KLICKA PÅ RESP LÄNK FÖR ATT KOMMA DIREKT DIT!

[Förkortningar, bouppteckningsord mm]
[Källor]
[Ordlista yrken/titlar mm]
[Ordlista dödsorsaker/sjukdomar]

Åter till släktsidan


FÖRKORTNINGAR, LATINSKA ORD, BOUPPTECKNINGSORD MM:

absolutio, abs - Syndaförlåtelse.
absolverad, abs - Fått syndaförlåtelse.
admitterad, adm - Tillåten att begå nattvarden.
bou - Bouppteckning
copulati - Vigda.
db - Död- och begravningsbok
ejusdem, ejusd - Samma (dag eller månad).
eg - Hemmansägare, se även Ordlista yrken
fb - Dop- och födelsebok
gl - Gammal
Hemman - del av socken, på landsbygden bestående av åtskilliga ägor, bebyggd och till visst mantal satt jordegendom.
hfl - Husförhörslängd
ibm/ibid/ibidem/jbd - På samma ställe.
infra - Nedan.
item - Likaledes.
lfs - Landsförsamling
lod - Viktualiemått = ca 13,3 gram
lönskaläge - Utomäktenskaplig förbindelse.
morgongåva, morgongift - Brudgummens gåva till bruden morgonen efter bröllopsnatten. Gåvan bestämdes vanligtvis redan vid trolovningen och löftesmän gick i borgen. Gåvan togs av mannens enskilda egendom. Om kvinnan dog först återgick gåvan till mannen, dog mannen först var gåvan hennes enskilda egendom. Bestämmelsen om morgongåva upphörde 1921.
mtl - Mantal/mantalslängd
- Oäkta (om barn födda utom äktenskap, även om föräldrarna gifter sig efter barnets födelse)
parentes - Föräldrar
penningar - Silvermynt eller värde beräknat i penningar
repartition - Fördelning av kostnader, vanligen efter huvudtal (lika för var och en)
sfs - Stadsförsamling
sn - Socken
supra - Ovan
Testes - Vittne(n)
- Utom äktenskap
vb - Lysnings- och vigselbok
öreland - Ytmått baserat på åkerarealens värde

Till början av sidan

KÄLLOR

Grunden till mitt material är "ärvt" dvs jag har övertagit (hittat) vad andra släktingar? har fått fram. Tyvärr vet jag inte vem eller vilka som har tagit fram dessa uppgifter eller var uppgifterna kommer ifrån (saknas källhänvisningar). Men utifrån vad det hittade materialet innehåller så är det med största sannolikhet hämtat från de olika kyrkböckerna dvs hfl, fb, db och vb.
Kontroll gentemot kyrkböckerna är i stort sett genomförd, den är helt klar när det gäller Nordmarks härad. I övrigt har jag kontrollerat uppgifterna från de församlingar som är mest frekvent förekommande.
Mitt arbete med att kontrollera alla dessa "upphittade" uppgifter har gått sakta men säkert framåt, med betoning på sakta. Jag har haft stor hjälp dels av de släktingar som fortfarande finns i livet (av vilka några också släktforskar) dels av de fantastiska medierna Anbytarforum dels på Rötter dels på SVÄ:s sida. Via dessa har jag fått massor med tips, hjälp och råd. Dessutom har jag även fått kontakt med både nära och avlägsna släktingar i Sverige och USA som har försett mig med ännu mer uppgifter, tips och ideér.

Samtliga bouppteckningar, arvskiften, köpebrev och lagfarter som omnämns på min morfar och mormors antavla är upprättade av Nordmarks häradsting, tingsställe Långelanda (Karlanda sn i Värmlands län), de flesta av dessa är originalhandlingar. En del av dessa handlingar innehåller uppgifter och avskrifter av tidigare bou, arvskiften mm.

Andra källor/bakgrundsmaterial (än kyrkböckerna mm material via SVAR, en del av Riksarkivet) som jag har använt/använder är:

- Lungsunds kyrkböcker fb, vb och db. Sammanställda och utlagda på Internet av Stefan Björn.
- Sveriges dödbok 1950 - 1999 (CD), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund.
- Sveriges dödbok 1947 - 2003 (CD), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund.
- Sveriges dödbok 1947 - 2006 (CD), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund.
- Sveriges dödbok 1901 - 2009 (CD), utgiven av Sveriges Släktforskarförbund.
- Namnregister ur Hammartingsprotokoll (förteckning på CD över anställda vid bruk i främst Värmlands bergslag), Örjan Hedenberg och Sven Myhl. Utgiven av Vadstena Forskarservice/CD-klubben för släktforskare.
- Kisa sn fb/vb/db ca 1600 - 1799 (CD), Bo Lindwall. Utgiven av Vadstena Forskarservice/CD-klubben för släktforskare.
- Nordmarksarkivet (Nordmarks härad) 1995 "Ur Nordmarkens historia 1, ur Västra Fågelviks historia".
- Skogsvårdsstyrelsens kulturminnesinventering "Skog och historia 1996 - 1997, Kulturminnen i Västra Fågelvik" (sammanställd av Ove Andersson).
- "Ett barnamord på 1700-talet, dödsdomen mot Börit Nilsdotter från Flötane i Västra Fågelvik 1767" av Gösta Johannesson.
- "Svenska antavlor III:7 av Erland Granåsen", utgiven 1993 av Svenska Släktforskarförbundet.
- Smedskivan ver 1.0, ver 2.0, ver 3.0, ver 4.0, ver 5.0, ver 6.0 och ver 7.0 (CD), utgiven av Föreningen för Smedsläktsforksning (FFS).
- "Ordbok för släktforskare", Kent Andersson och Henrik Anderö. Utgiven 1997 av ICA bokförlag ISBN 91-534-1705-4.
- "Släktforskning, vägen till din egen historia", Elisabeth Thorsell och Ulf Schenkmanis. Utgiven 1995 av ICA bokförlag ISBN 91-534-1698-8.
- "Finn din släkt, i svenska och utländska källor - och på nätet", Elisabeth Thorsell och Ulf Berggren. Utgiven 2000 av Svenska Förlaget ISBN 91-7738-536-5.
- "Statistiskt sammandrag av svenska indelningsverket band 1 och 2", C Grill. Utgiven 1988 av Landsarkivet i Göteborg och Sveriges Släktforskarförbund ISBN 91-7970-160-4.
- "Emigrantforska, steg för steg", Per Clemensson och Kjell Andersson. Utgiven 1996 av LT ISBN 91-36-03272-7.
- "Svenskt biografiskt lexikon SBL band 1 - 31", CD.
- "Ur Storforsverkens historia" av Gustaf Ekman.
- "Centrala Soldatregistret 1/11 2001", CD utgiven av Garnisonsmuseet i Skövde.
- Centrala soldatregistret.
- "De indelta soldaterna i Västra Fågelvik", skrift innehållande samtliga kända soldater i Västra Fågelvik sn, sammanställd av Sven Emsell och Gösta Olofsson.
- "Databasen CD-emigranten nr 1 & 2 / 2001", utgiven av Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, Emigrantregistret i Karlstad och Göteborgs-Emigranten i Göteborg.
- Ove Tegnérs sida och databasmaterial om vallonsläkten Bonnevier: Bonneviersläktforskning i Sverige.
- Ove Tegnérs sida Släktforskning online som innehåller mer än släkten Bonnevier.
- Värmländska smeder, fd länk i nättidningen Rötter, under Värmlandsanor. Materialet numer lagt på CD:
- "Smeder i Värmland och Dalsland, KG Data 2002 ver 1.0", CD utgiven av Sven Myhl och Kjell Åberg.
- "Värmländska Antavlor nr 1 - 50" och "Värmländska Antavlor nr 51 - 100" utgivna av Värmlands släktforskarförening.
- "Svenska smedsläkter" nr 1 - släkten Köhler, nr 2 - släkten Swartling, nr 9 - släkten Nyqvist, nr 12 - släkten Spångberg. Häftena utgivna av Föreningen för Smedsläktsforskning FFS.
- Ancestry en amerikansk släktforskarsida. Här har jag även haft mycket god hjälp av ett antal släktforskare och släktingar i USA som hjälpt mej både med att hitta rätt och tyda informationen.
- "Sjömanshusdatabas, Sjöfolk ver 1,1", CD utgiven av ARKION.
- "Ekshärad (S) födde 1665 - 1799" och "Ekshärad (S) församlingsbok 1665 - 1750", sammanställd av Mats Hellgren och redigerade av Gunnar Jonsson. Utgivna av Värmlands Släktforskarförening.
- Minnesota Historical Society amerikansk sida på nätet innehållande uppgifter om svenska immigranter i Minnesota.
- Ellis Island amerikansk sida på nätet innehållande emigranter från Norge och Sverige.
- Digitalarkivet norsk sida innehållande bl a emigranter från norska hamnar.
- Rosenberg Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige 1870 - 1880, CD utgiven 2004 av Regis (i Malmö)
- "Ingevald-släkten, del I och II", av Olof Ljung.
- "Emibas, emigrantregister för Sverige", CD utgiven av Sveriges Släktforskarförbund och Svenska Emigrantinstitutet i Växjö.
- "Mossberg från Blomskog, en släktbeskrivning del 1-2", sammanställd av Pelle Norelius.
- "PLF CD-1, CD-2 och CD-3", sammanställning av föddeböcker, vigdeböcker och döddeböcker för Norra och mellersta Karlmar län samt en del församlingar i Jönköping och Östergötlands län.
- Årjängs kommuns bildbank, innehållande fotografen Axel Gunnar Ödvalls (verksam 1903-48) foton från ett flertal av socknarna i Årjängs kommun däribland Västra Fågelvik, Holmedal och Töcksmark.
- Ingvar Dahls sida med bl a mantals- och skattelängder för socknarna i Värmland.
- Marita Perssons i Främmestad sida om Domboksforskning.
- VKBR 2, Värmlands Kyrkboksregister version 2 innehåller avskrift av födde/vigde/dödde från ett stort antal av socknarna i Värmland. Utgiven av Värmlands Släktforskarförening.

Ytterligare/kompletterande uppgifter och rättelser har även erhållits genom Anbytarforumen i DIS, RÖTTER och SVÄ (för närmare precisering se respektive antavla) för vilket jag här framför ett stort tack.

Till början av sidan

ORDLISTA - Yrken/titlar mm

Kursiverade ord finns även upptagna som eget ord.

Auditör
Åhörare, juridiskt sakkunnig bisittare i krigsrätt. En auditör per regemente, kallas även fältdomare.
Backstugusittare
Boende i en backstuga som försörjde sig med arbete hos jordägaren, hos andra bönde eller som hantverkare. Hade ingen prestationsskyldighet gentemot jordägaren, de var oftast medellösa om de inte var hantverkare.
Bardskär
Barberare.
Befallningsman
Under 1600-talet benämning på landshövding, högre militärt befäl, domhavande kommendant på något av kronans slott. Inom vissa områden även benämning på kronofogde, senare även rättare/arbetsledare på större gårdar och kronolänsman.
Bergsman
Innehavare av bergsmanshemman, skyldig att blåsa tackjärn och använda sin skog till kolning. Ägde del i och brukade gruva eller bruk och därtill hörande jord, hade viss skattefrihet i utbyte mot bergsbruket.
Besökare
Tulltjänsteman, även kallad visitör/visiteur.
Brukare
Brukar annans jord eller egendom, ex vis hustruns, svärfaderns eller faderns oskiftade jord.
Byggmästare
Gruvarbetare som har hand om allt underhåll av byggnaderna vid ett järnbruk.
Dagkarl/daglönare
Dräng, person som mot dagpenning utför grövre sysslor.
Danneman
Redlig, hederlig allmogeman (hedersman) även gift man.
Deja
Hushållerska, mjölkerska kvinnlig lantarbetare, i äldre tid (före 1800-talet) även amma, frilla.
Dragon
Kavallerist som förflyttar sig med häst men mestadels strider till fots.
Dräng
Ung man, yngling, ogift hemmason/man, manlig anställd.
Fattighjon
Man eller kvinna som är intagen på fattighus eller försörjs av fattigvården.
Filare
Järnbruksarbetare (svarvare, fräsare).
Fjärdingsman
Lägre befattningshavare, ursprungligen en för vart fjärde härad. Så småningom en för varje socken.
Fogde
Benämning på kronans, regeringens eller enskilda stormäns ställföreträdare och förvaltare.
Frälsearrendator
Arrenderar och brukar en frälsegård för annans räkning.
Frälsefogde
Kronans, regeringens eller enskilda stormäns ställföreträdare och förvaltare, se även frälsegård.
Frälsegård
Ursprungligen kopplat till rusttjänst dvs skyldighet att utrusta soldat(er) i utbyte mot vissa skattelättnader och andra privilegier
Fänika
Från medeltiden till 1600-talet benämning på fottrupp som följer en fana, bestående av ca 500 man. Dessa indelades i fem kvarter med vardera fem rotar om 21 man. Efter 1600-talet minskar fänikan till 200 - 400 man, från mitten av 1600-talet är benämningen kompani.
Fältväbel
Underofficer som ombesörjer manskapets utbildning, byter 1833 namn till fanjunkare.
Fördelstagare
Efterlevande make/maka lagliga rätt till särskild förmån i dödsboet.
Gjutmästare
Person som erhållit mästarbrev som gjutare antingen på järnbruk eller tegelbruk.
Goujar
Ugnsmakare
Gratialist
Avskedad soldat som uppbär pension. Dessa indelades i 4 klasser:
1. I tjänsten skadad oförmögen att klara sig själv.
2. I tjänsten skadad kan i ringa mån försörja sig.
3. Varit i tjänst mer än 30 år.
4. Tjänst 30 år och fyllt 50 år.
Gränsridare
Tulltjänsteman vid Tullverkets gränsbevakningar, patrullerade till häst utmed gränsen.
Hammarsmed
Smed på smedja där tackjärn förädlas och utsmides till stångjärn.
Hemmansägare
Ägare av hemman, del av eller helt hemman. En på landsbygden, av åtskilliga ägor bestående bebyggd och till visst mantal satt jordegendom. Mantalet bestämde hur många som kunde få sin försörjning inom hemmanet.
Husar
Ryttare (militär) klädd i ungerskinspirerad uniform.
Häradsskrivare
Från år 1688 ansvar för mantalsskrivning och mantalslängder.
Inhyses
Person som bor i hus eller på ägor som tillhör annan person.
Jungfru
Titel på ogift, yngre kvinna av högre stånd.
Jägare, fältjägare (militär)
Skogstjänsteman som organiseras för särskild krigstjänst, lättare rustad soldat för uppdrag som fordrar stor rörlighet, infanterist som speciellt utbildas i spaning.
Klockare
Under katolska tiden vanligen prästvigd. Biträdde prästen med klockringning, vård av inventarier och förande kyrkböcker. Valdes av kyrkoherden och sockenborna gemensamt enl instruktion år 1686.
Knekthövitsman
Fram till början av 1600-talet befälhavare över ett landskaps eller större avdelnings knektar.
Komminister
Från början benämnd kaplan. Tjänstgör i pastorat (2 eller flera socknar), medhjälpare till kyrkoherden. Kunde även vara präst i annexförsamling.
Kyrkoherde
Huvudansvarig för ett pastorat.
Kyrkvärd
Förvaltare av kyrkans medel tillsammans med prästen, två i var socken som utsågs av sockenborna senare av kyrkorådet. Kallades även kyrkoförståndare.
Landsgevaldier
Polisman för landsbygden, senare fångvaktare. Ansvarade för transport av fångar.
Läsmästare
Professor.
Madame
Titel på gift kvinna av högre stånd.
Masmästare
Förestår smältningen i en masugn.
Mästersmed
Smed som erhållit mästarbrev och därmed är förste man vid en hammarsmedshärd.
Mästersven
Mästargesäll inom ett skrå som söker bli mästare, gesällen arbetar direkt under mästaren.
Nämndeman
12 st inom ett häradsting. Huvuduppgiften var att delta i tingsförhandlingar och att biträda vid olika syner mm. För att bli vald krävdes att personen tillhörde bondeståndet och från 1823 vara fyllda 25 år.
Piga
Ung, ogift kvinna, ogift hemmadotter, kvinnlig anställd.
Prost
Hederstitel, utdelades av biskop
Präst
Ämbete förmedlat genom vigning
Rotehjon
Person som underhålls/försörjs av en fattigrote. Roten är mindre jämnstora grupper inom en socken på vilken bördorna fördelas rättvist.
Rusthållare
Person som äger ett rustningsskyldigt hemman, är befriad från skatt och ränta samt deltar inte i roteringen dvs uttag av indelta soldater. Kavalleriets motsvarighet till infanteriets rotemästare.
Ryttare
Kavallerisoldat.
Räckare (räckarmästare)
Järnbruksarbetare vid en räckhammare, stångjärnsarbetare.
Rättare
Styresman, föreståndare för jordbruksarbeten på en större gård eller gods.
Sexman
Kyrkans ordningsman, uppsikt över sockenbornas moral.
Skattebonde
Självägande bonde på skattehemman.
Skattegård
Gård som ägs och brukas av självägande bonde, kan även vara utarrenderad till en brukare.
Skeppare
Befälhavare (civil) på båt eller fartyg som inte har examen.
Skrå
Lagbok eller regelsamling för en viss yrkesgrupp. Skråväsendet fanns mellan åren 1356 - 1847. När det fanns fyra eller fler med samma yrke inom en stad, bruk eller ort bildades ett skrå. Skråt var uppdelat på tre klasser: Mästare, gesäll och lärling.
Smältare
Smed som yrkesmässigt smälter malmer, metaller eller mellanprodukter. Yrkestiteln finns även på glasbruken.
Statdräng
Jordbruksarbetare som arbetar åt någon annan
Statkarl
Gift lantbrukare. Hel- eller halvårsanställd på stat som till största delen bestod av naturaförmåner (liten kontantdel). I kontraktet ingick att hustrun hade mjölkningsplikt, ofta 3 gånger per dag. Systemet avskaffades 1945.
Strandridare
Strandvakt.
Stuveriarbetare
Hamnarbetare, Hamnsjåare.
Tionde
Kyrklig skatt. En tiondedel av avkastningen fördelades med 1 tredjedel till prästen. De återstående 2 tredjedelarna fördelades mellan biskopen, sockenkyrkan och de fattiga.
Tiondeinspektor
Uppsyningsman för att tionde betalades/erlades.
Torpare
Dispositionsrätt över ett torp (ofta på livstid, ibland även för sina barn), betalade arrende i form av dagsverken på huvudgården eller med kontanta medel.
Trumslagare
Militär titel, trumslagarens uppgift var att på slagfältet förmedla befälhavarens order. Trumslagare fanns både inom infanteriet och dragonerna.
Tullnär
Statligt tillsatt tjänsteman vid tullkammare.
Uppsättare
Järnbruksarbetare, arbetade vid masugnar/schaktugnar med att uppsätta kol och smältgods på ugnen.
Vargeringskarl/Vargeringsman
Extrasoldat som förband sig att vid ordinarie soldats avgång rycka in i hans ställe. Bönderna var skyldiga att hålla med vargeringskarl.
Visitör/visiteur
Tulltjänsteman, även kallad besökare.
Volontär
Militär titel. Person som för sin utbildning tjänstegjorde för låg eller ingen lön. Titeln infördes 1805, från 1914 betecknade den en värnpliktig som utbildades till underbefäl. Titeln togs bort 1952.
Åbo/Åboe
Juridisk term för den som under ärftlig besittningsrätt innehade och brukade annans jord.
Ängvaktare
Person som vaktar ängar som tillhör kronan.

Till början av sidan

ORDLISTA - Dödsorsaker/sjukdomar

Kursiverade ord finns upptagna som eget ord.

Andtäppa
Astma
Barnsäng
Infektion förorsakad av dålig hygien i samband med förlossning, streptokockinfektion.
Barnasjuka
Engelska sjukan, D-vitaminbrist.
Barnälta
Se ovan.
Bleksot
Blodbrist.
Bröstlidande
I folkligt språk namn på åkommor i luftrör och lungor, men även olika hjärtåkommor. Symptom på ett antal olika sjukdomar.
Bröstsjuka
Se lungsot
Bölder
Kunde man ådra sig av många för oss idag till synes befängda anledningar. En allmän tro var att det i varje böld fanns en "bullamor" eller "varmor". Om man blev kvitt den, blev man av med bölden.
Difteri
Hals- och luftrörsinfektion, se strupsjuka/strypsjuka.
Durchlopp (Durklopp)
Kallades även kolik, rödsot, magplåga/sjuka.
Fallandesot
Epilepsi.
Feber
Beteckning för olika febrar.
Flussfeber
Flytningar, katarr, värk i kroppen.
Frossa
Malaria.
Förstoppning
Användes även som beteckning på prostatabesvär.
Gikt
Reumatism, reumatisk feber.
Halssjukdom/halssjuka
Halsfluss eller difteri.
Hastig sjukdom
Inflammatorisk sjukdom. Se även hetsig feber.
Hetsig feber
Inflammatoriska febrar, från influensa till lunginflammation. Se även hastig sjukdom.
Hjärnfeber
Inflammation i hjärnan (och hjärnhinnan), troligen också namn på en form av barnförlamning.
Hjärtstyng
Häftig, stickande smärta i hjärtat.
Håll och styng
Lunginflammation.
Kolik (colic)
Allmänt talesätt för flera slags värkar i magen och tarmarna.
Koppor
Smittkoppor.
Kräfta
Cancer.
Lungsot
Lungtuberkulos, tbc.
Magplåga/magsjuka
Allmänt talesätt för flera magåkommor ex vis: katarr, magsår, cancer.
Magsvullnad
Se magplåga/magsjuka.
Maran
Astma
Marasmus senilis
Kraftnedsättning vid hög ålder pga allmän förtvining.
Moderspassion
Hysteri, varierande nervösa symptom: kramper, förlamningar, aptitlöshet mm.
Nervfeber
Se tyfus/tyfoidfeber
Njurlidande
Diabetes, se även Sockersjuka.
Ofärdig
Handikappad. I första hand menades någon form av arbetshandikapp dvs personen var inte arbetsför. Se även oförmögen, vanför.
Oförmögen
Handikappad. I första hand menades någon form av arbetshandikapp dvs personen var inte arbetsför. Se även ofärdig, vanför.
Rödsot
Dysenteri
Rötfeber
Kallbrand, fläckfeber, sårfeber.
Slag
Plötsligt inträffad medvetslöshet eller död, ex vis hjärnblödning eller vissa hjärt- och kärlsjukdomar.
Sockersjuka
Diabetes, se även Njurlidande.
Stenpassion
Njursten, gallsten
Strupsjuka/strypsjuka
Se difteri, även äkta eller falsk krupp.
Tyfus/tyfoidfeber
Mag- och tarminflammation.
Vanför
Handikappad. I första hand menades någon form av arbetshandikapp dvs personen var inte arbetsför. Se även ofärdig, oförmögen.
Vattusot
Ödem dvs ansamling av vatten i kroppen.
Värk
Reumatisk sjukdom.
Ålderdomsaftyning
Vanlig anteckning i dödböckerna när äldre personer dog.
Ålderdomsbräcklighet
Se ålderdomsaftyning, ålderdomssvaghet.
Åldersdomssvaghet
Se ålderdomsaftyning, ålderdomsbräcklighet.
Ältsjuka
Engelska sjukan.

Till början av sidan




Till början av sidan

Åter till släktsidan