Textruta: Det osynliga glashuset

Kärleksfull vördnad inför livets färger, det är den första känslan som infinner sig när jag vill sammanfatta Maria Silvias andra diktsamling, ”Det osynliga glashuset”. Här sammanlänkas ett starkt personligt tonfall med en språklig elasticitet, egenskaper som jag tycker utmärker Silvias konturfasta poesi och som gör att man flyttar berättarrösten nära.
Isabella Mendrix

Kan beställas från: http://booksondemand.e-butik.se/

Textruta: Närmanden
sju i samspråk
Här har sju självständiga röster samlats för att uppgå i något man vill likna vid en skriftlig flerstämmig kör. Här kan man återfinna flera av de egenskaper som utmärker sångkören, orden som stiger ur sju olika ljuskällor för att till slut förenas i en enda harmonisk och flerdimensionell komposition. Detta är egenskaper man ogärna sluter sitt inre öra för.

Isabella Mendrix och Christer Larsson

Nu kommer Närmanden sju i samspråk

Kan beställas från Books-on demand

http://www.books-on-demand.com

Margareth Osju Arverud

Ari Eskelinen

Catharina Jerbo

Christer Larsson

Isabella Mendrix

Beatriz Quevedo de Hansen

Maria Silvia (Elisabeth Björkman)

Vildgässens viloplats.

Lördagen den 2 oktober besökte jag tillsammans med övriga medlemmar i styrelsen för Värmländsk Kultur Klintgården i Gåsborn. Ackompanjerad av flammande höstfärger färdades vi genom ett skogklätt lite kyligt landskap. På hembygdsgården välkomnades vi av Gåsborns Hembygdsförening och ca 60 av bygdens innevånare. Till kaffe och gott bröd framfördes Skänklåt från Gåsborn (1869) av två musikanter på fiol och dragspel.

Bo Eriksson (lokalhistoriker och författare) presenterade arbetet bakom Värmländsk Kulturs temanummer 2004/5 som handlar om Gåsborn. Ca 250 innevånare finns numera i Gåsborn, men den lokalhistoriska föreningen driver ett intensivt och livaktigt studiecirkelarbete kring gårdar och släkter i Gåsborn med omnejd. Huvudredaktör Britt-Marie Insulander berättade om Nils Gabriel Djurklo, som från sitt nionde till sextonde år under större delen av året bodde på prästgården i Gåsborn.

Kalle Hedkvist berättade om olika släkter i Gåsborn och framförde egna dikter. Därefter begav vi oss till den lilla ockrafärgade kyrkan som brunnit två gånger, men återuppfördes senaste gången 1946. Kyrkvaktmästaren berättade initierat om kyrkans silverskatter och vi beundrade den vackra och ljusa kormålningen av Simon Sörman.

Till sist besökte vi Jernbergsgården, en parstuga från 1600-talet med valmat torvtak där nävern avslutas i rullar för avttnets avrinning.

Det här blir en dag för minnenas album