- Besöksmål -

Tillbaka till förstasidan

Välj besöksmål genom att klicka på listan nedan eller på siffrorna till höger. 1. Stadsvandring 2. Hällristningar 3. Blomsholm 4. Galärvägen 5. Blå Skagerrak

Besöksmål 1

Stadsvandring & stadshusvisningar

Stadshuset - Strömstads märkligaste byggnad. Foto: Peter Birgersson

I Strömstad görs sommartid guidade stadsvandringar. Vandringen tar ca halvannan timme.

För Dig som på egen hand vill bekanta Dig lite med vår stad berättar vi här om några av de mer kända byggnaderna:

1. STADSMUSEET
Byggnad uppförd på 1880-talet som kvarnmagasin. Under 1900-talet har den inrymt stadens elverk och sedan 1981 Stadsmuseet som med kommunalt stöd drivs av Strömstads Museiförening.

2. STRÖMSTADS TIDNING
Stadens enda tidning, startad 1866, har sin redaktion i denna kvarnbyggnad från 1880. Kvarnen drevs till 1935. Tidningen förvärvade fastigheten 1959. Strömstads Tidning utkommer tisdagar, torsdagar och lördagar och trycks sedan 1996 i Uddevalla.

3. GALÄRVÄGEN
Här börjar den historiska vandringsled som Du kan följa ända till Hällesmörk vid Idefjorden. I Karl XIIs norska fälttågsplaner för att 1718 erövra Fredrikshalds fästning ingick att på såpade stockar till lands och på insjöar låta föra sina galärskepp från Strömstad till Idefjorden. 26 juni började transporten; de första fartygen var framme två veckor senare. Den största galären var ca 40 m lång och 6 m bred. Klicka här för att läsa mer.

Friluftsmuseet Fiskartorpet. Foto: Peter Birgersson

4. FRILUFTSMUSEET FISKARTORPET
Startat 1927 av stadens hembygds- och museiförening som hit lät föra och inreda äldre byggnader från stad och landsbygd, bl a båtsmanstorp, sjöbod, fiskarstuga och skvaltkvarn. Sommartid kaffeservering och underhållning från friluftsscen och musikpaviljong.

5. STRÖMSDALEN
En markerad dalgång som når fram till Strömsvattnet. Anlagd c:a 1850 som promenadväg för badgästerna. I dalsänkans botten rinner en liten bäck med växter, små broar och sittplatser. Övre delen är en gammal begravningsplats för soldater stupade i striderna 1717 och 1808 och offer för 1834 års koleraepidemi.

6. CRUSELLSKA HEMMET
Uppkallat efter musikern och tonsättaren Bernhard Crusell (1775-1838), som efter en konsert i Strömstad 1833 skänkte sitt gage till en fond för obemedlade badgäster. Genom årliga Crusellfester växte fonden och kunde dela ut betydande understöd. Fonden ägde också den här byggnaden, uppförd 1910-11 av virke från gamla varmbadhuset. Crusellska hemmet tog varje sommar in på 1960-talet emot ca 30 patienter. Sedan sjukhemmet lades ner drivs här vandrarhem.

Paepkegården. Foto: Peter Birgersson

7. PAEPKEGÅRDEN
Köpmanshus från 1838, uppkallat efter en tysk bagare som några år efter sin flyttning till Strömstad lät uppföra huset. I kyrkans ägo sedan 1961. Renoverat 1978-79 för att användas som samlingslokal. En av ytterligt få byggnader som har kvar den karakteristiska Strömstadstrappan.

8. STRÖMSTADS KYRKA
Nyklassicistisk kyrka från 1820. En aktiv kyrka som sedan många år inte minst sommartid bjuder på en rad kulturevenemang. Musiken spelar en stor roll, men också de aktiviteter som sker med Kyrkan på jobbet, i skolan, på sjukhus och vårdhem. Kyrkan finns mitt i byn omgiven av Prästgården, Paepkegården och Församlingshemmet.

9. PRÄSTGÅRDEN
Byggnad från 1890 ursprungligen uppförd i korsningen Oslovägen-Norrtullsgatan. Fint exempel på den träarkitektur med rikt dekorerade fasader som utmärkte det sena 1800-talets handels- och hantverkshus. 1991 delades byggnaden i tre delar och flyttades med takpannor, kakelugnar och allt till Kyrkbyn. Idag församlingsexpedition och prästbostad.

10. STRÖMSTADS KYRKOGÅRD
Vackra gravhällar över bl a W. A. d'Orchimont (död 1787) och Rutger Smith (död 1830, far till Emilie Flygare-Carlén) - skickliga och framgångsrika skeppsredare och affärsmän, som drev stora handelshus.

UDDEN
Här finns åtskillig äldre bebyggelse som i huvudsak är uppförd i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Då och långt in på 1800-talet bodde här mest sjöfolk och fiskare. Nordost om Udden ligger

A. KOLERAKYRKOGÅRDEN
1834 års koleraepidemi drabbade Bohuslän hårt. I Strömstad avled 63 personer. De flesta av offren ligger begravda här.

B. JÄTTEGRYTAN
En av Sveriges största, c:a 8 m djup, bildad under istiden då bäckar störtade ner genom rännor i istäcket och med hjälp av lösa, kringvirvlande stenar åstadkom denna väldiga fördjupning. En stor, helt rundslipad sten hämtad från grytans botten finns på Strömstads Museum.

C. LEJONKÄLLAN/SURBRUNNSSALONGEN
Även kallad Surbrunn. En hälsokälla, upptäckt 1779, nyttjades under 1800-talet flitigt av tillresande brunnsgäster. Hit tågade badgästerna från staden med badmusiken.

BUKTEN
Här finns några av Strömstads äldsta kvarter med kullerstensgator och gamla träbyggnader. Flera av de nuvarande husen uppfördes under 1700-talets första hälft. Här bodde då främst småhantverkare och folk med anknytning till sjön.
Det var också i Bukten som mannar ur Karl XII:s armé sommaren 1718 drog upp sina galärer för att till lands och över sjöar transportera dem till Idefjorden.

VATULAND
Ordet Vatuland har holländskt ursprung och torde ha varit benämningen på den plats där holländska s k hummerhukare på 1700-talet hämtade sitt färskvattenförråd.
Hummerförsäljning från Strömstad började i liten skala ca 1710 - för att 20 år senare bli en lönande exportvara till Holland. Hummern hölls med hopbundna klor i sumpar tills vintern kom och de holländska hukarna kunde föra dem hem levande.
Vatuland bestod vid den tiden av endast ett fåtal hus men började i större utsträckning bebyggas i slutet av 1770-talet.

11. EMILIE FLYGARE-CARLÉN
En byst (skulptör: C. Fagerberg) av den framgångsrika författarinnan (1807-92) finns i Kyrkparken. Flygare-Carlén, som under sin barndom bodde på Karlsgatan, kom att bli den första svenska som kunde leva på sitt författarskap. Västkustskildringarna Ett köpmanshus i skärgården och Rosen på Tistelön har behållit sin popularitet in i vår tid. Klicka här för att läsa mer.

12. INGE SCHIÖLERS GRÄND
Inge Schiöler (1908-71), utbildad vid Valands konstskola, räknas som en av landets främsta målare med rik kolorit och djärva penseldrag. Drabbades av psykisk ohälsa och tillbragte många år av sitt liv på sjukhus. Genom hela hans senare, rika produktion återkommer ständigt samma motiv: havet, klipporna, träden och blommorna. Klicka här för att läsa mer.

13. JÄRNVÄGEN
Byggnadsminnesförklarat stationshus, invigt 1903 då Bohusbanans sista sträckning Skee-Strömstad var klar. Där järnvägsstation och spårområde nu ligger gick havet tidigare in i en bukt. För att ge plats för bangård och magasin revs en del av husen nära stranden och området vid sjön fylldes ut.

14. STADSPARKEN
Ursprungligen var detta stadens torg. Park blev det 1835 på initiativ av dåvarande kronprins Oscar som flera somrar gästade Strömstad. Länge var parken förbehållen badgästerna och strömstadssocieteten. Här konserterade morgon, middag och kväll ett badkapell. Vid dåligt väder spelade man i Societetshuset. I parken finns Västkustflickan, en skulptur av strömstadskonstnären Curt Hansson (1907-1980).

15. SKAGERACK
Strömstads Havskuranstalt var från 1800-talets mitt och in på 1900-talet Västkustens förnämsta badinrättning. Något som krävde att man också kunde bjuda på kulturella nöjen och utrymmen för sällskaplig samvaro. Sedan det första societetshuset tillsammans med 78 andra byggnader blivit lågornas rov 1876 uppfördes året därpå ett nytt societetshus med Västkustens då största dansgolv. Sommartid nu främst dans- och nöjesetablissemang.

Det nuvarande badhuset, byggt 1909. Foto: Peter Birgersson

16. BADHUSET
Här kunde man fram till 1940-talet med baderskors hjälp få ler- och gyttjebad. Den helande leran togs från Bojarkilen. Nuvarande badhus är från 1909, ombyggt 1976. 25-metersbassäng med tempererat saltvatten, bastu, gym och solaltan.

17. OSCARSPARKEN
Gamla Badhusparken bytte namn sedan Oscar II med familj 1887 hedrat staden med ett besök. Senare fick vissa av träden lämna plats för en bensinstation. Under 1990-talet har den stensatta delen av parken också kallats David Hellströms plats. (Skulptur av Bo Darnell.) Hellström (1883-1965) var handelsträdgårdsmästare och kompositör. Tillsammans med Göran Svenning (1870-1953), tandläkare med poetisk ådra och ett stort original, gjorde han 1909 Nya Friare-Valsen, som efter refuseringar och titelbyte blev Kostervalsen (1913), den kanske mest folkkära av deras många valser.

18. LAHOLMEN
Gammal lastageplats som fram till slutet av 1860-talet saknade annan fast förbindelse med staden än en smal bro. Från batteriet Carolus avvärjdes 1717 den dansk-norske amiralen Tordenskiolds attack mot staden. En minnessten, rest 1917, erinrar om segern över Tordenskiold på Strömstads redd.
Från 1859 har det drivits restaurang - med vidunderlig panoramautsikt över havet - och från mitten av 1900-talet också hotell på Laholmen. Viktig del i strömstadsbornas uppskattade strandpromenadstråk Torskholmen - Röudden (vid Lasarettet).

19. REGERINGSGRÄND
1716-18 vistades Karl XII periodvis i Strömstad och bodde då hos borgmästare Ivar Kamp, som hade ett hus i närheten av det som nu kallas Regeringsgränd. (Resterna av Kamps källare schaktades bort så sent som 1971.)
Från sitt högkvarter i Strömstad planlade Karl XII fälttåget mot Norge samtidigt som han skötte landets affärer, utfärdade förordningar och bestämde om befordran av officerare. Han hyste också planer på att göra Strömstad till Sveriges huvudstad.

20. HEDELINSKA HUSET
Huset uppfördes av Claes August Hedelin och stod färdigt 1893. Hedelin var handlande och drev i bottenvåningen skeppshandel, där det även såldes glas, specerier och vin. En tid hade Göran Svenning sin tandläkarpraktik här.
1997 genomgick huset en pietetsfull renovering och återfick sin ursprungliga färg. Tyvärr brann detta vackra hus ner i mars månad 2007.

21. STADSHUSET
Strömstads märkligaste byggnad är en pampig granitkoloss i jugendstil, uppförd 1915-17. Donerad av grosshandlaren Adolf Fritiof Cavalli-Holmgren (1851-1922), vars far var guldsmed i Strömstad.
Rådhuset är Cavalli-Holmgrens minnesmärke över sina föräldrar, uppbyggt efter fyra datum i föräldrarnas liv. (T ex kan antalet fönster och dörrar i första våningen anses bilda faderns födelsedatum.)
Donator hade ställt mycket detaljerade villkor för var och hur huset skulle byggas. Han hade också förordnat om vad som skulle inrymmas där utöver rådhusrätt, drätselkammare, stadsfullmäktige och polis: sparbank, post, systembolag och museum samt lägenheter som kunde ge staden hyresinkomster.
Idag disponerar kommunens olika förvaltningar hela byggnaden. Guidade visningar under sommaren (ca en timme).

Gå längst upp på sidan
Tillbaka till förstasidan

Besöksmål 2

Hällristningar

Rektanglar och skepp vid Torp. Foto: Peter Birgersson

I Bohuslän finns världens kanske mäktigaste koncentration av hällristningar. Överallt på jorden har bronsålderns människor huggit bilder i sten, men ingenstans är de så livfulla och vackra som här.

Bilderna knackades in i hällar som låg i kanten av åkrarna eller ibland helt nära vattnet - för 3000 år sedan stod vattnet 25 meter högre än idag! Morgon- och kvällssol ger relief åt bilderna, men flera är imålade och ses lätt ändå. Krigare, skepp, vagnar, oxar, cirklar är vanliga figurer på bilderna, kvinnor förekommer mycket sällan och aldrig barn.

Idag tror man att ristningarna är böner och besvärjelser till gudar som styrde och ställde med födelse och död, med gröda och sol och väder och vind.

TORP
Avstånd från Strömstad 19 km. Kör E 6 norrut förbi Hogdals kyrka. Ta av till vänster vid Sundby hållplats, strax före Nordby Köpcenter. Fortsätt på grusvägen 300 m. Parkera vid gården. Visa hänsyn! Hällristningen ligger på en mot öster sluttande berghäll omedelbart vid bostadshusets gavel. Den täcker hela hällen och når ner till åkerkanten. Övre delen är starkt vittrad.

Här finns 274 figurer: 150 skålgropar, 59 skepp, 32 människor, 26 djur, en cirkel, en hund, två ramfigurer, en vagn och en slinga. Hällen domineras av en nästan meterhög konturhuggen figur med litet huvud, kraftiga vader och lyfta händer. Troligen är det en storgud. Fyrkantig bål och förstorade vader har tolkats som att männen bar harnesk och benskydd i metall.

Till höger om storguden finns en båt med män, som i händerna håller slungor eller bolas, ett kastvapen som man använde vid fågeljakt. Till vänster om båten står voltigörer - akrobater som gör volter baklänges. I Torp finns en helt unik bild: på en häst sitter en ryttare med tömmar i ena handen. På ristningar är sådan detaljrikedom ovanlig. Längst till vänster på hällen står en man i en båt med händerna lyfta. Det är en adorant, dvs en tillbedjare. Ett tecken på bildens religiösa innehåll. Ett skepp pryds av en våglinje, som för tanken till en orm - en tänkbar regnsymbol. Kan vara påverkan från andra kulturer - Egypten och Orienten. Det finns flera rektanglar. De kan föreställa åkrar eller sköldar.

Skålgropar eller älvkvarnar har använts vid offer eller andra ceremonier. Man kan ha smort skålgropen med fett eller lagt ett föremål i den för att få en önskan uppfylld.

MASSLEBERG
Avstånd från Strömstad 15 km. Kör ut till E6. Fortsätt söderut och sväng vänster vid skylt Krokstrand 16 km. Ta till vänster vid skylt Jörlov 4 km. Skylt till höger Massleberg 2 km. Efter 100 m sväng höger och parkera vid hemvärnsgården.

Ristning vid Massleberg. Foto: Lars-Erik Hammar

Åt nordost sluttande häll i kanten av gärdet. En klassisk ristning, väl disponerad. Totalt 160 figurer, varav 22 skepp, 11 människor, 3 fotsulor, 22 djur, 2 cirklar, ett ringkors och 90 skålgropar.

Jaktscenen består av en hjort med praktfull hornkrona omgiven av tiotalet hundar, en armlös jägare och möjligen ett fångstnät. Flera praktfulla skepp med bl a lurblåsare. I nedre delen ett dubbellinjigt skepp med 40 lodräta streck på däcket, s k bemanningsstreck, som symboliserar båtens besättning. Längre ner med talrika bemanningsstreck två vackra skepp, det ena överhugget det andra. Ovanför det övre skeppet ser man två stridande spjutbeväpnade män med en kvinna mellan sig. Kvinnor brukar avbildas med hästsvans eller flätor.

Här finns en man, som lyfter ett helt skepp. Sådana skeppslyftare är vanligt förekommande på ristningar i Bohuslän. Ombord på ett skepp står en hjort med en ståtlig stjärnformad hornkrona. Lägg märke till de två böjda förlängda bemanningsstrecken. De brukar tolkas som stiliserade lurblåsare.

Fotbilderna skulle kunna vara "gudens fotspår". På bronsåldern kan det ha varit förbjudet att avbilda en gud, men hans närvaro på den heliga platsen kunde markeras genom de inhuggna fotbilderna.

JÖRLOV
Återvänd till vägen mot Jörlov. Ta till höger. Efter 800 meter finns på vänster sida en P-ficka. Gå från den 15 m rakt upp i skogen.

Där finns en ristning, som inte är imålad. Figurerna är djupt och tydligt huggna: sex skepp, 11 människor, 22 djur, en fotsula och 26 skålgropar. Två människor bildar ett par. Här handlar det om ett heligt bröllop. Syftet: att främja fruktbarheten hos människor, djur och grödor.

Fortsätt sedan 1 km norrut till en gårdsplan på höger sida. Du får parkera på ladugårdsplanen men visa hänsyn! Ristningarna ligger bakom ladugården. Stäng grindarna efter Dig!

Här finns akrobater, som kastar sig handlöst bakåt. De kallas voltigörer och är vanliga på de bohuslänska hällarna. Ibland gör de sina konster ombord på skepp. Under en hjort finns en nätfigur. Den kan tolkas som ett fångstnät. Fällor och nät var vanliga redskap vid både jakt och fiske.

Här finns också en mängd skålgropar. De kan ingå som detaljer i figurristningar - som huvuden på skeppens bemanningsstreck, som markering för människors och djurs kroppsöppningar, som centrum eller mönster i cirkelfigurer. De tycks avsedda att rymma någonting, fast eller flytande. Så sent som under 1800-talet hände det att man smorde in dem med fett som offer till älvorna. Därför kallas de även älvkvarnar.

ÅNNERÖD
Två hällar, ej imålade, för den mycket intresserade. Avstånd från Strömstad 3 km. Kör ut ur staden via norra utfarten. Ta till vänster vid trafikljusen. Kör till höger vid vägskylt Hällestrand. Vik till vänster vid busshållplats Ånneröd norra. Precis till höger finns parkeringsplats. Gå söder om det röda hyreshuset, sedan till höger om vita bostadshuset med uthus. Följ stigen över ett dike och upp i skogen.

På första hällen finns ett skepp ca 130 cm långt med 29 bemanningsstreck.

Fortsätt in i skogen till vänster ca 10 meter. Längst till höger ser man fågelmannen, som åker i en vagn med två hjul dragen av två djur. Till vänster därom ytterligare en fågelman med dragare och till vänster om dem ännu en fågelman, vänd åt motsatt håll. Längst till vänster på hällen ett litet skepp. Fågelmännen är bevingade män med egendomliga huvuden. Troligtvis gestaltar de en rituell dans eller en religiös ceremoni där deltagarna klätt sig i fågeldräkt och långnäbbade masker.

Solfigurerna, de s k hjulkorsen, består av en ring med fyra ekrar. De kan avbilda dels solen, dels en stiliserad vagn eller solen som drar bort över himlen.

Gå längst upp på sidan
Tillbaka till förstasidan

Besöksmål 3

Blomsholm

Blomsholm är en av Bohusläns allra finaste kulturmiljöer, intressant inte minst därför att trakten är rik på minnen från många perioder i landskapets historia.

Här ligger också Blomsholms säteri, vars f d statarlänga nu rymmer utställningen Blomsholm - fornlämningar och säteri, en bevarad statarbostad och ett litet kafé. Från 2001 drivs verksamheten av Skee hembygdsförening.

Under senare år har ett omfattande miljövårdsarbete lagts ner för att återskapa kontakten mellan fornlämningarna i området. Längs en nyanlagd stig finns skyltar som berättar om de olika fornlämningarna: järnåldersgravarna, domarringarna, skeppssättningen och länets största gravhög, Gröne hög.

STENSKEPPET
Söder om gravfältet ligger en av landets största skeppssättningar, över 40 meter lång och med 49 resta stenar. I stäv och akter är stenarna mellan tre och fyra meter höga medan de avtar i höjd mot mitten av skeppet.

Stenskeppet är inte utgrävt men bör vara en grav från yngre järnåldern, d v s 500-1050 e Kr. Gravens storlek och monumentala läge talar för att det är en betydande person som gravsatts här.

Runt skeppssättningen finns också ett 10-tal stensättningar och högar som innehåller gravar från samma tid. I skeppets mitt ligger en minnessten över en av Blomsholms ägare på 1600-talet, överste Sven Ranck och hans hustru. Vid ett besök på platsen 1910 lät också Götiska förbundet intill skeppssättningen resa en minnessten "till fädrens minne".

På 1700-talet användes Blomsholms säteri som krigssjukhus och enligt sägnen har några av Karl XIIs karoliner begravts i skeppssättningen.

GRAVFÄLT MED DOMARRING
På berget nordöst om säteribyggnaden ligger ett gravfält med ett 40-tal gravar från järnåldern. Den mest monumentala domarringen, med 10 stenar (7-9 brukar vara det vanliga) och 36 meter i diameter, dominerar gravfältet tillsammans med två storhögar och två bautastenar.

Under järnåldern brändes de döda och askan och benen lades i en urna som sedan gravsattes och täcktes av sten och jord.

FOSSILA ÅKRAR
Öster om domarringen ligger ett område med fossila åkerspår. Dessa fornåkrar består av svagt ryggade åsar i terrängen, några meter breda och 50-100 meter långa. Hur gamla de är vet man inte, men de ger dock en föreställning om hur landskapet såg ut innan skogen täckte området.

GRÖNE HÖG
anses stamma från folkvandringstiden (400-550 e Kr) och är egentligen sex högar av olika storlek. Den största är 6,5 meter hög och 40-45 meter i diameter.

Sommaren 1928 gjordes en utgrävning av den största högen. Vid utgrävningen fann man främst små benbitar, kol och flintstycken men också en urna innehållande tvättade och brända ben samt glaspärlor och fragment av benskedar. Några av fynden finns utställda i statarlängan på Blomsholm.

BLOMSHOLMS SÄTERI
grundlades 1623 av Anders Blume, en nordtysk adelsman. Han sålde fem år senare egendomen och den har därefter bytt ägare flera gånger. På 1600-talet hörde 16 s k dagsverkshemman till säteriet. Under de många senare gränsfejderna blev Blomsholm illa åtgånget och sedan de gamla stenbyggnaderna härjats av brand i början av 1700-talet revs de och ersattes med nuvarande träbyggnader. Den låga herrgården med sitt brutna tak och tillhörande flygelbyggnader är typisk för dåtidens herresäten i Bohuslän.

Säterier var förr lantegendomar som beboddes av frälsemän och var skattebefriade. Sedan adelsprivilegierna upphört i och med 1809 års regeringsform är det en benämning främst använd om äldre, stora lantgårdar i allmänhet.

STATARLÄNGAN
uppfördes 1899 som bostad för säteriets lantarbetare. Den innehöll då fyra lägenheter på ett rum och kök, därtill snickarbod och förråd. Sista hyresgästen, dotter till säteriets siste kusk, flyttade 1956.

1995-1997 restaurerades den då ganska förfallna byggnaden. En av lägenheterna fick behålla sin gamla karaktär, de övriga gjordes om till utställningshall resp. kafé. I lägenheten, bestående av en liten förstuga samt rum och kök, bodde fram till 1938 en familj på fem personer.

Gå längst upp på sidan
Tillbaka till förstasidan

Besöksmål 4

Gå i Karl XIIs fotspår!
Galärvägen

Minnesstenen vid Hällesmörk Foto: Bo Magnusson

Av alla krigshandlingar som ägt rum i norra Bohuslän finns det ingen som fångat fantasin så som Karl XII:s galärtransport från Strömstad till Idefjorden sommaren 1718. Den ingick som viktigt led i planen att erövra Fredrikstens fästning vid Fredrikshald, nuvarande Halden.

Att forcera inloppet till Idefjorden vid Svinesund var inte möjligt. Det försvarades genom en skans vid det utanför liggande Sponvika.

Transporten var verkligen viktig eftersom den också kunde föra fram det för belägringen nödvändiga tyngre artilleriet och samtidigt avstänga all tillförsel till fästningen från sjösidan.

För att förkorta den sträcka som fartygen måste transporteras landvägen gällde det alltså att så mycket som möjligt utnyttja insjöar och vattendrag. Genom att ta vägen över Strömsvattnet och Färingen kom man nästan halvvägs.

Första transporten lämnade Strömstad 26 juni 1718. Tolv större och mindre fartyg ingick i eskadern. Svea Livgarde och Elfsborgs regemente utförde transporten under ledning av generalkvartermästaren Baltzar von Dahlheim och amiralen Olof Strömstierna. Kungen var då själv närvarande.

Vägsträckan är ungefär 2,5 mil lång och något mer än hälften kunde tillryggaläggas över vatten. Det gick förvånansvärt snabbt. De första fartygen nådde Idefjorden redan natten 6-7 juli.

Luren hette den största galären, den var 20 m lång och vägde ca 40 ton.

BUKTEN - STRÖMSVATTNET
Bebyggelsen i Strömstad var vid denna tid koncentrerad till en slinga kring Kvarnberget från Strömkvarnen i nordost till kvarteren vid torget - nuvarande Stadsparken. Ett fåtal stugor låg i Bukten, där sjön nästan nådde fram till bergfoten.
I Bukten drogs båtarna upp på land och varpades sedan på såpade stockar upp längs nuvarande Karlsgatan och vidare ner genom Strömsdalen till Strömsvattnet, där de åter sattes i sjön.

Den andra transportvägen gick på norra sidan älven, från Rankestenarna, idag Skeppsbron, till Strömsvattnet. Denna väg transporterades bl a Luren.

STRÖMSVATTNET - FÄRINGEN
Sedan Strömsvattnet passerats drogs båtarna upp vid gården Norr Hede söder om Värmlandsbro. Därifrån drogs de ett par olika vägar. De större galärerna fördes förbi Gröne hög och skeppssättningen upp till Färingen. (Gröne hög är en järnåldersgrav från c:a 500-talet e Kr.)

Övriga båtar drogs i skogsterräng till ödetorpet Kåröd och vidare över ödetorpet Jonsbo och längs Eggedalen till Färingen. Galärvägen går här i dalgången mellan Ögårdsberget i söder och Långåsen i norr.
På Ögårdsbergets krön finns ett stort bronsåldersröse och på Långåsen inte mindre än 12 rösen av olika storlek och form.

PRÄSTVATTNET - NÄSINGE KYRKA - LÅNGEN
Galärdragningen gick här från östra stranden av Prästvattnet över då ännu sanka men sedermera uppodlade marker till gården Perseberg och därifrån ner till Bräckestödet vid Lången.

LÅNGEN - ELGSJÖN
Av sjön Lången behövde endast den norra delen utnyttjas. Från Huslös tog vägen en mer nordlig riktning upp mot Elgsjön. Från nordligaste delen av Lången vid Huslös går leden i stark stigning upp till Dödmansstenen, ett sägenomspunnet flyttblock. När man ser branterna kan man förstå vilka besvärligheter soldaterna utsattes för. Sedan över de i trakten ryktbara Galejmyrarna med torpet Galejeröd, som fått sitt namn av att galärdragarna där vilade ut två dygn efter sina strapatser. På 1700-talet var myrarna mer vattendränkta än nu, vilket måste ha försvårat arbetet avsevärt. Sedan fortsätter leden över stora landsvägen Näsinge-Björneröd ner till Galärhällan vid Elgsjön, där båtarna sjösattes.

ELGSJÖN - IDEFJORDEN
Intill berget vid Elgsjöns norra ände ligger Leijret, eller Lägret, där flera hundra soldater bodde i tält och baracker. Ännu syns spåren efter lägret i form av gropar, stenhögar och en vattenkälla i granskogen. Där har under senare tid också legat ett litet torp. Från Elgsjön blev det sedan en mycket besvärlig transport, som gick i mer nordlig riktning, innan man till slut var framme vid Idefjorden vid nuvarande Hällesmörk. Intill resterna av en skansanläggning står en minnessten, som markerar den uppseendeväckande händelsen.

Länk till andra vandringar: Stadsvandring, Bohusleden, Svenska folksportförbundet.

Gå längst upp på sidan
Tillbaka till förstasidan

Besöksmål 5

Kryssa i historiska farvatten!
Blå Skagerrak

Skagerrak-Kattegattkusten rymmer en fascinerande historia, som är en viktig del av Västkustens identitet men okänd för de flesta båtturister. Tidig vår och sen sommar är en särskilt lämplig tid att uppleva norra Bohusläns inner- och ytterskärgård. Blå Skagerrak är ett EU-projekt där ett antal platser på sträckan Strömstad-Göteborg valts ut för att de på olika sätt berättar om kustens och kustbornas historia. 55 informationsskyltar är uppsatta, dessutom finns en särskild resehandbok - Blå Skagerrak - På kryss i historiska farvatten - att köpa bl a på Strömstads Museum. På internet (http://blueskagerrak.bohusmus.se/) hittar du samtliga utvalda platserna.

Du kan välja att segla hela eller delar av sträckan Strömstad - Göteborg, bekanta Dig med ett mindre område eller göra en djupdykning på en enda plats.

Här presenterar vi några av platserna i vår kommun, från Tjurholmen i norr till Rossö i söder.

55 Tjurholmen

Gamla fyren på Tjurholmen. Foto: Lars-Erik Hammar

Från tidig medeltid fram till 1600-talets mitt var Bohuslän en del av det norska riket. Vid slutet av 1300-talet låg Norge i danska händer, först i form av en union där också Sverige kom att ingå, sedan som ett lydrike. Efter freden i Roskilde 1658 fick Sverige överta Bohuslän och därmed skapades en gräns som skar rakt igenom ett mycket gammalt kulturområde.

Efter fredsförhandlingarna i Kiel 1814 tvingades Danmark avstå hela Norge till Sverige, återigen i en unionspakt. Unionen upplöstes 1905 och kung Oscar II ändrade sitt valspråk Brödrafolkens väl till Sveriges väl. Efter unionsupplösningen lade Sverige upp monumentala gränskummel - med kungasignatur - för att markera gränsen mot Norge. Ett av dem står på Tjurholmen och däruppifrån har Du en fin utsikt över den norska och svenska skärgården.

Ta en promenad på Tjurholmen så upptäcker Du att ön har mycket mer att bjuda än sin nordliga lagun med den långa sandstranden.

53, 54 Syd Hällsö och Holmen Grå/Syd Långö
Den senaste stora sillperioden inträffade 1877-1899 och då blev öarna utanför Strömstad ett sjudande industricentrum. På Syd Hällsö, Holmen Grå, Syd Långö och Nord Öddö låg sillsalterier, på Killingholmen och Syd Långö tunnbinderier och på Nord Öddö även ett barkeri där garn och andra fiskeredskap impregnerades.

På Syd Långö finns idag tydliga spår av den stora guanofabrik som invigdes 1896. Fem ton tranolja lämnade fabriken varje dag. Sill och rensavfall torkades och maldes till mjöl som såldes som gödning. Här fanns sex kokkar, tre ångtorkar, sex cisterner för tranavskiljning, två behållare för 1 500 000 liter sill och därtill en byggnad med 40 sängplatser för arbetarna. Bakom fabrikens stengrunder ligger stensatta dammar som kan ha använts som färskvattenreservoarer.

Under sillfiskeperioderna sökte människor från fastlandet sin utkomst av fiske på öarna, lade upp murar av gråsten från stranden och spände upp tak av segelduk med årorna eller masten. Väggarna tätades med tång som också kunde duga som madrass. På Syd Långös östsida finns ett stort antal välbyggda husgrunder, s k tomtningar, till enkla hyddor och förråd. De är centralt placerade vid Långörännan som var en del av den gamla farleden mellan Norge och Strömstad, på ömse sidor markerad med bronsåldersrösen.

52 Nord Öddö
På Holmen Grå finns idag inga synbara spår av det salteri som en gång sysselsatte 30-talet personer, men i Blötebogen på Öddös nordspets syns ännu grunderna efter sillsalteriet.

Till 2-3 tunnor sill gick det åt en tunna salt. I Hällekind på fastlandet innanför norra Öddö låg en gång Sveriges första industriella saltverk, startat av kronan 1667 för att ur havsvatten utvinna salt. Men kvalitén blev dålig och priset för högt och till råga på eländet kom danskarna 1676, brände byggnaderna och stal både järnpannor och saltmästare. Salt fick åter precis som under tidigare århundraden importeras från Frankrike och Spanien.

Går Du stigen från Blötebogen på Nord Öddö västerut kommer Du till en gravplats. Här ligger möjligen de danska soldater som dödades när amiral Peder Tordenskjold härjade i trakten i början av 1700-talet. Under 1800-talets koleraepidemier togs gravplatsen åter i bruk. Vintertid lades de döda på Likholmen, väster om Öddö, i väntan på att tjälen skulle försvinna.

51 Ursholmen
I farvattnen kring Ursholmen har många fartyg gått under, ofta i isande vinterstormar. Men vid 1800-talets mitt kom de första fyrarna i Kosterarkipelagen, dock så högt placerade att de inte syntes i dimma och dis. 1891 blev Ursholmen fyrplats i stället och därmed Sveriges västligast bebodda ö - tills fyren automatiserades 1965.

Som stormande brottsjöar reser sig Ursholmen ur havet. Foto: Lars-Erik Hammar

De 13 meter höga fyrtornen är de första svenska fyrar som uppförts i betong. Fram till automatiseringen 1965 drevs de av fotogen. Tre fyrvaktarfamiljer levde här på fiske och jakt. På Ursholmen finns hela den gamla fyrplatsen intakt: förutom tre bostadshus tvätt- och bagarstuga, matkällare, fyrmaterielbod, vedbod, uthuslänga, fotogenbod och sjöbodar.

Från fyrberget har Du en vidunderlig utsikt över Kosterarkipelagen och Västerhavet. Berggrunden är geologiskt intressant med gnejs och grönsten och med stråk av vit kvarts och svart diabas. Mellan 1890 och 1903 bröts här diabas och rester av räls som lagts ut för att tranportera blocken från berget till västsidans brygga finns fortfarande kvar. Diabasen efterfrågades till bl a gravsten tills man upptäckte att stenen var både alltför spröd och starkt järnhaltig och därför rostade.

Ursholmen är idag naturreservat. Naturvårdsverket äger alla byggnader utom fyrtornen som tillhör Sjöfartsverket. Byggnaderna är uthyrda och för drift och underhåll svarar Stiftelsen Ursholmen.

I Ursholmens museum får Du veta mer om ön och fyrplatsen.

50 Långesand, Rossö
På Rossö har man alltid levt med ett ben i havet och ett i land: fiske, småbruk, båtbyggeri, tunnbinderi. På båda sidor av sundet fanns sillsalterier, men den stora affären för Rossö blev hummern. Dagens idylliska campingplats Långesand på nordvästra Rossö var på 1920-talet, tilllsammans med Smögen, hummerhandelns hjärta.

När den första stora sillperioden upphörde 1809 tvingades fiskarbefolkningen hitta nya försörjningsvägar. Många gjorde tinor och hummerfångsterna ökade. Fångsterna samlades i sumpar som tidvis fyllde hela Rossösundet, över 500 tinor med ca 200 humrar i varje. På ett skär står fortfarande en av kranarna man lyfte upp sumparna med. Humrarna levererades med tåg; nedbäddade i trälådor med is, tidningspapper och träull klarade de sig upp till fyra dagar.

I sundet lagrades hummer fram till för tio år sedan men storhetstiden var över redan i mitten på 1960-talet. Idag landas till fiskauktionerna årligen ca 25 ton hummer på bohuskusten, med amatörfiskarnas fångster inkluderade antas fångsterna uppgå till 100 ton.

I Rossö hembygdsmuseum får Du veta mycket om fiskets historia.