LPI Bhalgairs Fanny Hill
"Bonzo"
900105-010319
| Bonzo var min första hund, och den snällaste och mest okomplicerade man
kunde tänka sig. Det var med honom både lydnads och utställningsintresset vaknade.
Vi fick ett LP i klass I, och två första pris i klass II. Bristen på hjälp
och kunskap satte stopp för trean. Vi påbörjade även utbildningen till räddningshund,
men utan körkort kommer man dessvärre inte så långt. Varken apporteringslusten eller
kamp/leklusten var väl den bästa, så det enda jag i stort sett kunde motivera honom med var MAT!! I utställningsringen var han ingen stjärna. Han fick oftast sina ettor men inte mer. Dock så fick han flera BIS placeringar som veteran, men bara inofficiellt. Han "vann" på sitt fantastiska huvud och vackra rörelser! Bonzo var en mycket lugn Labbe, och anpassade sig lätt i olika situationer. Stress var för honom helt främmande. Han hade ett gott självförtroende, och var det nån annan hane som muckade brukade han bara vifta lite stelt på svansen och vända ryggen till. Han hade ett enormt tålamod med valpar och ett hjärta av guld. Jag kommer alltid att minnas honom med ett leende på läpparna. Tack för den tid du var här, jag saknar dig så. Kanske ses vi igen... |
| Någonstans finns en bro mellan himmel och jord.... På den sidan himlen finns en alldeles särskild plats, som kallas Regnbågens bro. När en hund, som varit särskilt betydelsefull dör - så kommer den till Regnbågens bro. Där finns ängar och kullar för alla våra kära vänner, så att de kan springa och leka tillsammans. Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken - och de har det varmt och skönt. Alla hundar, som varit sjuka och gamla, skadade eller lemlästade blir friska och starka igen, precis som vi minns dem i våra drömmar. Alla hundarna är glada och nöjda, utom en vemodig längtan - de saknar alla någon särskild, som de var tvungna att lämna kvar. Alla springer och leker tillsammans, men en dag kommer någon utav dem - att stanna upp och titta i fjärran. Dess klara ögon blir intensiva, kroppen börjar vibrera av lycka och glädje. Hunden springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset, benen bär honom fortare och fortare. Han har sett dig - du och din älskade vän möts på nytt - i en lycklig återförening för att aldrig kunna skiljas igen. Du får överlyckliga pussar i hela ansiktet, dina händer smeker på nytt din älskade vän - du ser än en gång in i de tillgivna ögonen, som så länge varit borta ur ditt liv... men aldrig från ditt hjärta. Tillsammans vandrar ni nu över Regnbågens bro... för att aldrig mer kunna skiljas. |