom olika delar av landet. I södra Sverige styrdes valet av äktenskapspartner mer av föräldrarnas önskemål än norrut enligt Kälvemark. Det var dock en "frihet" under ansvar även i norr.
Gaunt gör i Familjeliv i Norden en historisk överblick över familjelivet i Norden från vikingatiden och framåt. Även han framhåller den friare synen på samlivet i norra Sverige.
Lindstedt Cronberg undersöker kvinnornas villkor över tiden 1680-1880 och hur 1778 års kungabrev från Gustav III kom att påverka deras situation. Hennes huvudsakliga slutsats är att kungabrevet mer kom att gynna männen i stället för kvinnorna i det att männen som förut i regel erkänt faderskapet nu drog sig undan.
1778 ÅRS KUNGABREV
I föregående stycke nämndes 1778 års kungabrev. Det benämndes i folkmun Barnamordsplakatet och innehöll i korthet följande. Jag citerar utdrag ur Lindstedt Cronbergs sammanfattning:
1. Den enskilda kyrkoplikten skulle verkställas av den präst som anmodades och vittnena ålades tystnadsplikt vid straffansvar.
– – –
4. Den lägrade kvinnan fick inte utmärkas som mindre ärlig, och kallas kona, kvinnfolk eller fästekvinna i lysning til äktenskap eller annan handling.
5. Parterna fick rätt att skriftligen svara för sin förbrytelse vid domstolen.
6– – – Ingen hade rätt att förebrå den lägrade kvinnan hennes förbrytelse.
7. Den kvinna som ville framföda barnet på okänd ort skulle lämnas ostörd utan att man frågade om hennes person eller tillstånd.
– – –
Kungabrevet hade ju tillkommit för att underlätta för de ogifta mödrarna och hjälpa dem i en ofta desperat situation, då många såg som enda utväg att ta livet av det nyfödda barnet. Men verkan av brevet kom att bli en annan än den avsedda. Kvinnans möjlighet till anonymitet uppmuntrade mannen att dra sig undan sitt ansvar. Lindstedt Cronberg har jämfört tiden före och tiden efter 1778 i Everlövs socken. Hon har funnit bl a att 1750-1778 föddes 23 oäkta barn i socknen. Av dem kom 22 fall inför rätta. 20 av männen erkände. Perioden 1779-1810 föddes 41 oäkta barn, av vilka 31 fall kom inför rätta. Av de 31 angavs 11 fäder som okända. Av de resterande 20 var det blott 2 som erkände.
MATERIAL SOM KAN BESTÄLLAS
Jag tillhandahåller avskrifter i utdrag av de undersökta målen. Avskrifterna är "rå-avskrifter" och inte alltid språkligt bearbetade, men de innehåller de fakta som ges. Jag framställer länsvisa häften av avskrifterna till självkostnadspris.
Sidan producerad av:
Bernhard Granholm
Uppdaterad 1997-12-23