Till Startsidan
	© Beatriz Quvedo de Hansen
	Dikter		Om: Beatriz Quvedo de Hansen
	Elden		Email:
	Jag är på vägen,		liliana76@bredband.net
	Lägerelden har slocknat för länge sedan		Namn:
	Med mina kalla gummistövlar		Beatriz Quvedo de Hansen
	och en brandgul apelsin		Bor:
	närmar jag mig till ängen där		Göteborg med min familj
	Det ryker i höet, läpparna svider		Motto:
	de isiga klyftorna släcker min törst		Det är lyckligare att ge än att få.
	Ensam är jag .		Älska din nästa såsom dig själv.
			Vad skriver du:
	Jag är på vägen		Jag skriver mest poesi, har en och annan påbörjat roman och en
	En stor brasa tänder vi		självbiografi (tillägnad mina sex älskade barn).
	hundratals ark slukas från vårt liv		Varför skriver du:
	till och med Livets Bok,		Jag skriver för att det finns en låga som brinner inom mig och skulle jag
	svartnar i lågans makt		inte uttrycka mig genom mitt skrivande skulle min själ slockna.
	Det ryker i pappersarken		Annat om mig själv:
	sjön svalkar våra brända själar		Det finns inte mycket att säga om mig, men jag önskar att vår värld såg
	brisen lägger balsam på våra sår		annorlunda ut.
	Två är vi .
	© Beatriz Quevedo de Hansen
	Septemberdagar
	Skälvande aspar tog vårens färger
	en Septemberdag
	Gömda violer sprider sin vällust
	i nattens viskande ljud,
	över vita lakan,
	över älskande kroppar
	Pampas fladdrande plymer
	drömmer om strutsar och harar
	Under ekens skydd
	spelar en gaucho på sin gitarr
	sorgsna sånger om sviken kärlek,
	om förlorade år,
	el mate kallnar, elden slocknar
	Fullmånen går upp,
	asparna lyser gult,
	ljungen tittar ut,
	ekarna rodnar
	i Småland en septemberdag
	© Beatriz Quevedo de Hansen
	Lycka
	Brödskivor, soltorkad skinka, öl
	skratten ekade i de höga bergen
	kondoren fångade det under sina rubinfärgade vingar
	tog den med sig till sina hungrande ungar
	berättade om människors lycka därnere
	i vindruvornas dal
	Han hörde aldrig deras gråt när de gick därifrån.
	© Beatriz Quevedo de Hansen
	Imorgon
	Stenmuren blottar den svarta stenen
	gömd under vinterns vita mantel
	Slöjornas dimma sjunker från bergen
	omfamnar oss med rädslans ovisshet
	inför morgondagens dagg.
	@ Beatriz Quevedo de Hansen
	Texterna är copyrightskyddade och får ej kopieras eller spridas utan författarens tillstånd