NÅGRA DATA OM ÖGGESTORPS KYRKA

 

1100-talet       

 

Kyrkan bygges, Ögge lät bygga kyrka,

 

 

1100-talet       

 

Mynten som hittades 1882

13 större eng, och ty. silver mynt

3 160 smärre silvermynt

2 st. silvertenar

 

 

1355 

 

Storklocka omgjuten 1790

 

 

1655 

 

Oblatask

 

 

1753 

 

Altartavla av Olof Bruce

 

 

o.1760             

 

Brudkrona

 

 

1681 

 

Predikstolen av Sven Torbjörnsson försedd med bildhuggerier av O.Bruce

 

 

1767 

 

Tornet tillbyggt

 

 

1736-37

 

Takmålningar av Kinnerus

 

 

1751 

 

Kyrkan fick tegeltak

 

 

1355

 

Madonnabild (finns på museet)

 

 

1100-talet slut 

 

Dopfunt av Bestiarius, 97 cm hög, 80 cm i diam.

 

 

1734   

 

   Lillklocka

 

 

1769 13/5       

 

Klockor flyttas från en öppen stapel, placeras i stentornet uppmurat av Anders Drake från Jönköping. 

 

 

1400-talet       

 

Triumfkrucifix, Frälsarens fötter fästande med en spik.

 

 

1790 

 

Storklockan omgjuten

 

 

1795   

 

Lillklockan omgjuten

 

 

1882-83           

 

Kyrkan raseras och ny kyrka uppföres ,Ljuskrona,

 

 

1884 

 

Orgel bygges, 15 stämmor, 2 manuella.

 

 

1929 

 

Kyrkan renoveras

 

 

1955 och 1958   

 

Kyrkan renoveras

 

 

1982-83

 

Kyrkan renoveras Taket omlägges, Ny kalkputs utvändigt.

Om målning helt invändigt mm

 

 

1997

 

Kyrkan renoveras Delar av tornet renoveras, Ny kalkputs

utvändigt , trappor till läktare, handikapp ramp utvändigt.

 

 ÖGGESTORPS GAMLA OCH NYA KYRKA

 

Under åren 1882 och 1883 var intresset stort för Öggestorps gamla och nya kyrkor. Detta märks i tidningsartiklar från den tiden. En del belysande artiklar har jag funnit i skogvaktare Bertil Meurlings samlingar och de är så viktiga att ta med att de får tala för sig själva.

 

ÖGGESTORPS GAMLA KYRKA

Riksantikvarien, gästade förra måndagen Öggestorp för att taga i betraktande församlingens uråldriga kyrka, innan denna rives den 20 i denna månad. Vad kyrkans ålder beträffar, så uttalade hr H. såsom alldeles ovedersägligt, att dess östra del förskriver sig från 1100-talet och således är 700 år gammal.

Dess västra tillbyggnad jämte tornet uppfördes i medlet av 1700- talet. Målningarna i taket är dock från 1700-talet och de i koret mer än vanligt väl gjorda.

Av kyrkans inventarier ådrog sig en dopfunt, ett arbete från medeltiden ungefär av samma ålder som kyrkan, hr H:s synnerliga uppmärksamhet. Nämnda dopfunt är rund, mellan 1 a 2 alnar i genomskärning, vilande på en omkring 1 1/2 alns hög fot, allt av huggen sandsten utvändigt prydd med ovanligt fint och vackert uthuggna ornamenter. Vidare ansågs predikstolen vara synnerligen värd att uppmärksammas. Den är helt och hållet översållad med vackert gjorda träsniderier av figurer och bladverk. Herr H ansåg att församlingen borde använda denna predikstol i sin nya kyrka men bona densamma i ekfärg, emedan de nuvarande bjärta färger skulle svara allt för mycket mot den övriga inredningen.

Vidare fästes uppmärksamheten vid ett mycket stort på södra långväggen hängande, utmärkt väl snidat och färglagt sköldemärke av den gamla Ribbingska släkten, som i omkring 600 år varit i en nära nog oavbruten besittning av egendomen Ulfsnäs i denna församling.

Vidare tog hr H. i skärskådande en mitt i kyrkan liggande gravsten av granit, täckande nedgången till Ribbingska gravkoret under kyrkan. på stenen synas ovanligt väl uthuggna bilder, vapen och inskriptioner i mycket upphöjt arbete. Denna jämte ett par andra dylika minnesstenar ansågs böra inmuras såsom

medaljonger invändigt i den nya kyrkans väggar. Kyrkan äger även en broderad kalkduk över 3 00 år gammal, en prydlig och smakfullt arbetad brudkrona av förgyllt silver, bilder, krucifixer, vaxljushållare m.fl. mer eller mindre väl bibehållna och värdefulla saker från flydda tider.

Herr Hildebrand var mycket av allt vad han såg och de tillstädesvarande församlingsborna voro ej mindre nyfikna att höra på och taga råd av den i sitt fack ovanligt hemmastadde och för övrigt älskvärde mannen.

(Smål. All. 17/3 1882)

Ibland Bertil Meurlings samlingar fanns också en avskrift gjort 1950 av Ivar Meurling av ett tidningsurklipp i Ulfsnäs gårdsarkiv. Denna skildring visar på ett utomordentligt sätt både hur den nya kyrkan såg ut och hur själva invigningsakten gick till.

 

KYRKOINVIGNING I ÖGGESTORP DEN 18AUG 1983

Den 20 mars 1882 började rivningen av Öggestorps forna kyrka, vilken i sitt slag var märkvärdig såsom en av de äldsta inom Sverige. Redan förut hade riksantikvarien Hildebrand uppgivit östra delens ålder till 700 år, medan västra tillbyggnaden jämte tornet daterade sig endast från medlet av 1700-talet.

Denna uppgift besannades sedermera på ett för riksantikvariens lärdom och skarpsinne högst smickrande sätt, då vid rivningen hittades under golvet omkring 3 000 gamla mynt från Sverkerska och Erikska konungars tider. På den plats där detta uråldriga tempel stått, har nu uppbyggts en ny kyrka, vartill ritningen uppgjorts av arkitekten Pettersson från Wersås. Kyrkan har formen av en regulier åttahörnig med en utbyggnad för koret på ena sidan samt på den motsatta tornet. vilket slutar i en långsträckt, kopparklädd pyramid, krönt av ett gyllene kors. över huvudbyggnadens mitt reser sig en lanternin, även denna i form av en regulier åttahörning. Lanterninen är försedd med fyra fönster på varje sida; själva kyrkan har fyra tredubbla, rundbågade fönster samt över koret tre större fönster i rundbåge med mattslipade glas. Kyrkans yttre ger sålunda ej ett oblandat gott intryck. Man har - lyckligtvis - gått ifrån den gamla ladustilen utan dock lyckas åstadkomma något originellt, något harmoniskt, utan snarare en sammangyttring av olika motiv, vilka måste i någon mån stöta skönhetssinnet. Bristerna i det yttre ersättas dock av företrädena i det inre. Den åttakantiga formen är för ögat behagligt; den utvändigt missprydande lanterninen är inuti av den ypperligaste effekt genom de ljusmassor, vilka ovanifrån kastas ned över kyrkans alla vinklar och vrår, lyftande blicken och tanken mot höjden. Rymliga läktare burna av smärta gjutjärnskolonner, lämna plats för många åhörare. Inalles äro i kyrkan beräknade 600 sittplatser. Västra sidan står orgeln, förfärdigad av orgelbyggaren Karlsson från Virestad. Ritningen till orgelfasaden är uppgjord av överintendentämbetet, sedan den av hr Karlsson uppgjorda och av byggnadsstyrelsen fastställda kasserats. Mitt emot orgeln är utbyggnaden för koret. Altaret är som prydnad uppsatt en särdeles vacker kopia av Thorvaldsens berömda Kristusbild med det böjda huvudet och armarna sträckta till inbjudan. Denna altarprydnad är en skänk av änkefru Ribbing i Jönköping, född Schmiterlöw. Samma givarinna, som även åt moderkyrkan i Rogberga, då den för 16 år sedan nybyggdes skänkt altarprydnad: "Kristi uppståndelse", målad av professor Winge, vilken tavla har ett särskilt konsthistoriskt intresse, all den stund det var den första altartavla, som den för hedniska asar svärmande konstnären målat. Lyckligtvis för vår konst och våra kyrkor har denna första efterföljts av flera andra. Såsom egendomligt för Öggestorps kyrka och säkerligen ej i många återkommande må nämnas, att altarväggen, bakom vilken sakristian befinner sig, ej når synnerligen högt upp utan slutar halvvägs mot taket, samt att mitt på denna altarvägg befinner sig predikstolen, således alldeles mitt över själva altaret och med .en för allmänheten osynlig uppgång från sakristian. Härav blir en följd, att det ser ut, liksom om prästen talade bakom ett skrank, över vilket han nätt och jämt lyckats få upp huvudet.

Kyrka, orgel och altare äro hållna i ek, mörkare och ljusare ekfärd med förgyllningar och guldlister. Intrycket av denna överallt återkommande färgton, svagt omväxlande i olika

nyanser, varder en vila för ögat samt förlänar det hela ett drag av enkelhet och allvar, jag skulle nästan vara frestad att säga av svenskhet; det mörka i grundtonen förmildras genom den ovanifrån nedströmmande ljusfloden. Från lanterninens mitt nedhänger en ljuskrona i gul metall, ett prydligt och elegant efter gammalt mönster verkställt arbete från Skultuna bruk samt bärande följ ande inskrift : "Tacksamt minne av kaptenen, friherre C.G. Hjerta, död den 9 nov. 1839, och hans friherrina S.L. Hjerta, född Kugelberg, död den 27 aug. 1864, från egaren af Kofveryd, Axel Eckerberg, 1883.

(Hr E har till samma personers minne å kyrkogården rest en dyrbar och fint arbetad minnesvård av Kolgårdsmarmor.)

Vid sidan av altaret står en från gamla kyrkan bevarad dopfunt av huggen sandsten, försedd med väl utförda djurornament samt förskrivande sig från 1100-talet. Över själva huvudingången till kyrkan läses: "Byggd till Guds ära 1882 under Oscar den andres

tionde regeringsår." Kyrkan har kostat 30 000 kr kontant, 5 000 kr i dagsverken och körslor sam 5 000 kr för orgeln. Alltså inalles 40 000 kr. Kunskapen om att Öggestorps kyrka jämte en del av kyrkogården skulle invigas av själve biskopen hade i går lockat talrika skaror till det nya templet, vari för första gången Guds ord skulle höras. Vägarna överallt dammade av åkdon, och från grannsocknarna samt staden hade strömmat en stor skara för att övervara högtidligheterna. Redan kl. 9 i går förmiddag var kyrkan full av åhörare ända till trängsel, så att de stodo packade å såväl gångar som läktare i tätt slutna led till ett antal av vid pass 1000 a 1200 personer. Klockan 10 började invigningsakten av biskop Andersson, som var iklädd vanlig prästdräkt med nordstjärneordens insignier. Han biträddes av kontraktsprostarna Sundelin i Jönköping och Östberg i Åhs, kyrkoherdarna Beskow i Skärstad, Pettersson i Ölmstad, Sandell i Barnarp, Ekström i Jönköping, komminister Johansson i Öggestorp samt vice pastorerna Nilsson i Öggestorp och Lindsten å Visingsö, vilka alla uppställde sig i ring utanför altaret. Till text hade biskopen valt Davids psalm 23 om herden och hjorden.

Den högtidliga akten avslöts med en hymn av Beethowen utförd av sammansatt kör från det musikaliska hemmet och Ulfsnäs. Sällan har sång på mig gjort så gripande verkan som denna.

Under den därpå följande högmässogudstjänsten förrättades altartjänsten av kyrkoherde Sandell och pastor Nilsson. Predikan hölls av kyrkoherde Ekström. Pastor Nilsson mässade med en ej ful, men alldeles odisciplinerad baryton. Från läktaren svarade ovannämnda kör, vilken under högmässan även utförde en hymn av Haydn. Utanför å kyrkbacken samt å kyrkogården voro lägrade grupper av personer, som ej fått rum i kyrkan eller av värmen drivits därur. Jag stannade en stund för att betrakta de helgdagsklädda skarorna med helgdagsstämning i anletena.

Allt var så lugnt, så ljuvligt stilla. Knappt en vindkåre svalkade hettan i solbadet och över naturen vilade detta fridfulla, obeskrivliga sabbatslugn, som är egendomligt för en vacker sommarsöndag på landet.

Efter gudstjänstens slut hade hovmarskalken Ribbing och hans fru till Ulfsnäs inbjudit biskopen, de assisterande prästerna, flera församlingsbor jämte åtskilliga utsocknes på en splendid middag, där varken viner fattades till rätterna eller ypperlig sång och musik ovanpå maten.

R.B. Avskrivet från minnesskrift av Olof Sjöstrand