...dör först
Hamnar Sverige i krig kan det bli förbjudet att flytta hemifrån, straffbart att inte göra sitt yttersta och olagligt att betala mer än tio spänn för en Cola. Det finns nämligen lagar som bara gäller när rikets säkerhet hotas. Så här påverkar några av dem samhället och din vardag.
Totalförsvarsplikt
Sverige har totalförsvarsplikt. Det innebär att alla svenska medborgare och utlänningar som är bosatta i Sverige och är mellan 16 och 70 år måste tjänstgöra. I krig måste alla pliktiga tjänstgöra i den omfattning hans eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. 40-timmars arbetsvecka existerar inte i krig och strejker kan förbjudas.
Beslutsfattande
Regeringen kan utan riksdagens godkännande skicka ut svenska trupper i krig om Sverige utsätts för ett väpnat angrepp. Riksdagen kan helt tas bort och ersättas av en krigsdelegation. Delegationen består av riksdagens talman och 50 andra ledamöter utvalda av riksdagen.
Polisväsendet
Poliser räknas i krig som kombattanter. De måste bära polisuniform även när de inte är i tjänst. De är skyldiga att delta i rikets försvar i den omfattning som Konungen föreskriver. Kvinnlig polispersonal ska endast i yttersta nödfall delta i försvaret.
Media
All kritik mot försvars- och utrikespolitiken kan komma att förbjudas i krig. Tryckfriheten upphör i praktiken att gälla.
Veterinärer
Veterinärer fyller en viktig funktion i totalförsvaret. Jordbruksverket ska ordna "veterinärmedicinska beredskapslaboratorier för laboratorieundersökningar och tillverkning av bakteriologiska preparat". Idag är dock beredskapslaboratorierna nedlagda. Veterinärerna ägnar sig främst åt kontroll av livsmedel, varnar för biologiska stridsmedel och tar hand om militärens djur.
Prisreglering
Regeringen kan införa prisstopp, då måste en tjänst eller vara kosta samma summa som när beslutet om prisstopp togs. Regeringen kan också bestämma att ingen får sälja en viss tjänst eller vara, exempelvis snus.
In- och utflyttning
Regeringen kan i krig besluta om att landområden ska utrymmas. Regeringen bestämmer även vart invånarna ska flyttas. Beslutet får dock inte begränsa den enskildes frihet mer än nödvändigt. Det kan också införas totalt in- och utflyttningsförbud.
För krigsmän
Att inte göra sitt yttersta i strid kan leda till livstids fängelse. Om en krigsplacerad person olovligen uteblir från sin tjänstgöring kan han eller hon dömas till livstids fängelse. Skickar en krigsman obehörigen meddelanden till fienden eller träder i förbindelse med fienden kan han eller hon dömas till två års fängelse. Ordervägran eller fördröjning av att verkställa en order kan leda till upp till två års fängelse.
Vad händer med oss lumpare?
- Om man ska använda de som nu gör sin värnplikt i krig beror mycket på var i sin utbildning de ligger. Har ett förband kommit långt i förbandssamansättningen och är samtränade är det naturligt att de används, säger överstelöjtnant Anders Nikanorsson, chef för grundorganisationsledningens utbildnings- och värnpliktssektion.
Om man är i början av sin militärutbildning?
- Då är det troligt att man blir hemförlovad. Man kallar då vid behov istället in föregående årskull.
Vilka kan tänkas användas först?
- Jag personligen kan tänka mig att soldater med specialkompetens tas in först vid höjd beredskap. Personer med nyckelkompetenser kan behållas även om de inte kommit tillräckligt långt i sin utbildning. Underrättelseassistenterna till exempel är viktiga i en krigssituation.
Vilka typer av soldater kan tänkas användas?
- Det beror mycket på situationen. Militärpolisförband kan används som livvakter åt viktiga personer. Bevakningssoldater används definitivt. Sen som sagt soldater med specialkompetens. Eskort av transporter är också viktigt om vi måste flytta materiel. Jägarförband och framförallt hundpatruller är intressanta.
Fler?
- Flygbasbataljoner och amfibiebataljoner kan kallas in. Inom flottan är det de fartygsbesättnigar som är mest samtränade som kallas in. Är det mycket ont om tid tar man helt enkelt vad man har.
Vilka kan tänkas hamna i strider och dö först?
- Det går faktiskt inte att säga. Det beror helt på var i landet fienden kraftsamlar. Det är mest slumpen som avgör. Du kan sitta och betjäna materiel och känna dig trygg och så plötsligt smäller det. Fienden kan bestämma sig för att attackera var som helst. Det är livsfarligt oavsett var du är.
Tolv meter under marken, insprängt i berget under Södersjukhuset i Stockholm finns ännu ett sjukhus. Men inte en enda patient.
Sorlet från Södersjukhuset byts ut mot kompakt tystnad när dörren slår igen. En brant ramp leder ner till tunnlarna i berget.
- Om en bomb eller något slår ut elförsörjningen slutar hissarna fungera. Då kan vi rulla ner patienter på bårar nerför rampen, berättar Fredrik Fredriksson, verksamhetschef på DEMC
DEMC står för Disaster Emergency Medical Center och byggdes för att vara ett krigssjukhus. I fredstid behandlas inga patienter här. I krig ska upp till 160 skadade tas om hand varje dag. DEMC kan också fungera som skyddsrum om behov finns. 3 200 personer ska kunna skydda sig mot fientliga flyganfall genom att ta skydd i berget.
Det finns operationssalar, saneringsanläggning och en lednings- och sambandscentral i kulvertarna.
48 timmar räcker inte
I händelse av krig eller höjd beredskap tar det 48 timmar innan sjukhuset är redo att med full kapacitet behandla patienter.
- 48 timmar är egentligen på tok för lång tid. Om det sker ett stort oförberett angrepp med många skadade måste vi kunna ta om hand dem inom ett par timmar. Det håller just nu på att utredas hur det ska kunna gå snabbare, säger Fredrik Fredriksson.
Rött kort
I krig går det inte att upprätthålla normala kvalitetskrav för patienterna. Resurserna blir otillräckliga och prioritering måste ske. Skadade får prioritetskort för att nästa länk i sjukvårdskedjan ska veta vilka man ska ta hand om först. Korten har färgmarkeringar: Röd står för mycket brådskande (livshotande), gul för brådskande, grön för ej brådskande och svart/vit för död.
Tåg men ingen hiss
Skadade kan föras till sjukhuset med både ambulans, båt, helikopter och tåg. Ytterligare 17 meter under marken ligger nämligen en tågstation. Tågstationen har aldrig använts skarpt.
- Tåget kan åka ända från Umeå med 400 skadade hela vägen rakt in i sjukhuset. Tyvärr finns ingen hiss ner så det skulle bli ett väldigt springande med bårar i trapporna om det verkligen inträffade, säger Fredrik Fredriksson.
Hotas av nedläggning
I ledningscentralen hänger telefonjack med röd markering från taket. Det är de "skarpa" telefonjacken, de ska användas när det är på riktigt. På TV-skärmar syns bilder av rummen i saneringsanläggningen. Kala rum med galler istället för golv och bårar i rostfri stål stående vid en av väggarna. Saneringsanläggningen är den enda delen av DEMC som använts på riktigt. När det har inträffat kemiska olyckor på fabriker har de skadade förts hit.
Kommer allt att fungera om det blir skarpt läge?
- Utrustningen fungerar, det vet vi. Men att vi ska klara av 160 patienter per dygn har jag svårt att tro. Att ha 3 200 personer i lokalerna känns inte heller troligt, säger han.
Sjukhuset är nu nedläggningshotat. När Fredrik Fredriksson ska motivera för politikerna varför sjukhuset ska vara kvar har han bara ett argument: Tänk om...
[källa: http://www.varnpliktsnytt.se/reportage.php?id=1951&datum=2004-09-28]