Kolmila
Denna enkla variant av kolmila är den enklast tänkbara men ger ändå bra träkol. Vill man göra en mer avancerad mila kan man göra en skorsten till milan. Byggandet av milan tar från några timmar till en dag beroende på erfarenhet, tillgång till kolningsved, granris och torv/jord samt hur mycket som är förberett. Bränningen tar ca 12 – 15 timmar och det är nödvändigt att milan får stå och svalna ordentligt ett par dagar efter avslutad bränning.
Lite bakgrundsfakta: Ved av 50% kol, 50% kväve, syre och väte samt små mängder av andra ämnen. Vid kolning torr-destilleras veden varvid kväve, syre och väte avgår i gasform. Den träkol som blir kvar innehåller 90% rent kol.
Kontrollera med brandmyndigheterna att det inte råder eldningsförbud.
Milans storlek kan variera men en lämplig storlek på en nybörjarmila är ca 1,5 m i diameter i basen. Och kanske en diameter på 1 m högst upp. Lämplig höjd på milan äe 1 m. Gör man milan för hög och smal får man svårt att täcka med jord eller torv. En mila av denna storlek ger ett par stora säckar med fin träkol.
Så här byggs en kolmila:
Det är bäst att hålla till på slät och fast mark. Frilägg jorden i en stor cirkel, ca 2m i diameter. Sedan fästes kungen i mitten av cirkeln. Kungen är en smal stock som milan reses runt. På marken läggs vasar (åsar) stjärnformigt ut från kungen. Detta för att luft ska komma in och ge drag vid kolningen.
Ett golv (rosten) av brädor läggs ut runt kungen. Man fäster också en triangel av brädor upptill på kungen. Det gör att det blir en öppning längst upp i vilken milan antänds.
Närmast runt kungen läggs lite näver och tändved. Veden reses runt kungen och lutar mot triangeln. Det kan underlätta resningen av ved att binda ett snöre runt veden högst upp. Fortsätt att resa ved runt milan till önskad storlek. Se till att milan blir platt på ovansidan och att tändhålet är öppet. Om kungen sticker upp ovanför kan den kapas jämns med toppen.
När resningen är klar och står stadigt täcks milan med granris. Bind snöre runt hela milan och fäst granriset under snörena. Grenarna ska göra så att jorden inte kommer i kontakt med veden. Se till att tändhålet är öppet.
När milan är helt övertäckt av granris skottas jord och torv på den. Detta kallas stybbning. Stybbningen gör att lufttillförseln utifrån förhindras och att kolningsprocessen startar. För att hindra att jorden rasar av milan används block av olika längd.
Nu är det dags att tända milan. Fäst näver på en lång käpp. Tänd nävern och när den brinner ordentligt förs käppen ner genom tändhålet till botten av milan. Låt elden ta ordentlig fart. När milan är tänd och det brinner ordentligt fylls hålrummet runt kungen med mer ved tills hela hålrummet är fullt. Sedan täcks tändhålet upptill med torv och jord. Eventuellt kan en plåtbit läggas över själva hålet.
Hela tiden milan kolar så måste den vaktas noga så att det inte börjar brinna inne i milan. För att förhindra detta skottas jord på de ställen där det ryker för mycket. Milan visar att den fungerar som bäst när röken är vit. För att reglera farten på kolningen görs draghål nere vid rosten. Genom att öppna eller stänga till draghålen kontrolleras kolningens fart.
Det gäller att inte somna ifrån en mila, då finns risken att det blir bara aska i stället för fin kol. Förr i tiden hände det att stora milor brann upp. Det kunde bli en ekonomisk katastrof för kolaren.
När milan är färdig efter 10 – 16 timmar täcks alla lufthål och mer jord skottas med fördel över milan. Det tar minst ett par dygn för milan att svalna helt. även under denna tid krävs viss tillsyn, särskilt i början. Vid rivning tas jorden bort försiktigt och sedan granriset. Det kan fortfarande vara varmt längst in så det finns risk för att kolen tar eld i kontakt med syre. Lite vatten kan vara bra att ha till hands.
