Ätten Ribbing som hade Ulfsnäs i Öggestorp
Ståthållare och slottsloven Peder Svensson Ribbing fick
egendomen Ulfsnäs i Öggestorp (Uggestorp) socken som
förlängning av konung Johan III.
Det var år 1574.
En slottsloven var den man som hade befälet över ett slott eller
en fästning. Ordet härleds från fornsvenskans "loven", senare stavat
löven, och i ännu nyare svenskan loven,med
samma grund och betydelse som ordet lofen- som i
uttrycket , "på tro och loven"
Donationsbrevet till Ulfsnäs daterades den 10 juni år 1575.
Peder född 1544
Orsak till gåvan var Peders skicklighet som högste chef över
hovet under en tid av Johan III:S
bortavaro. I donationen ingick Öggestorps Bäckegård, Tullbo, Skjägg, Kanarp. År 1895 omfattade
Ulfsnäs gods 8305 mantal,
Ulfsnäs hade också tröskverk för vattenkraft. Kvarn och
slipstenar tillverkades vid ett sandstens brott. Egendomen hade länge ingått i
Vadstena klosterdomäner innan det gavs till Peder Svensson Ribbing. Det är
troligt att såväl ett nunnekloster som ett munkkloster funnits på ägorna. Bland
annat kan förekomsten av några små dammar tyda på detta, där skall fisk har
odlats för att förse klosterfolket med mat under de tider då kött var förbjuden
föda. Troligen är också att Peder Svensson Ribbing själv lät uppföra
huvudbyggnaden på Ulfsnäs. Den måste ha varit liten och enkel. Även den
besuttna adeln bodde länge i ganska små trähus, om än inte i ryggåsstugor. De
stora stenslotten var ovanliga. Gården är synnerligen vackert belägen på en
udde i Stensjön, Öggestorps socken och Jönköpings
län. Stället Ulfsnäs – tidigare kallat Ulzness, Udsnes och Uddsnäs – är känt sedan år 1268 då konung
Waldemar ägde "bona patrimonialia i Yggelstorp och Udsnes".
Ett stort fynd av silver mynt från konungarna Sverkers och Eriks
tid gjordes vid Öggestorps kyrka år 1882 då den gamla
kyrkan, en av de äldsta i landet, revs. Många Ribbingar fick sina gravar i
kyrkan. En stor sten av granit låg mitt i kyrkan och täckte nedgången till det Ribbinska gravkoret under kyrkgolvet. Stenens väl uthuggna
bilder, vapen och inskriptioner var gjorda i tydligt upphöjt arbete, på den
södra långväggen hängde ett vackert snidat och målat Ribbingvapen.
Arvid född 1620.
När kyrkan revs flyttades kistorna och de gamla gravstenarna
från kyrkgolvet till en gemensam stor grav alldeles nära intill det Ribbinska gravkapellet som hade byggts på kyrkogården år
1671.
I samband med det nya kyrkbygget som initierades av dåvarande
fideikommissinnehavande på Ulfsnäs, hovmarskalken Christoffer Ribbing, byggdes
ett litet hus på kyrkogården om till det gravkapell som ännu finns kvar.
På 1940-talet ritade arkitekten Dag Ribbing om delar av detta
gravkapell, bland annat tillkom då nischer för urnor och en ny grind som fick
dekor av flikiga sjöblad. Över gravkapellets tak svävat en vimpel av metall ned
årtalet 1671 och bokstäver A.R. som behölls när den
gamla kyrkan revs. Då fanns fyra sådana vimplar i kyrkan i kyrkan, en i varje
hörn. Till den nuvarande kyrkan flyttades en altartavla och predikstol från den
ursprungliga kyrkan. De hade givits till den gamla kyrkan av överste Arvid
Ribbind (född 1620 ) som var med i Trettioåriga kriget. Han och hans hustru
gjorde stora donationer av kyrksilver, klockarboställe
och annat till den gamla Öggestorpskyrkan.
Ett stort porträtt av samme Arvid prydde på framträdande plats
en sal på Ulfsnäs under den Ribbinska tiden. Hans
sexton anors - obrutna adliga led – vapensköldar, snidade i trä, och målat med
olika färger samt guld och silver hängande på väggarna i vapensalen i övre
våningen på Ulfsnäs, ditflyttade från den gamla kyrkan. På en kortsida fanns
Arvids eget vapen, "tre sjöblad i dubbel storlek" Fädernesidan åtta
vapen hängande på en långvägg och mödernesidan på motsatt vägg.
I salen fanns också ett inramat stamträd på pergament med målade
vapen för Ulfsnäs förste Ribbingägarens äldste son.
Riksrådet Lindorm Ribbing, död år 1627, och hans sexton anor.
Arvid nära släktingar systrarna Christina och Elisabeth Ribbing
hade båda äktat kunga söner, "frillosonen"
Karl Karlsson Gyllenhielm respektive hertigen Karl
Filip, söner till konungen
Karl IX. Därför var det naturligt för Gustav II Adolfs dotter,
drottning Kristina, bosatt i Rom efter sin abdikation år 1654, att vistas ett
par dagar på Ulfsnäs när hon återkom till Sverige för en kort tid år 1667.
Besöket ägde rum den 14 och 15 maj och drottningen hade ett
stort jaktfölje i sällskap.
Med egen hand sköt hon en hare som kom skuttande över en åker,
alltsedan dess kallad "Drottningåkern" Drottning Kristina skrev till
minne av besöket också sitt namn och en sentes
(tänkespråk) med en diamant på en fönsterruta i sängkammaren i det stora huset.
År 1701 utbröt en stor brand på Ulfsnäs varvid detta fönster
gick förlorat. I samband med drottningbesöket tillverkades och uppsattes på
Ulfsnäs tapeter målade i olja på duk, föreställande riddare till häst och
jungfrur som promenerar. Mängder av jakthundar förekom på dessa målade tapeter,
liksom vilda djur av olika slag. När det gamla huset revs skars dessa tapeter
ner och ramades in.
Vid Öggestorps kyrka delar sig den
stora vägen. Till vänster leder den längs Stensjön mot Ulfsnäs vars uppfart är
en lång alle. Det är ett par minuters promenad från kyrkan fram till Ulfsnäs.
År 1866 uppfördes en stor, bred träbyggnad, målad i ljus gul
färg, två våningar hög (den revs år 1994). Det gula huset ersatte det äldre ,
väldiga huset som också var av trä, röd målat med brutet tak.
Till prydnad vid uppfarten till Ulfsnäs och runt porten hämtades
runda kul liknande stenar från Jönköpings slott. På gårdsplanen har i långa
tider legat en stor, fyrkantig sten med en kulformig upphöjning. Stenen var
tidigare inmurad i den sedan länge raserade bron över kanalen vid Kansligränd i
Jönköping. Dit kom den omkring år 1835, då den togs från en mur vid gamla
Ränterigränd, dit bragd
Från det gamla Jönköpings torg. Enligt samma tradition var det
på denna sten som de små pojkarna Lindorm och Gustaf Ribbing, bror sonsöner
till Ulfsnäs förste Ribbingeägare Peder, halshöggs år
1521. Sanningshalten i detta kan inte fastställas. Ännu en sten på Ulfsnäs ägor
har en lång historia. Det är "Pukestenen"
alldeles vid allén upp mot Ulfsnäs, ganska nära huvudbyggnaden. Namnet har
flera förklaringar. En är att mot denna höga sten kom ekon från spel på pukor
och trumpeter då det hölls fest. Under drottning Kristinas besök ljöd klangen
när jaktsällskapet intog sina måltider på en liten björkbevuxen höjd några
hundra steg från stora huset. En annan förklaring till Pukestenens
namn är att det
dukades på pukor intill stenen just vid jaktfrukostarna. En
tredje namnförklaring är att stenen ansågs utgöra ett värn mot trollet Puke (pukeharar, mjölke harar) som brukade gå omkring på gårdarna
och tjuv mjölka korna, "Om Pukestenen faller
kommer Ulfsnäs att brinna" det fick gårdens barn alltid höra. Men
Ulfsnäs har brunnit och stenen har inte fallit.
Peder Svensson Ribbing som fick Ulfsnäs för "trogen
tjänst" hos Johan III, hann äga sitt gods i 30 år. Han dog år 1604,sextio
år gammal. Om honom har berättats i ett föregående kapitel 'Ståthållare,
riksråd, många kungliga uppdrag och historien om ett gravkor', Peders sjunde
barn (av åtta) var Christoffer som föddes den 12 januari ar 1583 på Ulfsnäs.
Hans moder var Peders andra hustru Brita Ericsdotter
Ulfsparre af Broxvik.Det åttonde barnet till Peder
och Brita, sonen Sven, föddes år 1593 och dog efter inte ens en dags levnad,
Hans gravsten med namnet omgivet av föräldrarnas vapensköldar, inskriptionen
"Hodis mihi, cras tibi" - i dag mig, i
morgon dig - och en bön om att han måtte få sova i frid till uppståndelsens
dag, fanns vid de gamla Ribbingegravarna på Öggestorps kyrkogård. Christoffer var vid elva års ålder
småsven hos hertig Karl av Södermanland (Gustav Vasas son, senare konung Karl
IX),vilket närmast var ett slags värnplikt. Han fick resa ut i världen och
" följde år 1600, Heliga Thorsdagen, med ett af
de Holsteinska Sändebuden ut till Tyskland"
Hans egendomar var Ulfsnäs, Trehörna i Trehörna socken,
Östergötland och Attorp i Ryda
socken, Skaraborg.
Peder, Christoffers fader, hade dött år 1604, Arvsskiftet efter
honom förrättades år 1612 efter hans andra hustrus död. Arvet jämkades fem år
senare mellan hans barn i detta andra äktenskap sedan deras moster jungfru
Märta Ulfsparre på Degla dött och hennes stora
kvarlåtenskap lagenligt gick till systerbarnen. Christoffer fick som egendomar
Ulfsnäs, men också Sjögeryd, Krytekvarn,
Funnaryd och Möldals kvarn.
Efter sin tid som småsven studerade Christoffer och blev
assessor vid Svea hovrätt år 1619, ståthållare på Kalmar slott och över hela
länet året därpå, Då var han redan gift, med Anna Cruus,
och hade fått sonen Pehr, född år 1615 på Ulfsnäs, Troligen dog Anna Cruus i barnsäng, Året därpå var Christoffer omgift med den
sex år äldre Estrid Oxehufvud, Hans tre yngre barn
föddes i detta andra äktenskap. Det var genom byte med Kronan som Christoffer
skaffade sig Trehörna gård vid den för sina fina kräftor kända Trehörnasjön i Holavedstrakten,
Östergötland, år 1619. Möjligt är att han, som redan ägde Ulfsnäs långt
därifrån, hade under besök hos sin äldste (halv)bror Lindorm sett och blivit
intresserad av Mossebo i Rinna socken, Också den
gården var till bytt från Kronan.
På Mossebo vistades Lindorns familj
ofta, och där hölls bröllopet mellan Lindorms dotter Angneta
och fältherren Lars Kagg. Släkten var inbjudna till
festen på gården i det behagliga slättlandskapet, När introducerandet av
svenska ätter började på Riddarhuset år 1625 företrädde Christoffer ätten
Ribbing som i lottdragningen om nummerordningen bland de äldsta ätterna fick
numro 15, År 1626 blev Christoffer ståthållare över Kronobergs län. Han skrev
sitt namn under riksdagsbesluten för år 1627 och 1628,Christoffer Ribbing,
stamfader till Ulfsnäsgrenen av ätten Ribbing, ville skapa en egen församling
runt sin stora gård Trehörna, När han varit ägare till stället så lång tid som
24 år fick han äntligen, år 1643, tillstånd av drottning Kristinas
förmyndarregering att anlägga Trehörna kyrka och bilda församling. Drottning
Kristina stadfäste beslutet år 1652, Därmed skulle Trehörna definitivt bli
självständigt från Stora Åby församling, "Hon är byggd av trä mellan åren
1643 och 1647"- det var Trehörna gård som uppfördes. Huset var rött, en
våning högt, med brutet tak.
Christoffer skapade ett vackert ställe av sitt införskaffade
Trehörna, även om hans egentliga hem var Ulfsnäs, Det kan ha varit sa att han
ville äga flera likvärdiga gårdar för att ge sina söner i arv. Men när
Christoffer dog 72 år gammal hade han begravt två av sina tre söner och den 22
april år 1655 fick han sin grav vid deras Öggestorps
kyrka.
Vid Christoffers begravning var den ende överlevande sonen Arvid
värd. Han som befordrats snabbt under Trettioåriga kriget och överlevt
striderna ordnade en statlig begravning med många gäster. Den måltid som följde
på ceremonierna slutade tragiskt. Två av gästerna råkade i häftigt gräl, kapten
Jonas Grijs som var en av de sista i sin urgamla
frälseätt, och general Israel Ridderhielm, en menig
vid namn Israel Isaksson som avancerat och adlats under Karl X Gustavs polska
krig på grund av sin stora duglighet. Dessa båda officerare korsade sina värjor
i Ulfsnäs trapphus, striden böljade och slutligen lät värden låsa in Jonas Grijs i den kammare där han skulle övernatta. Men han,
eller enligt en annan utsago, hans antagonist Ridderhielm,
slog ut ett fönster för att kunna fortsätta striden. Kortvarigt hindrades
fortsatt slagsmål.
Nästa dag duellerade de på Ulfsnäs gårdsplan, Det skulle bli en
duell på
värja men bara "på hugg, ej på stöt".
Israel Ridderhielms mod lär ha svikit
honom och han skickade istället sin svåger Peder Strömberg att duellera mot
Jonas Grijs. Ett par hugg från Jonas Grijs avvärjdes av Peder Strömberg, men ett gick in i hans
hatt, Då ropade Israel Ridderhielm "Stöt, stöt
under" vilket var mot de överenskomna reglerna. Peder Strömberg stötte och
värjan gick rakt igenom Jonas Grijs som dog. Peder
Strömberg tvangs fly ur landet (han dog under flykten) sedan familjen Grijs krävt ersättning för regelbrottet, Israel Ridderhielm klarade sig undan genom att han inkallades till
det polska kriget.
Pehr, Christoffers äldste son, föddes på Ulfsnäs och blev fänrik
- under överste Måns Silfverhielm - då han var sexton år, så småningom major
vid Västgöta regemente och överstelöjtnant vid
Ekeblads regemente år 1647. Den 2 mars år 1648 var Pehr i Tyskland och blev
"under muren" skjuten i huvudet vid belägringen av staden Weinsheim i Lüneburg, Han har i
ättartavlorna tillägget »till Trehörna» vilket måste innebära att han hade fått
Trehörna i förtida arv, Pehrs yngre broder Olof var född år 1617 och dog också
han i krig, ännu tidigare än Pehr, år 1637 i Lippstadt
i Westfalen, Han kan ha tilldelats Trehörna medan det
större Ulfsnäs var avsett för den förstfödde Pehr, när Olof dog före sin äldre
broder gick i så fall Trehörna till Pehr, Ingen av dessa två bröder var gift,
Men det fanns två barn till i familjen: Märta om vilken endast uppges att hon
var gift, och Arvid, född år 1620.
Ulfsnäs och Trehörna blev med tiden Arvids egendomar, plus Mörbylund i Säby socken, Jönköping, Arvid måste ha fått
Trehörna efter sin broder Pehrs död år 1648, Som ende kvarvarande son var
dessutom Ulfsnäs givet för honom. Arvid Ribbing "tjente
sig upp under Fältmarskalkens Torstenssons befäl i Tyska kriget och blev 1640
Kapten vid Öfversten Georg Fleetwoods reg:te,' Major vid Östgötska Kavall. 1647; Öfverste-Löjtnant 1658; på Drottning Christinas
rekommendation till Konung Carl X Gustaf ;Öfverstes
titel och Chef för Tremänningarne i Skånska Kriget
1675 på Drottning Christinas ytterligare rekommendation "
Den abdikerade drottning Kristina hade alltså återgäldat trogen
vänskap och gästfrihet genom att uppmana sin efterträdare, vän och kusin Karl X
Gustav att befordra Arvid Ribbing.
Denna historia har Magdalena Ribbing skrivit ner i en bok som
jag har läst delar av och skrivit ner.