Tjärbränning

Här följer en kort beskrivning på ett relativt enkelt och smidigt sätt att bränna tjärved och få några liter tjära och samtidigt en mycket fin träkol.

Tjära finns bara i kådrika tallstubbar. Veden i stubbarna  klyvs i långsmala bitar.

Två plåttunnor, en på ca 200 liter och en på ca 60 liter anskaffas. öppna båda tunnorna i en ände med hjälp av sliprondell. Varning!! Det är viktigt att det inte har varit bensin eller annat brännbart i tunnorna. Fyll för säkerhets skull tunnorna med vatten innan locken avlägsnas. Spara det stora locket. Det hamras till svag skålform och några hål borras i mitten. Det locket ska fungera som skiljevägg mellan tjärveden i den lilla tunnan och botten i den stora tunnan.

I mitten av den stora tunnans botten borras ett par hål ca 2 cm stora. De är avrinningshål där tjäran rinner ut. Borra också ett par hål i ytterkanten nära botten av tunnan. De ska släppa in luft till elden mellan tunnorna.
Den stora tunnan ställs på några stora stenar. Några mindre stenar läggs i botten och det skålade locket läggs ovanpå stenarna. En 3 - 4 liters plåtburk placeras mitt under tunnan för att samla upp tjära som rinner ut.

Packa tjärveden mycket tätt i den lilla tunnan. De sista bitarna kan behövas tvingas in med hjälp av en hammare. Det gäller att inte veden ramlar ut när tunnan placeras upp och ned i den stora tunnan. Inga vedträn får sticka upp över kanten när det är färdigpackat.
Ställ den lilla tunnan upp och ned på det skålade locket i den stora tunnan. Täta med grovt grus och jord längs kanten mellan den lilla tunnan och skålen och den stora tunnan. Det för att förhindra att tjäran tar eld. Det 8 - 10 cm utrymmet runt den lilla tunnan fylls med vanlig ved och antänds. Det behövs värme för att driva ut tjäran ur tjärveden. Det behöver inte brinna alltför kraftigt. Efter ett par timmar börjar det komma tjära ur botten av den stora tunnan. Efter 3 - 4 timmar avtar tjärflödet och bränningen är klar när tjärflödet upphör helt. I den lilla tunnan blir det en mycket fin träkol. Smeder förr i tiden ville helst ha träkol från en tjärdal som ansågs bättre än milkol.

Tillbaka