Avskrift från Gösta Johannessons häfte "Ett barnamord på 1700-talet, dödsdomen mot Börit Nilsdotter från Flötane i Västra Fågelvik 1767", utgiven 1982.
Dödsdomen över Börit Nilsdotter, den 16 juni 1767.
Utslag.
Av rannsakningen inhämtades det att änkan Börit Nilsdotter efter plägat köttsligt umgänge med drängen Bryngel Jacobsson som varit uti hennes tjänst, blivit med barn rådd, vilket oäkta foster hon den 8 sistlidna maj uti enslighet uti fähuset framfött, därest hon kastat det uti en spann eller bytta, varuti varit vatten till 1/4 alns höjd, enligt edel. avhörda vittnet pigan Ingeborg Andersdotters berättelse som sett märken efter uti spannen eller byttan huru högt vattnet däruti stått sedan det nyligen förut av gossen Bryngel Svensson uppå modrens befallning blev utslaget och uti hvilken bytta den döda kroppen icke långt därefter av Bryngel Jacobsson blivit funnen och upptagen samt inburen uti stugan till Börit Nilsdotter som då redan stigit upp av sängen i tanke att begiva sig i säkerhet över gränsen in uti Norge.
Och ehuruväl Börit Nilsdotter varken igenom vänliga föreställningar inför rätten eller vederbörande pastors förmaningar kunnat förmås till sannfärdig bekännelse därutinnan att detta av henne framfödda gossebarn uti födseln haft liv eller att att hon därå lagt någon våldsma hand eller det förkvävt; dock alldenstund börit Nilsdotter som av olovlig bewblandelse blivit havande det ej uppenbarat före födseln utan tvenne dagar förut även som vid alla fillfällen tillförne ett sådant sitt rådda tillstånd sökt dölja och dagen förut innan hon födde fogat anstalt det Bryngel Jacobssons angivande och det därav uppkomna rykte skulle vid sockenstämman förekomma samt för edeligen avhörda vittnet Christoffer Svensson sagt samma dag eller den 7 maj att Bryngel Jacobsson ville ljuga ära utav henne, under och vid själva födseln sökt enslighet i det hon ensam och allena blivit kvar uti fähuset om inägorna sedna hon släppt ut boskapen och befallt dottern flickan Karin Svensdotter sätta stängslet för dörren och därefter lagt fostret i lönn uti en vattenspann eller bytta den hon satt i lönn och fördöljt uti fähuset inom några uppreste gärdsle trä utan att för någon omtala vad henne hänt före än Bryngel Jacobsson och de flera kommit in uti stuvan med det igenfundne döda fostret vartill kommer att alla de edeligen avhörda vittnena sett detta döda barn intygat att det varit fullgånget och varit till alla sina lemmar fullskapet samt efter allt föranledande haft liv i födseln och uti vatten blivit fördränkt därav att utur barnets näsa och mun samt ögon runnit vatten vid det de vänt kroppen framstupa och att efterbörden sett frisk och stor ut sådan som vanligen plägar följa när barn framfötts med liv varken genast eller en stund efter födseln enligt såväl Börit Nilsdotters eget vidgående som vittnenas utsago har barnets kropp haft någon grå eller svartaktig färg som dödfödda foster plägar åtfölja utan sett gulblekt som friska och med liv framfödda; vid födseln och då det framkommit har Börit Nilsdotter frivilligt bekänt det barnet varit varmt och icke visset, sladigt eller slakt; under eller genast före födseln har Börit Nilsdotter icke gittats visa att hon haft något vådligt fall eller annan händelse varav fostret uti moderlivet kunnat dö utom dess att alla de svar Börit Nilsdotter avlämnat på de henne föreställde frågor tydeligen styrka att detta hennes framfödda oäkta gossebarn uti själva födslen haft liv och levande blivit framfött: fördenskull i förmågo av 16 kap ... prövar urtima tingsrätt rättvist det skall Börit Nilsdotter sig själv till välförtjänst straff och androm vanartigom till sky och varning liv sitt mista, halshuggas och i båle brännas.
Vad därnäst angår drängen Bryngel Jacobsson så anser den varken Börit Nilsdotter givit honom skuld ej heller dessförutom någon minsta anledning därtill finnas av den hållna rannsakningen att Bryngel Jacobsson som icke mer än andra grannar eller bekanta efter Börit Nilsdotter egen bekännelse fått förtroende därav att hon varit med barn rådd på ett eller annat sätt rått eller hulpit till att främja Börit Nilsdotters elaka och grova gärning ävensom han icke heller emot sitt enständiga förnekande kunnat bliva förvunnen därtill att under sin tjänstetid hava slagit eller på otillbörligt sätt såsom tjänstehjon uppfört eller förhållit sig emot sin förvarande matmoder Börit Nilsdotter. Ty äger Bryngel Jacobsson enl. 17 kapitlet 33 samt 31 domarreglen därutinnan sin oskuld njuta men för första gången förövat lägersmål sakfälles Bryngel Jacobsson i stöd av L 3 kap ... till tio daler smt böter och att till Fågelviks sockenkyrka därest han även till följe av Kungl förordningen den 18 nov. 1741 bör undergå hemlig skrift och avlösning erlägga 4 sk. smt. Dock bliver detta utslag till följe av 25 kap. 5 § att Riksens höglovliga Göta hovrätt vardera högrättvisa omprövade i all ödmjukhet underställt emellertid med det av Börit Nilsdotter framfödda och döda oäkta gossebarn som till sin kropp redan funnits vara förmultnat nu genast behörigen begravas och Börit Nilsdotter till Carlstads kronohäkte under säkraste fängsligt förvar att försändas och där kvarhållas.
Därpå åtskiljdes urtima tingsrättens ledamöter.
År och dag som förut skrivna står.
På urtima tingsrättens vägnar
And. Thure Eneroth
Till början av sidan