Text & Foto: Jane Morén
István Molnàr driver www.estradpoesi.com och har tävlat i eller varit med och arrangerat nästan alla SM i Poetry Slam sedan 1999. Han har arbetat som taxichaufför och har en dröm om att bli musiker. Han har också skrivit flera diktsamlingar, krönikor och en roman.
István Molnàrs roman Fjärilens tredje val skrevs för hand i anteckningsbok mellan körningarna när István arbetade som taxichaufför. Han hade fått en ide och då spelade det ingen roll att han egentligen inte hade tid att skriva, han skrev ändå. På kvällarna när han kom hem renskrev han i datorn och efter drygt ett år var boken klar.
- Jag hade hämtat inspiration från science fiction, deckare och Dracula till romanen, säger István.
Romanen gavs ut av Ordfronts förlag 1996 och fick jättefina recensioner. István hade då bott i Sverige i 25 år. Som 21-åring kom han till Sverige från Tyskland, men ursprungligen är han från Budapest där han växte upp. Hans pappa var chef över stadsbiblioteket i Budapest, skrev och gav ut en del böcker och hans mamma var dramaturg och höll på med film. När István var fyra år och hans syster elva skildes föräldrarna.
"Dracula inspirerade mig"
När István gått klart gymnasiet flyttade han till Tyskland Men han trivdes aldrig särskilt bra. Han sökte något annat, han sökte ett lugn.
- Jag ville komma till en plats där ingen kände mig förut. Ett helt nytt land. Sverige kändes bra, känner István.
István pluggade film och teatervetenskap vid Stockholms universitet, skrev en avhandling om 1800-talets teaterliv i Stockholm och körde taxi. Han började gå på poesiuppläsningar på Poeternas Estrad, Krogens Poeters Parlament och debuterade själv på scen på Sundbybergs bibliotek 1998.
- Jag var många år fascinerad av att läsa eller höra andra läsa, men tänkte aldrig själv att jag skulle gå upp på scen. Men när jag väl gjort det var jag fast. Sen dess har jag fortsatt, säger István.
Samma år började István tävla i Poetry Slam. Han gjorde det för spänningens skull.
- Till min egen förvåning tog jag mig till Rinkeby final, sen kom jag med i SM-laget och fick resa till Umeå. Och det var otroligt, men vi vann hela SM det året, före de tippade vinnarna Umeå och Halland, säger István.
" Av allt här i världen, om jag kunde välja,
skulle jag välja musik"
I början när István höll på med slam upplevde han att poeterna mest bestod av skrivande människor som hade råkat börja läsa sina texter på en scen. Idag är det väldigt många som skriver direkt för scen och som är otroligt drivna scenartister. För István är poesi att hitta fungerande besvärjelser för livet, den yttre och den inre världen. Men hans stora, som han säger idag, orealistiska dröm är egentligen att bli musiker eller sångare.
- Av allt här i världen, om jag kunde välja, skulle jag välja musik. Att kunna sjunga och att kunna spela ett instrument, säger István.
I slutet på 70-talet gick han på folkhögskola på musiklinje och ett tag var han med i några expressiva grupper. Men eftersom han förstod att det skulle behövas mycket krävande arbete så släppte han musikdrömmen.
István har gett ut diktsamlingar, har blivit publicerad i flera tidskrifter och har mycket opublicerat diktmaterial
- Ibland tänker jag att jag bara skulle plocka ihop allt som jag tycker är bra och trycka det på Författares Bokmaskin så att jag kunde släppa det och börja på nytt, säger István.
"Viktigast är publiken"
Men det viktigaste för István är inte att bli publicerad, det viktiga är att få läsa sina texter och möta reaktionen av en publik. Hans absolut bästa publikupplevelse på scen var i Rinkeby för två år sedan på en öppen scen. I publiken satt ett gäng förortsungdomar med bakåtvända kepsar och nonchalant, uttråkade attityder. När István började läsa hände något, de började reagera, han fick en enorm respons och kontakt med skratt och positiva kommentarer.
- Jag har nog aldrig varit så nöjd med mig själv någon gång och det var en väldigt skön känsla att kunna beröra några som inte räknat med att bli berörda, säger István.
Som arrangör har István hållit i flera olika evenemang, roligast var säsongerna med Ordfront Poesicup som hölls på K-bar, String och Lava.
- Det var så många bra poeter, det var ett kul upplägg med lagtävlingar och det lockade mycket publik, säger István.
Drivkraften för István som arrangör är att lyckas göra ett bra evenemang som drar publik. SM-finalen i Rinkeby 2001 minns han därför speciellt mycket.
- Det var så mycket publik som kom till Rinkeby och ville se finalen att vi inte kunde ta in alla, jag tror aldrig det har hänt tidigare, säger István.
"Berör mig!"
Det är inte så ofta István blir berörd av något han lyssnar på, men när det händer är det alltid lika underbart.
- Jag känner: Fan. Tack. Tack för att jag fick höra det här.
När han själv har skrivit något han känner sig nöjd med är det ofta en text som håller och är aktuell även om tiden går. En text som han själv egentligen inte riktigt förstår utan fortfarande kan fundera över vad den handlar om, egentligen. När det händer känner han ett sådant välbefinnande.
- Det är som att kliva ner i badkaret när vattnet har precis rätt temperatur. Jag önskar att motivation och tid sammanföll oftare, så att sådana ögonblick blev fler, avslutar István.
Intervjun gjord 27 januari-08, Södermalm, Sweden, Europe, Universe.
Text & Foto: Jane Morén
